Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 12:34 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/andra-ej-i-klara-arbetslinjen-och-finanskris-forklarar-sds-framgangar/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Arbetslinjen och finanskris förklarar SD:s framgångar”

Vi hittar inga samband mellan SD:s röstandel – vare sig i kommuner eller valdistrikt – och en rad mått på lokal invandring: till exempel andel eller ökningstakt av utomeuropeiskt födda, eller många sysselsatta i yrken eller sektorer med hög andel utlandsfödda, skriver artikelförfattarna.
Vi hittar inga samband mellan SD:s röstandel – vare sig i kommuner eller valdistrikt – och en rad mått på lokal invandring: till exempel andel eller ökningstakt av utomeuropeiskt födda, eller många sysselsatta i yrken eller sektorer med hög andel utlandsfödda, skriver artikelförfattarna. Foto: Adam Ihse/TT

DN DEBATT 5/9. Både SD:s politiker och dess väljare kommer i högre grad än i andra partier från gruppen som fått det sämre sedan 2006. Vår forskning visar att inkomstfördelning och arbetsmarknad är viktigare för att förstå partiets framgångar än ökad invandring, skriver forskarna Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne.

VAL 2018

Sverigedemokraterna bildades 1988 och var ett litet parti fram till inträdet i riksdagen 2010. Framgångarna fortsatte 2014 då röstandelen steg med 7,2 procentenheter från 5,7 till 12,9 procent. Dagens opinionsmätningar ger partiet betydligt högre stöd.

SD:s tillväxt sammanfaller med två ekonomiska skeenden som påverkade de flesta väljares ekonomi. Regeringen Reinfeldt började 2006 genomföra den så kallade arbetslinjen, med jobbskattavdrag samt åtstramade socialförsäkringar och a-kassa. Under 2008 drabbades Sverige av den globala finanskrisen och högre arbetslöshet. Vår forskning undersöker hur SD:s framgångar hänger samman med dessa två händelser. Den bygger på individdata för alla svenskar över 18 år från SCB:s register.

Arbetslinjen gav stora väljargrupper sämre ekonomiska villkor, särskilt i relativa termer. Reformerna av skatter och socialförsäkringar vidgade gapet i genomsnittlig disponibel inkomst med 20 procentenheter mellan de fast förankrade på arbetsmarknaden, så kallade insiders, och de utan fast förankring, outsiders. Denna utveckling syns tydligt i figuren nedan.

Finanskrisen skapade också ökad ekonomisk osäkerhet för vissa insiders. Risken att förlora jobbet ökade mycket mer för osäkra insiders, med yrken mest (över medianen) utsatta för automatisering och annan rationalisering. Från 2008 och framåt steg deras arbetslöshet sålunda till 8–9 procent, medan den låg kvar runt 4 procent bland säkra insiders med yrken minst utsatta för automatisering.

Till skillnad från arbetar­politiker vill dessa nya politiker omfördela resurser från utlandsfödda till svenskfödda snarare än från höginkomsttagare till låginkomsttagare.

Vi visar att SD:s politiker i betydligt högre grad tillhör grupperna relativa förlorare – det vill säga outsiders och osäkra insiders – än andra partiers politiker. Slutsatsen bygger på data för alla nominerade och valda lokalpolitiker mellan 1998 och 2014 i alla partier och kommuner. Figuren nedan visar gruppandelar bland hela befolkningen, SD:s politiker och politiker i andra partier.

Outsiders och osäkra insiders utgör tillsammans ungefär hälften av befolkningen, men 60 procent av SD:s politiker. Däremot utgör de bara 30 procent av andra partiers politiker som i stället kraftigt överrepresenterar säkra insiders. Detta är också fallet inom (S) och (V). Det är tydligt att SD:s politikerkår – särskilt i jämförelse med övriga partier – i hög grad kommer från de grupper som fått det relativt sämre.

SD:s överrepresentation är också större i kommuner med många outsiders och osäkra insiders. Vidare är kopplingen mellan SD-politikernas ekonomiska bakgrund och arbetslinjens reformer ännu tydligare om vi delar upp outsiders i mindre grupper. Ju större inkomstförlust en grupp gjort i förhållande till insiders sedan 2006, ju mer överrepresenterad är den bland SD-politikerna. Jämfört med övriga partier är sålunda 600 procent fler av SD:s politiker förtidspensionerade och 450 procent fler långtidsarbetslösa eller ekonomiskt inaktiva.

