Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/73-procent-vill-ha-skattereform-som-minskar-klyftorna/

DN Debatt

DN Debatt. ”73 procent vill ha skattereform som minskar klyftorna”

Särskilt upprörande är om de som är rikast gynnas av skattesystemet och betalar en mindre andel i skatt än vanliga löntagare. Så är det tyvärr i dag. Därför behövs en omfördelande skattereform, skriver artikelförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

DN DEBATT 4/10. Jämlikhetsundersökningen 2019 visar att det finns ett mycket stort stöd för en skattereform som minskar de ekonomiska klyftorna. I alla riksdagspartier finns en majoritet av väljare som anser att en sådan skattereform är viktig. Partierna bakom Januariavtalet kan således känna sig trygga när de genomför en sådan reform, skriver Per Sundgren och Daniel Suhonen.

73 procent av de svenska väljarna tycker att det är viktigt att den skattereform som enligt januariavtalet ska genomföras leder till minskade ekonomiska klyftor. Det visar Jämlikhetsundersökningen 2019 som vi låtit Novus utföra. Väljarnas åsikter stämmer väl överens med målsättningen i avtalet, nämligen att genomföra en skattereform som ”utjämnar dagens växande ekonomiska klyftor”, men inte med den politik som nu genomförs som låter de ekonomiska klyftorna växa.

Det är januariavtalet som i allt väsentligt avgör inriktningen på den svenska regeringspolitiken. Avtalets 73 punkter utgör ramen, men därutöver ska varje budget förhandlas i ett givande och tagande mellan de fyra partier, Social­demokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, som står bakom avtalet. Resultatet av de förhandlingarna kan vi nu se i regeringens höstbudget. De ekonomiska klyftorna i det svenska samhället kommer att öka ytterligare, framför allt på grund av att värnskatten avskaffas.

För att få reda på vad de svenska väljarna tycker om en skattereform har vi låtit dem svara på tre frågor om deras inställning till en omfördelande skatte­reform, en skatt på förmögenheter över 10 miljoner kronor och en progressiv fastighetsskatt. Resultaten visar att det finns ett mycket stort stöd för en skatte­reform som minskar de ekonomiska klyftorna. I alla riksdagspartier finns en majoritet av väljare som anser att en sådan skattereform är viktig. På den rödgröna sidan är majoriteten 96-procentig, men även bland Centerns och Liberalernas väljare tycker 72 procent att en sådan reform är viktig. Partierna bakom Januariavtalet kan således känna sig trygga i att de har sina väljare med sig när de genomför en skattereform som leder till minskade ekonomiska klyftor.

Värt att notera är att motståndet mot en fastighetsskatt är störst i Storstadsområdena, medan förslaget har ett betydande stöd i stora delar av övriga Sverige.

Även för förslaget att åter införa en skatt på förmögenheter över 10 miljoner kronor finns majoritetsstöd. 50 procent av väljarna tycker att en sådan skatt är ett bra förslag medan 31 procent tycker att det är dåligt. Även här finns en stor majoritet bland de rödgröna där fyra av fem är för, men också bland Centerpartiets väljare säger sig dubbelt så många vara för (43 procent) som emot (19 procent).

För förslaget att införa en progressiv fastighetsskatt finns däremot inte majoritetsstöd. Tvärtom tycker 39 procent att det är ett dåligt förslag och enbart 34 procent att det är ett bra förslag. Majoritetsstöd finns bland sympatisörer till S och V och ett klart flertal som är för finns även bland sympatisörer till MP och C. Värt att notera är också att motståndet mot en fastighetsskatt är störst i storstadsområdena, medan förslaget har ett betydande stöd i stora delar av övriga Sverige.

