Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 06:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/aktivering-ar-den-effektivaste-formen-av-behandling/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Aktivering är den effektivaste formen av behandling”

REPLIK DN DEBATT 19/7.

Elva läkare: Symtom i sig är inte detsamma som att det finns något behandlingsbart sjukdomstillstånd.

Uppdatering 200727 08.00: Texten har tillfogats en rättelse

I DN-debatt 19/7 varnas för en kommande ”flodvåg av långtidssjuka covid-19-patienter”. Fokus är på de patienter som beskrivs ha en ”mild” infektion, men med kvarvarande symptom så som bland annat trötthet, tryck i bröstet, svårigheter att reglera temperatur och stickningar/domningar. Dessa symtom beskrivs som ”komplexa” och att ”patienter vittnar om att det är svårt att få behandlingsstöd i primärvården”. 

”Komplext” är ett ord som brukar användas inom vården, när det inte finns några påvisbara patologiska fynd. Författarna argumenterar för att vi inte ännu vet vilken den patologiska processen är efter covid-19 och att patienterna ”måste tas på allvar” och inte etiketteras med ångest. 

Varför så stort fokus på de kvarvarande symtomen? Signalerar de fara? Måste de behandlas bort? 

Symtom i sig är inte detsamma som att det finns något behandlingsbart sjukdomstillstånd.

Varför öka rädslan? Är det hjälpsamt för befolkningen att få läsa om misstänkta medicinska komplikationer och att man ska vara patient för dessa? Vår åsikt är att varningsartiklar istället bidrar till ett sjukliggörande genom fokusering på något som man inte har nytta av. Passivisering via sjukskrivning är direkt skadligt genom att man signalerar att aktivitet så som arbete är missgynnsamt för hälsan. Det vi vet är att aktivitet gynnar immunförsvaret. Det är därför patienter redan under intensivvård får ”sängcykla”.

Något som är farligt på riktigt är fysisk inaktivitet. Kärl förtjockas, ben urkalkas och muskler försvagas. Dessa konsekvenser ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom. Dessutom kan man vid låg fysisk aktivitet få psykiska symptom med ångest och nedstämdhet. 

När man blir upptagen av symtom och sin rädsla för dessa, underhåller man istället symptomen. Kroppens beredskapssystem – det autonoma (självaktiverande) sympaticussystemet (fight/flight) aktiveras just av rädsla och katastroftankar och ger kroppsliga symptom som är de som går igång vid ”ångest”. Behandlingen är acceptans och exponering. Acceptans handlar om att ge plats för de upplevelser jag har. ”Det är inte konstigt att jag har kvarvarande symtom och så här känns det.” Man gör det man vill kunna göra trots det som känns; återtar sitt liv.

Behandlingen är densamma efter en genomgången infektion. Restsymtom behöver inte uppmärksammas mer än noteras. Och sedan får jag bestämma mig för hur jag ska leva. 

Det behövs således ingen medicinsk rehabilitering i form av läkemedel eller sjukskrivning med målet att vänta på att symtom ska försvinna. Den effektivaste medicinen mot all form av sjuklighet kan man genomföra själv – aktivering. Vården kan hjälpa till med att göra medicinska bedömningar. Detta är inte beroende av tur utan av kompetens. Det har primärvårdens läkare. De har ansvar för det allmänna medicinska och ska kunna hålla isär behandlingskrävande sjukdom från symptomatiska besvär som bäst hanteras med avdramatisering och normalisering.

Rättelse: I en tidigare version av texten användes en felaktig titel. 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt