Miljöminister Karolina Skog (MP) och representanter för miljö- och återvinningsindustrin: "Sveriges återvinning av fosfor måste börja ta fart" - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Sveriges återvinning av fosfor måste börja ta fart”

För att vi på allvar ska kunna sluta jordbrukets kretslopp och bli självförsörjande på det som är åkrarnas viktigaste näringsämne behövs en teknikneutral lag som vågar ställa krav på en snabb och ambitiös omställning, skriver miljöminister Karolina Skog (MP) tillsammans med representanter för miljö- och återvinningsindustrin.
För att vi på allvar ska kunna sluta jordbrukets kretslopp och bli självförsörjande på det som är åkrarnas viktigaste näringsämne behövs en teknikneutral lag som vågar ställa krav på en snabb och ambitiös omställning, skriver miljöminister Karolina Skog (MP) tillsammans med representanter för miljö- och återvinningsindustrin. Foto: Johansen, Erik

DN DEBATT 17/7. Fosfor är livsavgörande för produktionen av mat. Det är en ändlig resurs som Sverige under årtionden kastat bort genom att inte ta vara på avloppsslam. Regeringens nya lag om fosforåterföring måste utformas så att slöseriet upphör så snart som möjligt, skriver miljöminister Karolina Skog (MP) tillsammans med representanter för miljö- och återvinningsindustrin.

Fosfor är nödvändigt för allt liv och för produktionen av mat. Det är en ändlig resurs som vi precis som olja exploaterar från jordens inre. Utan fosfor skulle skördarna från världens jordbruk halveras. Men brytningen av fosfat genom gruvdrift är djupt problematisk – både utifrån risken för framtida brist och för de stora miljökonsekvenserna av läckande fosfor.

Kunskapen om detta är vitt spridd. Trots detta så har Sverige under årtionden bokstavligen kastat bort stora mängder fosfor genom att inte ta vara på vårt avloppsslam. Det är hög tid att ändra på detta.

Redan 2050 beräknas 10 miljarder människor leva på jorden. Enligt FN måste världens matproduktion öka med i storleksordningen 50 procent för att klara denna utmaning. Två tredjedelar av befolkningen bor då i någon av de allt fler städer som byggs i snabb takt. Denna situation förutsätter ett effektivt och hållbart jordbruk som klarar av att leverera näringsriktig mat. Samtidigt ställer det höga krav på städernas infrastruktur, som ska hantera avfall och avlopp från ytterligare tre miljarder stadsbor jämfört med i dag.

Den goda nyheten är att det finns goda möjligheter att möta dessa utmaningar. I en cirkulär ekonomi är det som i dag kallas avfall i morgon värdefulla resurser. I den cirkulära ekonomin, som måste ersätta dagens linjära materialflöden, blir avfall och restprodukter till råvaror som tas tillvara och används igen och igen. Tekniken finns. Men för att den cirkulära ekonomin ska bli verklighet behöver vi ändra vår syn på resurser i grunden. Då krävs framsynt lagstiftning, såväl i Sverige som i övriga världen. 

Omkring 80 procent av världens fosfatfyndigheter finns i Västsahara, på områden som ockuperas av Marocko sedan 1970-talet. Här är fosfaten förorenad av tungmetaller, arsenik och andra giftiga ämnen som exempelvis uran. Det handlar alltså om en livsavgörande råvara som inte går att ersätta och vars anskaffning är förenad med stora miljöproblem. Detta är bakgrunden till att EU har tagit upp fosfor på sin lista över 27 kritiska råvaror (critical raw materials, CRM).

Fosfatfyndigheterna i världen är ändliga. Om inget görs äventyras möjligheterna att få mat på bordet. Som tur är finns lösningen bokstavligt talat under våra fötter: Genom att ta vara på de stora mängder fosfor som vårt avloppsslam innehåller och låta det göra ny nytta på åkrarna kan vi bryta beroendet av problemfosfor från ohållbar gruvdrift och undvika framtida brist på fosfor. 

Fosforn i den mat vi äter hamnar via våra toaletter i avloppssystemen och går till reningsverken för att slutligen hamna i avloppsslammet. Endast ungefär en tredjedel av slammet återförs i dag till åkrarna som näring. Den främsta orsaken är att slammet som regel är kontaminerat av tungmetaller. Men det innebär samtidigt att två tredjedelar av fosforn slösas bort genom att slammet i stället används för att täcka gamla gruvor och deponier. Detta är ett allvarligt slöseri med en kritisk resurs som vi måste sätta stopp för. Det som saknats är lagstiftning. 

Sverige har i dagarna beslutat att tillsätta en utredning med syfte att avgöra hur en lagstiftning ska utformas så att fosforn i avloppsslam tas tillvara för att göra ny nytta i jordbruket. För att vi på allvar ska kunna sluta jordbrukets kretslopp och bli självförsörjande på det som är åkrarnas viktigaste näringsämne behövs en teknikneutral lag som vågar ställa krav på en snabb och ambitiös omställning.

Detta har skett i Tyskland. I fjol antog förbundsdagen en framsynt lag som kräver att alla reningsverk över en viss storlek måste återvinna stora delar av fosforn i det avloppsslam de hanterar. På så vis kommer landet att kunna ersätta sin import av fosfat med återvunnen fosfor. Omställningen ska i praktiken ske under det närmaste decenniet.

I dag finns teknik för att utvinna mer än 90 procent av fosforn ur avloppsslammet. Nästa steg blir att använda den i stor skala, så att det som hittills har setts som ett problem – hantering av avloppsvatten i växande städer – i stället innebär en möjlighet till hållbar tillväxt utan att behöva bryta alltmer problematisk fosfatmalm. 

Utöver att vara avgör­ande för hållbar ­utveckling är fosfor­återföring en nationell säkerhetsfråga.

I dag (17 juli) är miljöföretaget Ragn-Sells inbjudet att delta i FN:s Sustainable business forum 2018 i New York, för att berätta om sin nya teknik för att utvinna fosfor ur förbränt slam samtidigt som så gott som alla föroreningar tas bort ur kretsloppet. Staden Bitterfeld i östra Tyskland har redan valt tekniken för att så snabbt som möjligt klara kraven i den nya tyska lagstiftningen. Samma grundmetod kan för övrigt användas för att utvinna såväl fosfor som sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, vilket LKAB nu tillsammans med Ragn-Sells förverkligar i ett gemensamt samarbete. 

Det är självklart positivt att FN lyfter fram ett svenskt världspatent som en innovation som kan bidra till hållbar utveckling och att vi även i Sverige kan ta vara på den värdefulla råvaran i stället för att lägga fosforrikt avloppsslam i övergivna gruvhål. Det är ett närmast övertydligt exempel på hur ett linjärt tänkande har spelat ut sin roll och behöver ersättas av ett cirkulärt. Vi vill att den utredning som nu tillsätts snabbt kan sätta ett tydligt mål för fosforåterföring ur avloppsslam, som en bred politisk majoritet ställer sig bakom. Det skulle innebära att Sverige snabbt kan ställa om och bli en av de ledande nationerna. 

Utöver att vara avgörande för hållbar utveckling är fosforåterföring en nationell säkerhetsfråga. Sveriges livsmedelsproduktion är mycket sårbar om vi drabbas av krig eller kris, enligt en uppmärksammad rapport som Sveriges lantbruksuniversitet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap presenterade i början av sommaren. Rapporten poängterar särskilt att vårt behov av att importera så kallade insatsmedel, som gödning och drivmedel, är ett mycket större problem än debatten kring självförsörjning av livsmedel ger sken av. Ett eget kretslopp, där all fosfor utvinns ur avloppsslammet och används på nytt, skulle radikalt minska vårt beroende av importerad fosfatgödsel och öka vår motståndskraft mot störningar. 

Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna svarade tydligt ja när Vetenskapsradion i maj frågade dem om Sverige borde införa ett nationellt mål för återföring av fosfor. Det hedrar svenska beslutsfattare att de ser den stora potentialen i att hushålla med fosforn. Men vi nöjer oss inte med detta utan uppmanar nu världssamfundets samtliga länder att snarast möjligt ta fram lagförslag med samma inriktning som i Tyskland för att bana väg för en storskalig återföring av fosfor i fler länder. 

Tyskland har gått före och visar hur modern lagstiftning kring fosforåtervinning kan se ut. Sverige är på väg. Och FN:s beslut att lyfta denna fråga visar tydligt att den är direkt kopplad till världens förmåga att nå de globala hållbarhetsmålen. FN kan i detta spela en viktig roll och vi vill därför att Sverige driver på för att en tydlig och brett förankrad lagstiftning kring återföring av fosfor sker i världens alla länder. Först när detta skett så kan vår matproduktion bli hållbar över hela jorden och en av våra planetära utmaningar kan bockas av. 

DN Debatt.17 juli 2018

Debattartikel

Miljöminister Karolina Skog (MP) och representanter för miljö- och återvinningsindustrin: 

"Sveriges återvinning av fosfor måste börja ta fart"

Repliker

Håkan Jönsson, professor i kretsloppsteknik SLU med flera:

"Avloppets kväve och humus bör också återvinnas"

Slutreplik

Miljöminister Karolina Skog (MP) och representanter för miljö- och återvinningsindustrin:

”Den ändliga resursen fosfor måste prioriteras”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.