Vi studerar valresultaten med hjälp av samma gruppindelning. På grund av valhemligheten kan vi bara göra detta inom kommuner eller valdistrikt. En jämförelse visar att SD:s röstandel har ökat betydligt mer mellan 2002 och 2014 i kommuner med fler innevånare som fått försämrade ekonomiska förhållanden. Figuren nedan visar detta för de kommuner där arbetslinjen gav ett större inkomstgap mellan insiders och outsiders. Bilden är densamma för kommuner med många osäkra insiders bland dem som har jobb.

För att få mer precision kan vi se på valkretsar (som i genomsnitt har 1 200 väljare). Därigenom kan vi jämföra SD:s valresultat inom samma kommun. Detta ger precis samma bild som på kommunnivå. SD har fått fler röster just i de valkretsar där insider-outsider ojämlikheten ökat som kraftigast och där andelen osäkra insiders är som störst. Dessa samband blir dessutom starkare över tid.

För att sammanfatta våra resultat:

SD har haft särskilt stora framgångar där fler människor kommer från de två grupper – outsiders och osäkra insiders – som fått det relativt sämre sedan 2006.

De som blivit lokalpolitiker för SD under partiets framgångsår kommer i mycket större utsträckning än politiker i andra partier från just dessa grupper.

Hur kan vi förstå dessa resultat? Varför har de människor som drabbats ekonomiskt sökt sig just till SD som politiker och väljare, snarare än till andra partier – särskilt partier till vänster? Vi kan se flera samverkande förklaringar.

1

En är att de som fått betydligt sämre ekonomiska villkor alltmer förlorat sin tillit till det politiska etablissemanget, där (S) och (V) ingår. De söker sig därför till ett parti som bygger stora delar av sin politik just på kritik av etablerade partier. (Denna förklaring har stöd i SOM-institutets intervjudata, som visar att bristen på tillit till politiska partier och institutioner ökat mer för outsiders än för insiders just sedan 2006, liksom stödet för SD.)

2

En annan förklaring kan vara social identifikation: de som fått det relativt sämre identifierar sig starkare med den egna gruppen och lägger skulden på det sociologer kallar outgroups, som etablerade politiker och invandrare. Då blir ett parti som lovar omfördelning från utlandsfödda till Sverigefödda, och samtidigt kritiserar etablerade partier, mer attraktivt.

3

En tredje förklaring till SD:s valframgångar kan vara att väljarna i utsatta grupper uppfattar SD:s kandidater som mer trovärdiga än de från andra partier, inklusive (S) och (V), eftersom de förra i högre grad representerar deras egen grupp – SD:s kandidater blir ”medborgarkandidater”, för att låna en beteckning från politisk ekonomi.

Man hör ofta att SD:s framgångar beror på ökad invandring. Vi finner dock inga samband mellan SD:s röstandel – vare sig i kommuner eller valdistrikt – och en rad mått på lokal invandring: till exempel andel eller ökningstakt av utomeuropeiskt födda, eller många sysselsatta i yrken eller sektorer med hög andel utlandsfödda. Resultaten speglar inte heller att utlandsfödda i lägre grad röstar på SD. När det gäller SD:s politiker, så har de inte i högre utsträckning vuxit upp eller varit bosatta i områden med många utlandsfödda.

Vår forskning visar att inkomstfördelning och arbetsmarknad är viktiga för att förstå SD:s framgångar. Partiets politiker och väljare kommer från två grupper vars relativa ekonomiska status gick ner via finanskrisens arbetslöshet och arbetslinjens reformer.

Genom att stärka dessa gruppers representation har SD:s framgångar gett en politikerkår där fler har egen erfarenhet av utsatthet på arbetsmarknaden. Men till skillnad från arbetarpolitiker vill dessa nya politiker omfördela resurser från utlandsfödda till svenskfödda snarare än från höginkomsttagare till låginkomsttagare.

DN Debatt.5 september 2018

Debattartikel

Olle Folke, lektor i statsvetenskap, Uppsala universitet och gästprofessor, Yale University; Torsten Persson, professor vid IIES, Stockholms universitet och vid London School of Economics och Johanna Rickne, professor vid SOFI, Stockholms universitet och gästprofessor, Yale University:
”Arbetslinjen och finanskris förklarar SD:s framgångar”

Repliker

Markus Uvell, opinionsanalytiker och författare:
”SD:s ökning drivs av invandringsmotstånd”

Slutreplik från Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne:
”Ojämlikhet kan förstärka synen att invandring belastar statsfinanserna”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.