Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-23 18:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/almegas-argumentation-bygger-pa-diskutabla-utgangspunkter/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Almegas argumentation bygger på diskutabla utgångspunkter”

REPLIK DN DEBATT 9/6.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet: Att friskoleföräldrarna i Almegas undersökning är mer nöjda kan också bero på en så enkel sak som att den som har gjort ett val tenderar att vilja försvara det i efterhand.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Företrädare för Almega hävdar på DN Debatt att föräldrar i utsatta områden gillar det fria skolvalet. Deras argumentation bygger på diskutabla utgångspunkter.

Först och främst menar Almega att det är vanligare än bland befolkningen i allmänhet att barn i utsatta områden går i en friskola. Detta eftersom det enligt Almega är 19 procent som gör det i dessa områden jämfört med 15 procent i riket i stort. Men frågan är om det är riket som det är relevant att jämföra med? Alla utsatta områden tillhör nämligen större kommuner där friskolor är vanligare än i riket överlag.

I de svenska kommuner som har stadsdelar på polisens lista över utsatta områden är det 21 procent av eleverna som går i friskolor. Almega har inskränkt sig till 29 av totalt 60 utsatta områden. Eftersom undersökningen inte är publicerad är det svårt att veta vilka, men en förmodan är att det framför allt rör sig om områden i de största kommunerna. I kommuner med minst 10.000 elever är andelen friskoleelever 23 procent. Allt talar därmed för att andelen friskoleelever – vid en rättvisande jämförelse – är lägre i de utsatta områdena än i dessa kommuner som helhet.

Det är glädjande att föräldrarna prioriterar sådant som en hög andel behöriga lärare, en trivsam miljö och att skolan uppvisar goda resultat. Men vi vet också att svar på undersökningar inte alltid korrelerar med hur man sedan gör sina val. Något som friskolorna kanske ska vara tacksamma för med sin klart lägre lärarbehörighet (i Stockholm 67,5 procent jämfört med de kommunala skolornas 75,4 procent och i riket som helhet 56,2 procent jämfört med de kommunala skolornas 67,3 procent).

Vad gäller resultat så utmärker sig friskolor bland de skolor där det förekommer betygsinflation. Det är därför inte helt lätt för föräldrar att bedöma skolors resultat. Missnöje hos föräldrar eller låga betyg är inte vad som förorsakat att friskolor som Safirskolan i Göteborg, Akademiska skolan i Kista och Nacka international school har stängts. Tvärtom – föräldrarna har varit nöjda och betygen höga. Några som inte har varit nöjda är Skolinspektionen, och i Safirskolans fall Säpo.

Att friskoleföräldrarna i Almegas undersökning är mer nöjda kan också bero på en så enkel sak som att den som har gjort ett val tenderar att vilja försvara det i efterhand. Föräldrars nöjdhet må vara ett argument i friskoledebatten, men inte ett särskilt tungt sådant.

Almega landar i två påståenden: att fristående skolor är underfinansierade och att det för att ett skolval ska vara möjligt måste finnas överkapacitet i systemet, som ska skapas genom en överfinansiering av friskolor.

Redan när friskolesystemet infördes konstaterade en statlig utredning att friskolor bara borde ha 75 procent av kommunens genomsnittskostnad i skolpeng eftersom kommunen har ett mycket större ansvar. Detta gäller fortfarande även om vi i dag har mer sofistikerade fördelningsnycklar som medför att avdraget inte bör vara fullt så stort.

Påstående nummer två, om överkapacitet, är uppseendeväckande sett till avsändaren: i praktiken hävdar Almega att valfriheten och vinsterna gör det motiverat med högre skatter. Det är ett oväntat medgivande av en organisation som vanligen brukar förespråka låga skatter och ett effektivt användande av skattemedel.

Den statliga utredningen En mer likvärdig skola (SOU 2020:28) har belagt att skolpengens konstruktion i själva verket överkompenserar friskolor. Politikerna gör klokt i att genomskåda Almegas försök att skyla över detta faktum och i stället se till att genomföra utredningens förslag. Svensk skola har allt att vinna på en mer rättvis fördelning mellan elever och en mer ansvarsfull hantering av våra skattemedel.

Ämnen i artikeln

Utanförskap
Friskolor

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt