Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”5 000 kriminella och 200 nätverk i utsatta områden”

I 23 av 61 områden är de kriminella strukturerna så påtagliga att det finns en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag, skriver artikelförfattarna.
I 23 av 61 områden är de kriminella strukturerna så påtagliga att det finns en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag, skriver artikelförfattarna. Foto: Andreas Hillergren IBL

Att nå en hållbar förändring i de 61 utsatta områdena kommer att ta många år. Vi behöver mer resurser, men också stöd av lagstiftaren. Hårdare straff för vapenbrott, ökad möjlighet till kameraövervakning, möjlighet till hemlig dataavläsning och fortsatt tillgång till datalagring är de viktigaste önskemålen, skriver Dan Eliasson och Mats Löfving.

I dag presenterar Polismyndigheten en rapport om lägesbilden i 61 bostadsområden i Sverige (”Utsatta områden – social ordning, kriminell struktur och utmaningar för samhället”).

Det finns stora skillnader mellan dessa områden. Det gemensamma är att tryggheten för de som bor här, som vill göra rätt för sig, arbeta och studera, i alltför hög grad påverkas av mord, skjutningar på allmänna platser, våldsamma upplopp, angrepp på blåljuspersonal och öppen narkotikaförsäljning. I 23 av 61 områden är de kriminella strukturerna så påtagliga att det finns en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag. Under ytan rör sig ett parallellsamhälle med alternativ rättsskipning och med svagt förtroende för samhällets grundläggande institutioner.

Alla är inte överens om beskrivningen, än mindre om lösningarna. För komplexa samhällsproblem som detta finns inga givna svar. Det som är förvånande är påståenden om att vi i polisledningen skulle vilja dölja utvecklingen. Ingenting kunde vara mer fel. Tvärtom är det just för att lyfta fram problematiken som vi sammanställt rapporten.

Det kommer inte att räcka med tidsbegränsade insatser utan det krävs långsiktig förstärkning av basverksamheter som skolor, socialtjänst, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser och annan grundläggande samhällsservice. Vi behöver också ett lyft i stadsmiljön där otrygga platser byggs bort.

Polisen har länge sett en oroande utveckling i flera delar av landet, inte bara i storstädernas förorter. Vi har sett ett behov av en samlad lägesbild för att kunna styra resurserna mot rätt områden och utveckla rätt åtgärder. Men ett minst lika viktigt syfte med rapporten är att synliggöra problemen för andra myndigheter och samhällsaktörer så att vi kan agera gemensamt mot detta svåra samhällsproblem.

Vi har lärt oss på vägen. Sedan förra årets rapport har vi förfinat insamlingsmetoderna och skaffat oss ett bättre underlag. Vi ser att antalet områden ökar. Det speglar en försämring i några områden, men huvuddelen beror på att vi har en skarpare bild av situationen nu.

I flera avseenden har polisen flyttat fram sina positioner. En grund för detta är de personalförstärkningar som gjorts i de mest utsatta områdena de senaste åren. Möjligheten att ostört ägna sig åt grov brottslighet har minskat. Polisen har lyckats pressa tillbaka den öppna narkotikahandeln i vissa områden. Stora beslag av vapen och narkotika stör de kriminella.

Insatserna bygger på avancerat underrättelse- och utredningsarbete. Polisen har också blivit bättre på att slå ut de kriminellas ekonomiska bas genom insatser som bedrivs i samverkan mellan olika myndigheter. Lagstiftningen mot penningtvätt har varit användbar och ny teknik har banat vägen för förstärkt kameraövervakning och ett effektivare utredningsarbete.

Samtidigt finns betydligt mer att göra. Det är tydligt i den lägesbild som polisen i dag presenterar. Vi behöver effektivisera verksamheten ytterligare och dra nytta av fördelarna med en samlad polismyndighet. Parallellt med det vidtar vi följande åtgärder:

  1. Fortsatta resursförstärkningar. Fler polisanställda som kan ingripa mot, utreda och förebygga brott är den viktigaste åtgärden för att minska brottsligheten och öka tryggheten. All samlad erfarenhet visar att nära och förtroendefulla relationer mellan polisen och allmänheten är helt centralt för att uppnå det. De utsatta områdena kommer därför fortsatt att prioriteras i fördelningen av polispersonal över landet. Det krävs även insatser för att förbättra arbetsmiljön för de som arbetar här. En annan viktig åtgärd är att nya poliskontor planeras i några av de särskilt utsatta områdena.
  2. Lokal myndighetssamverkan. Polisens samverkan med kommuner och andra samhällsaktörer utvecklas positivt. Varje kommun har nu särskilt utpekade kommunpoliser och det tillsätts områdespoliser i de utsatta områdena. Den lokala samverkan mellan polis och andra myndigheter har stärkts. Stort fokus läggs på strategiskt kriminella personer. Att bekämpa fusk med bidrag, skatter och tillstånd är ett effektivt sätt att rubba den ekonomiska basen för grov kriminalitet. Regionala samverkansforum byggs upp där Polisen, Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten med flera samverkar.
  3. Teknisk brottsbekämpning. Polisen satsar hårt på den tekniska brottsbekämpningen. Med övervakningskameror, skott- och explosionsdetektorer, drönare, tekniska ledningssystem med mera skapas nya verktyg som komplement i bekämpningen av grov brottslighet.
  4. Forskningsbaserade metoder. Ett intensivt arbete pågår för att identifiera, testa och utvärdera nya arbetsmetoder, varav flera är forskningsbaserade. Några konkreta modeller är nätverksförsvagning, konfliktdämpning och gruppintervention vid våldskonflikter, identifiering av ensamagerande, insatser mot social oro och dold brottslighet mot kvinnor samt taktisk narkotikabekämpning. Utveckling av metodstöd och utbildning pågår parallellt med utvecklingsarbetet.
  5. Nationell samordning. Nationella operativa avdelningen får i uppdrag att följa upp och identifiera utvecklingsbehov för arbetet i de utsatta områdena. En viktig uppgift blir att följa upp områdenas handlingsplaner.
  6. Brottsförebyggande satsningar. Polisen arbetar brett med att utveckla det brottsförbyggande arbetet i utsatta områden med hjälp av medborgarlöften, sociala insatsgrupper, volontärer, tillsyn enligt tobaks- och alkohollagen, grannsamverkan mot brott med mera.

Våra satsningar är långsiktiga. Att nå en varaktig och hållbar förändring i dessa områden kommer att ta många år. En förutsättning är att regering och riksdag tillför resurser som bestående ökar antalet polisanställda. Polisen behöver även stöd av lagstiftaren för att fler grova brottslingar ska kunna lagföras. Hårdare straff för vapenbrott, ökad möjlighet till kameraövervakning, möjlighet till hemlig dataavläsning och fortsatt tillgång till datalagring är de viktigaste önskemålen.

Det är också helt avgörande att andra samhällsaktörer fortsätter att göra kraftfulla satsningar i landets mest utsatta områden. Det kommer inte att räcka med tidsbegränsade insatser utan det krävs långsiktig förstärkning av basverksamheter som skolor, socialtjänst, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser och annan grundläggande samhällsservice. Vi behöver också ett lyft i stadsmiljön där otrygga platser byggs bort.

Sammantaget uppskattar vi att det finns cirka 5.000 kriminella aktörer och 200 kriminella nätverk i dessa områden. Och de riskerar att bli fler. Sverige behöver en nationell och långsiktig kraftsamling för att vända utvecklingen. Vi kommer nu att intensifiera dialogen med berörda samhällsaktörer och se till att tillsammans skapa handlingsplaner för samtliga 61 områden. Polisen kan inte ensam lösa situationen i de utsatta områdena, men med samhällets gemensamma insatser kan vi göra stor skillnad.

Läs mer: Polisen: ”5000 kriminella och 200 nätverk i utsatta områden”

DN Debatt. 21 juni 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.