När vi granskar bakgrundsvariablerna avseende partisympatier, kön, ålder, utbildning, sysselsättning, facklig tillhörighet och inkomst framträder några tydliga mönster. Vi har ett partipolitiskt mönster där vi kunnat urskilja tre tydliga politiska kluster: ett rödgrönt kluster (S, V och MP), ett mittenkluster (C och L) och ett högerkluster (M och SD). KD:s väljare vacklar något mellan mittenklustret och högerklustret. Samstämmigheten inom högerklustret är mycket stor. Denna undersökning ger således inte stöd för uppfattningen att SD:s väljare i fördelningsfrågor skulle stå för vänsteråsikter.

I mittenklustret avviker Centerpartiets väljare från övriga borgerliga väljare genom att vara mer positiva än negativa till förslag om skatt på både förmögenheter och fastigheter. Jämfört med den Jämlikhetsundersökning vi lät Novus utföra 2017 kan vi också notera att motståndet mot en förmögenhetsskatt minskar när gränsen för förmögenheter som ska beskattas ändras från 5 till 10 miljoner kronor och att denna minskning är särskilt stor bland Centerpartiets väljare. 2017 tyckte 47 procent av C:s väljare att en skatt på förmögenheter över 5 miljoner kronor var ett dåligt förslag. 2019 är det bara 20 procent som tycker att en skatt på förmögenheter över 10 miljoner kronor är dåligt.

Ett annat mycket tydligt mönster är det som utgår från inkomstskillnader. Det är de med låga inkomster som med mycket stor majoritet är för en inkomstutjämnande skattereform. Här finns också en klar majoritet som stöder en förmögenhetsskatt och ett flertal som vill ha en progressiv skatt på fastigheter. I denna grupp med låga inkomster finns förlorarna på den politik som fått de ekonomiska klyftorna att växa. Här finns fattiga barnfamiljer och pensionärer. Bland de äldre, åldersgruppen 65–79 år, finns en mycket stor majoritet som är för en skattereform som minskar klyftorna.

Mycket har hänt sedan skattereformen 1990/91, som gör att det nu finns ett uppenbart behov att se över skattesystemet. Inte minst gäller det kapitalbeskattningen. 2004 avskaffades arvsskatten, 2007 förmögenhetsskatten och 2008 fastighetsskatten, som omvandlades till en kommunal avgift. Från att ha haft västvärldens hårdaste kapitalbeskattning har Sverige blivit ett land med den kanske mildaste kapitalbeskattningen. Ett skatteparadis för de rika.

I denna rapport prövar vi två förslag som skulle bidra till minskade klyftor och välfärdens finansiering: förmögenhetsskatt och progressiv fastighetsskatt. Hur dessa förslag ska utformas i detalj eller hur en skattereform i alla sina delar ska se ut tar vi inte ställning till här, men vi menar att en förmögenhetsskatt som tas ut på stora förmögenheter skulle kunna ge ett betydande tillskott till statskassan. Även en progressiv fastighetsskatt borde kunna ge ett avsevärt tillskott, men våra undersökningar visar att hur olika skatter utformas har stor påverkan på hur olika väljargrupper ställer sig.

Uppenbart är att fastighetsskatten, som av de flesta ekonomer anser vara en mycket bra och stabil skattebas uppfattas som hotfull av breda väljargrupper. För att kunna införa en progressiv fastighetsskatt behövs sannolikt både omfattande pedagogik och fingertoppskänsla för hur reformen utförs.

Vår rapport visar att det finns ett mycket stort stöd för en utjämnande skattereform. Inte minst bland sympatisörerna till de partier som undertecknat januariavtalet är majoriteten mycket stor. En skattereform som omfördelar har stöd av allt fler ekonomer och internationella institutioner som IMF och OECD. 

En reformering av skattesystemet är i själva verket avgörande för legitimiteten i systemet och ytterst för tilliten till en progressiv välfärdspolitik. Trovärdigheten i en sådan politik riskerar att helt raseras om medborgarna finner att inte alla bidrar efter förmåga. Särskilt upprörande är om de som är rikast gynnas av skattesystemet och betalar en mindre andel i skatt än vanliga löntagare. Så är det tyvärr i dag. Därför behövs en omfördelande skattereform.