Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 15:42

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/alla-kontor-som-behovs-i-sverige-ar-redan-byggda/

DN Debatt

DN Debatt. ”Alla kontor som behövs i Sverige är redan byggda”

Bygg- och fastighetssektorn svarar för 40 procent av den årliga resursanvändningen i världen och en stor del av miljöpåverkan sker under nybyggnation, skriver artikelförfattarna.
Bygg- och fastighetssektorn svarar för 40 procent av den årliga resursanvändningen i världen och en stor del av miljöpåverkan sker under nybyggnation, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 8/2.

Företrädare för Iva-projekt: Effektivare utnyttjande av befintliga byggnader och lokaler är en viktig pusselbit för hållbar omställning.

Med stor sannolikhet är alla verksamhetslokaler vi behöver redan byggda – de behöver bara omfördelas, anpassas och användas mer. För att minska lokalsvinnet behöver regeringen se över regelverken.

Behovet av bostäder är stort, men samtidigt utnyttjas kontorslokaler uppskattningsvis endast 10 procent av den totala tiden. Delning av ytor måste därför bli en viktig del i ett hållbart samhälle. I framtidens cirkulära byggande är de befintliga lokalerna vår största tillgång – genom ökad användning och återbruk. I dag presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (Iva) rapporten ”Lokaldelning som norm”.

Bygg- och fastighetssektorn svarar för 40 procent av den årliga resurs­användningen i världen och en stor del av miljöpåverkan sker under nybyggnation. Resurseffektivisering inom branschen handlar därför till största del om att öka livslängden och använda befintliga lokaler och omgivande ytor bättre och mer effektivt. Sett till årets alla timmar är nyttjandegraden av kontorslokaler många gånger så låg som 10 procent. Studier saknas men tittar vi på varje enskild kontorsplats eller kvadratmeter blir siffran sannolikt ännu lägre. Med stor sannolikhet är alla verksamhetslokaler vi behöver redan byggda – de behöver bara omfördelas, anpassas och användas mer.

Ett effektivare utnyttjande av befintliga byggnader och lokaler är en viktig pusselbit för en hållbar omställning. I dag mäter vi inte alls nyttjandegrad när vi mäter total energianvändning. Fördelarna är uppenbara när klimatpåverkan mäts över byggnadernas hela livscykel med utvinning av naturresurser, byggprocess och användning.

I dag finns påtagliga hinder i hur lagar, avtal och policies är utformade. Därför rekommenderar vi regeringen att se över regelverk som kan främja delning av verksamhetslokaler.

Iva:s projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi har under två år arbetat med att utveckla förslag på hur vi kan stimulera en delningsekonomi för lokaler i Sverige så att nyttjande­graden och därmed resurseffektiviteten ökar. Ett 40-tal aktörer från akademi, näringsliv, kommuner, myndigheter, finansiell sektor och civilsamhälle har bidragit till förslagen som presenteras i rapporten Lokaldelning som norm, som lanseras av Iva i dag.

Att göra lokaldelning till norm kommer att kräva stor samverkan mellan stat, kommun, näringsliv, finansiell sektor, civilsamhälle och akademi. Vi har arbetat efter fyrstegsprincipen för ytanvändning, där varje steg bygger på att man har gjort de föregående:

• Minska ytbehovet.

• Intensifiera ytanvändningen.

• Anpassa eller bygg om för att underlätta delning.

• Bygg nytt på ett mer hållbart sätt som uppmuntrar till delning.

Potentialen för resurseffektivitet är stor och i dag finns både tekniska möjligheter och starka sociala drivkrafter för att främja delning, som att utveckla nya arbetssätt, nätverk, inspiration och kunskap. Delning av lokaler kan också innebära ekonomiska besparingar och nya affärsmöjligheter. 

En viktig faktor för att delning ska bidra till miljömässig hållbarhet är att den även minskar resande och transporter. Det är också kritiskt att lokalanpassningar och ny teknik inte ger avsevärt ökad resursförbrukning. Ytterligare att byggnadens förutsättningar – planlösning, konstruktion och material – tål nya funktioner och ett högre slitage och att de har förutsättningar att förbli energieffektiva och hälsosamma även vid ökad delning.

För att minska lokalsvinnet behövs nya affärsmodeller och policyutveckling. I dag finns påtagliga hinder i hur lagar, avtal och policyer är utformade. Därför rekommenderar vi regeringen att se över regelverk som kan främja delning av verksamhetslokaler:

1 Se över skatteregler, till exempel momsregler, så att de möjliggör delning mellan verksamheter. Sedan 1979 finns ett system med frivillig skatt­skyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler, men detta innehåller flera krav som inte främjar delning. Fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare som delar måste också kunna hyra ut med moms för att få göra avdrag för momsen vid byggnation, investeringar, underhåll och drift av lokaler.

2 Hyreslagen behöver moderniseras med syfte att uppmuntra delningslösningar, exempelvis vad gäller besittningsskydd, uppsägningsregler och relationer mellan vad som är bostäder respektive verksamhetslokaler.

3 Se över plan- och bygglagen så att detaljplanebestämmelser uppmuntrar till flexibilitet. Uppmuntra kommuner att redan i översiktlig planering och sedan i detaljplaner, öppna upp för fler användningsområden och funktionsblandning. Vid varje nybyggnation bör behovet motiveras och bygget planeras med stor transformationspotential.

Parallellt behöver näringslivet utveckla skalbara tjänster och affärs­modeller som uppmuntrar till delning och stödjer hållbara beteendemönster. Det handlar om att utveckla bland annat design, matchmaking, kontrakt, försäkringar, säkerhet, service och tillträdesfunktioner utifrån de unika möjligheter delning innebär.

Den finansiella sektorn behöver investera i nya affärsmodeller kring delning och ta med både hållbarhetsvinster och potentiella risker med delade lokaler vid värdering och ekonomisk bedömning. Det kan handla om nyckeltal för resursanvändning, sociala vinster i närområdet, ekonomiska vinster med kringtjänster, att beräkna alternativkostnader eller hur delning av lokaler bidrar till de globala målen.

Varje verksamhet behöver ta fram en handlingsplan för att minska sitt eget lokalsvinn. I rapporten som lanseras i dag föreslås sju steg för detta som bygger på att människors välmående stärks och att lokaldelning bidrar till väl fungerande mötes-, utbildnings- och arbetsplatser, inte på bekostnad av välbefinnande. Stor samverkan kommer att krävas mellan stat, kommun, näringsliv, finansiell sektor, civilsamhälle och akademi för att lokaldelning ska bli norm.

Ämnen i artikeln

Hållbarhet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt