Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Barnkonventionen måste omfatta alla barn”

När barnkonventionen blir svensk lag åligger det Sveriges politiker och Migrations­verket att säkerställa att barnkonventionen gäller för alla barn, skriver representanter för Rättsrådet för barn och unga i migration.
När barnkonventionen blir svensk lag åligger det Sveriges politiker och Migrations­verket att säkerställa att barnkonventionen gäller för alla barn, skriver representanter för Rättsrådet för barn och unga i migration. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 19/7. Sveriges migrationspolitik drabbar barn och unga vuxna extra hårt. För att FN:s barnkonvention ska kunna bli svensk lag måste Sveriges politiker och Migrationsverket åtgärda en rad brister. Vi kräver att asylsökande och papperslösa barn och ungas rättigheter ska tas på allvar, skriver ­representanter för Rättsrådet för barn och unga i migration.

Riksdagen röstade den 13 juni för att barnkonventionen ska bli svensk lag första juli 2020. Tills dess ska rättstillämpande myndigheter hinna förbereda sig. Det finns nämligen en hel del som behöver åtgärdas när det gäller barns rättigheter. Vi i Rättsrådet för barn och unga i migration är representanter från en mängd organisationer som kämpar för barns och ungas rättigheter i migrations­processen. Vi är vuxna, barn och unga. Vi är organisationer som arbetar ideellt och professionellt. Vi ser hur barn och unga drabbas extra hårt av Sveriges migrationspolitik och vi kräver att asylsökande och papperslösa barn och ungas rättigheter ska tas på allvar. När FN:s barnkonvention blir svensk lag måste Sveriges politiker och Migrationsverket åtgärda en rad brister för att leva upp till barnkonventionen. Vi i Rättsrådet för barn och unga i migration vill här uppmärksamma fem förslag till åtgärdspunkter.

1

Stärk barnrättsperspektivet i utlänningslagen. Trots att hänsyn till barnets bästa redan regleras i utlännings­lagen 1. Kap 10 § så har både Barnombudsmannen (BO) och FN:s barnrättskommitté kritiserat Sverige de senaste åren för att inte tillräckligt beakta barns särskilda position i asylprocessen. Det visar att tillämpningen av barnets bästa inte lever upp till de krav som följer av barnkonventionen och att barnrättsperspektivet därför behöver stärkas inför genomförandet av konventionen i svensk lagstiftning. BO slår i sin rapport från 2017, ”Vi lämnade allting och kom hit”, fast att det finns ett stort behov av att stärka barnrättsperspektivet i utlänningslagen. Liknande kritik har förts fram av FN:s barnrättskommitté som, i sin granskning från 2015, anför att Sverige måste säkerställa att barnets bästa är grunden för och vägledande i ­beslutsprocesserna, särskilt med hänsyn till barns asylärenden. För att åstadkomma detta krävs det ­insatser som stärker barnets bästa, både genom bättre tillämpning av befintligt regelverk och förstärkande lagstiftning. I den bemärkelsen anser vi i Rätts­rådet för barn och unga i Migration att Migrationsverkets personal måste erbjudas regelbunden utbildning i barns rättig­heter och att det införs barn­specifika grunder i utlännings­lagen som till exempel beaktar risken för barn­äktenskap eller risken att rekryteras som barnsoldat.

2

Låt barnen komma till tals i asyl­processen. Barn får inte frågor om sina egna asylskäl och barn som kommer med sina familjer får inte sina asylskäl prövade enskilt. I utlännings­lagen finns det dessutom ett olämplighetsrekvisit som ytterligare försvårar barns talerätt i migrationsärenden. Det är inte förenligt med barnets bästa och om Sverige ska leva upp till barnkonventionen måste barnen få komma till tals i asylprocessen på ett meningsfullt sätt. Med hänsyn till detta anser vi i Rättsrådet för barn och unga i migration att olämplighetsrekvisit skall tas bort, vilket också FN:s barnrättskommitté rekommenderar. Därtill anser vi att det måste finnas barnanpassad information kring asylprocessen, så att barn som söker skydd får en större möjlighet att förstå och berätta om sin situation. Att stärka barn och ungas rätt att komma till tals i asylprocessen är en förutsättning för att barns och ungas asylskäl ska tas på allvar.

Att stärka barn och ungas rätt att komma till tals i asylprocessen är en förutsättning för att barns och ungas asylskäl ska tas på allvar.
3

Upphör med kritiserade ålders­bedömningar. Många ungdomar har de senaste åren blivit åldersuppskrivna till 18 år på felaktiga och lösa grunder och under 2017 har nya medicinska åldersbedömningar införts som är kraftigt kritiserade. Osteologer som forskar om ben samt benvävnad menar att det inte finns någon metod att av­göra en människas exakta, biologiska ålder då människor påverkas av en rad olika faktorer. Problembilden stärks ytterligare av att många rättsläkare vid Rättsmedicinalverket har sagt upp sig i protest mot metoderna och även Barnläkarföreningen tar avstånd från dem. Rättsrådet för barn och unga i migration kämpar för alla barns och ungas rättigheter, även de som på papperet har blivit åldersuppskrivna till 18 år och vi anser att de nuvarande medicinska åldersbedömningarna måste upphöra. Det kan inte anses som förenligt med barnkonventionen att skriva upp barn i ålder, med betydande konsekvenser för barnets migrationsprocess, på sådana godtyckliga och ifrågasatta grunder.

4

Säkerställ rättigheter i ­enlighet med barnkonventionen för ­papperslösa barn och unga. Papperslösa barn och unga är en oerhört utsatt grupp. Därför måste det finnas riktlinjer för att uppfylla de rättigheter som papperslösa barn och unga har rätt till enligt barnkonventionen. Papperslösa barn och barnfamiljer måste till exempel ges rätt till socialt bistånd för att Sverige skall kunna leva upp till de krav som följer av alla barns rätt till en skälig levnadsstandard. I den bemärkelsen är det särskilt viktigt att kommunerna tar sitt ansvar och inför lokala riktlinjer som inkluderar papperslösa barn inom ramen för socialtjänstlagens biståndsregler. På samma sätt får papperslösa barns rätt till vård eller skola aldrig inskränkas. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status och om Sverige skall leva upp till sitt åtagande måste alla barn kunna utkräva de rättigheter som följer av dess bestämmelser.

5

Den tidsbegränsade migrationslagen måste upphöra. Den tidsbegränsade migrationslagstiftningen får mycket negativa konsekvenser för barn, som bland annat begränsad rätt till familjeåterförening, tids­begränsade uppehållstillstånd och stora inskränkningar av barns möjligheter att få uppehållstillstånd utifrån särskilt ömmande omständigheter. Utifrån ett barnkonsekvensperspektiv är lagen förödande. Barnrättsbyråns ­rapport ”Sveket”, från 2018, lyfter en rad konsekvenser utifrån hur den tids­begränsade lagen och andra förändringar sedan 2015 har påverkat barns och ungas situation negativt. I rapporten intervjuas yrkesverksamma från bland annat socialtjänst, Migrationsverket, polis, civilsamhället och även ungdomar som drabbats av de senaste årens signalpolitik. Det är samlade vittnesmål om den sociala utsatthet ensamkommande ungdomar lever i – utan rätt till varken mat för dagen eller tak över huvudet. En enorm utsatthet som är en direkt konsekvens av politiska beslut som fattats alltför skyndsamt och med ett alltför bristfälligt barnrättsperspektiv. Det är inte möjligt att säkerställa ett korrekt genomförande av barnkonventionen när den gällande migrationslagstiftningen är i direkt konflikt med konventionens syfte.

När barnkonventionen blir svensk lag åligger det Sveriges politiker och Migrationsverket att verkställa dessa fem punkter för att säkerställa att barnkonventionen gäller för alla barn. Att exkludera barn som befinner sig i papperslöshet eller migration skulle gå tvärtemot barnkonventionens syfte.

 

Fakta.Rättsrådet för barn och unga i migration

Nätverket startades i oktober 2017.

Består av representanter från ett stort antal organisationer samt från Barn­ombudsmannen. Gemensamt för alla organisationer är att de arbetar med frågor som rör barn och unga i migration. Det kan handla om att driva frågor kring barn och ungas rättigheter men också verksamheter och aktiviteter för barn och unga. Det är både organisationer som drivs av barn och unga och organisationer som drivs av vuxna.

Rättsrådet för barn och unga i migration består också av barn, unga och vuxna, samt av både yrkesverksamma och ideella krafter.

 

DN Debatt.19 juli 2018

Debattartikel

Rättsrådet för barn och unga i migration:

”Barnkonventionen måste omfatta alla barn”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.