Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Allt mindre andel behöver stöd från ersättningssystem”

Magdalena Andersson (S), finansminister; Per Bolund (MP), finansmarknadsminister och Ulla Andersson (V), ekonomiskpolitisk talesperson.
Magdalena Andersson (S), finansminister; Per Bolund (MP), finansmarknadsminister och Ulla Andersson (V), ekonomiskpolitisk talesperson. Foto: Erik Simander

De offentliga finanserna har återställts efter åtta år med borgerligt styre. Andelen personer som är i behov av ersättningssystem är nu lägre än innan 90-talskrisen och fortsätter att sjunka framöver. Detta möjliggör reformer som stärker människors framtidstro, skriver Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V).

Den 7 april 2017 drabbades Sverige av ett avskyvärt våldsdåd. Det var en attack inte bara mot de direkt drabbade, utan mot oss alla. Attacken var ämnad att underminera vårt öppna och demokratiska samhälle. Det kommer inte att ske. Sverige håller ihop. Samhällsbygget ska fortsätta och präglas av beslutsamhet, tillit och framtidstro.

Det politiska arbetet för ett bättre, jämlikare och starkare samhälle fortsätter. I dag presenteras vårpropositionen för 2017, som bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Svensk ekonomi är i ett helt nytt läge. Samhällsbygget har gett resultat och vi har vänt underskott till överskott i de offentliga finanserna. Samtidigt står vi inför stora utmaningar som måste mötas med kraftfulla åtgärder. Sverige har nu både styrkan och resurserna att minska klyftor och otrygghet samt för att investera i vår gemensamma framtid. Det är att ta ansvar. Det är att bedriva en hållbar ekonomisk politik.

För två år sedan ärvde vi en ekonomi som gick med 60 miljarder kronor i underskott och där arbetslösheten hade bitit sig fast på en hög nivå, särskilt bland ungdomar. Åtta år av borgerligt styre med 140 miljarder kronor i ofinansierade skattesänkningar lämnade efter sig stora brister i välfärden. Regeringens fokus under de första två åren i regeringsställning har därför varit att återuppbygga kraften i svensk ekonomi.

Alla ska ges förutsättningar att arbeta och bidra. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Resultatet talar för sig självt. Underskotten har vänts till överskott och styrkan i de svenska offentliga finanserna har återställts. Jämfört med när regeringen tillträdde har 150 000 fler personer ett jobb att gå till. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på tretton år. Andelen personer som är i behov av ersättningssystem är nu lägre än innan 90-talskrisen och fortsätter att sjunka framöver. Genom historiskt stora satsningar på välfärden har fler lärare, kuratorer och förskollärare anställts och kunskapsresultaten i skolan vänder äntligen uppåt.

Med vår politik har Sverige tagit ledartröjan i klimatomställningen och genom klimatinvesteringar deltar hela landet i arbetet med att minska utsläppen. Ambitionen att är presentera ytterligare åtgärder för att nå det nationella klimatmålet till 2020 med inhemska åtgärder. Vi har gjort de största bostadssatsningarna på flera decennier och bostadsbyggandet är nu rekordhögt.

Styrkan vi har skapat i svensk ekonomi möjliggör för reformer som stärker människors framtidstro och ökar tryggheten. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter men ingen heller hålls tillbaka.

  • Styrkan i de offentliga finanserna ska bibehållas. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har under de senaste åren varit bland de absolut bästa i Europa. Ordning och reda i de offentliga finanserna tryggar investeringsklimatet, jobben och välfärden.
  • Utvecklingen på arbetsmarknaden är god men mer behöver göras. Målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, som ett steg på vägen mot full sysselsättning, vägleder den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken. Alla ska ges förutsättningar att arbeta och bidra. Alla som kan arbeta ska arbeta. Staten ska fortsätta att understödja jobbtillväxten med en välavvägd finanspolitik och genom insatser för ökad kompetens, fler anställda inom välfärden, en aktiv arbetsmarknadspolitik, investeringar i bostäder och infrastruktur och en aktiv näringspolitik.
  • Regeringens mål är en jämlik kunskapsskola för alla. De svenska kunskapsresultaten har under lång tid försvagats. I den senaste Pisa-mätningen bröts den negativa trenden, men samtidigt ökar ojämlikheten. För att nå vårt mål krävs att de som har stora behov också får större resurser, att stödinsatser sätts in tidigare och att läraryrkets attraktivitet fortsätter att stärkas.
  • Klimatet är vår tids ödesfråga. Världens förmåga att ställa om till hållbara lösningar är avgörande för vår framtida ekonomiska utveckling. Vi ska vara världsledande i att uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Miljöskatternas styrande effekt ökar och bidrar till mer klimatsmarta transporter och energikällor.
  • Sverige ska vara ett tryggt land. Politiken ska därför vara hård mot både brott och brottens orsaker. Polismyndigheten har fått ökade medel för att fortsätta arbetet med att få fler poliser närmare medborgarna och får nu ytterligare tillskott för 2017. Ökad polisnärvaro är angeläget. Men det krävs också mer förebyggande arbete. Satsningar på bland annat jobb, bostäder, skola, och socialtjänst stärker ungdomars möjligheter och minskar risken att fler hamnar i uppgivenhet och kriminalitet.
  • Samhällsbygget ska öka jämlikheten och sammanhållningen. Det växande välståndet ska komma alla till del. Detta är en förutsättning för att medborgarna ska känna ett fortsatt förtroende för samhällets funktion. Vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn. Det är centralt att resurserna till välfärden används till just det de är avsedda för.

Vår tids utmaningar, oavsett om det gäller skolresultat, klimatförändringar, ekonomiska orättvisor, segregation, brottslighet eller kvaliteten i sjukvården, har alla en sak gemensamt. De går inte att lösa genom den borgerliga politiken med nedskärningar i vår gemensamma välfärd, ofinansierade skattesänkningar eller privatiseringar. Vår tids utmaningar kan bara lösas genom att bygga samhället starkare och hålla ihop vårt land.

För vad som nu behövs är kraftfulla åtgärder för att möta dessa utmaningar. Den svenska ekonomins och de offentliga finansernas styrka ska användas till ett gemensamt samhällsbygge som minskar orättvisorna. I en tid där våra demokratiska värden ställs inför tuffa prövningar, så ligger vår ekonomiska politik fast. Redan i vårändringsbudgeten vidtas en rad åtgärder för att svara upp mot dessa utmaningar. Så lever vi upp till människors förväntningar om ett tryggt, jämlikt och hållbart samhälle. Så tar vi ansvar för det Sverige vi lämnar över till våra barn och barnbarn.

DN Debatt. 18 april 2017

Debattartikel

Magdalena Andersson (S), Per Bolund (MP) och Ulla Andersson (V):
”Allt mindre andel behöver stöd från ersättningssystem”

Repliker

Eva Nordmark, ordförande TCO:
”Fel höja marginalskatten på arbete”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.