Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin: ”Vi måste räkna ut kostnaden för klimatförändringarna” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Vi måste räkna ut kostnaden för klimatförändringen”

Den här sommarens extrema väder är på allvar och slår mot både människor och ekonomi. Sverige måste öka takten i arbetet mot klimatförändringen, ett steg på vägen är att ta fram en Sternrapport med nationellt fokus, skriver Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin.
Den här sommarens extrema väder är på allvar och slår mot både människor och ekonomi. Sverige måste öka takten i arbetet mot klimatförändringen, ett steg på vägen är att ta fram en Sternrapport med nationellt fokus, skriver Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin. Foto: Mats Andersson/TT

DN DEBATT 20/7. Att extremvädret får allvarliga konsekvenser för människor är högst ­verkligt den här sommaren. Verkligt är också att de ekonomiska konsekvenserna kommer att bli enorma om vi inte hanterar situationen på allvar. Därför bör Sverige ta fram en Sternrapport med nationellt fokus, skriver ­ Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin.

Det är allvar nu. Den extrema hettan som låst sig fast över norra halvklotet är här och nu, och ger oss en försmak av vad ett varmare klimat kommer att innebära för världen, och för Sverige. Skogsbränderna är på allvar. Böndernas situation är på allvar. Alla brunnar som sinar, de stora påfrestningarna på äldre som drabbas hårt av hettan är på allvar.

I grund och botten klarar ­samhället sådana här händelser. Runt om i hela landet gör brandförsvaret och allmänheten enorma insatser för att släcka bränderna och rädda egendom. Jordbrukare kämpar för att ta hand om sina skördar och djur och butiker gör vad de kan för att stötta den svenska livs­medelsproduktionen.

Vi kommer att ta oss igenom denna sommar, men att extremväder får allvarliga konsekvenser för människor är ett faktum. Ett annat faktum är att extrema väderhändelser och klimatförändringar kommer att innebära enorma ekonomiska kostnader om vi inte hanterar situationen med det yttersta allvar nu. Redan 2006 konstaterade den brittiske ekonomen Nicholas Stern att tidiga investeringar i klimatförebyggande åtgärder lönar sig. Nu föreslår Miljöpartiet att Sverige tar fram en ny ”Stern-rapport”, en rapport med beräkningar av vad klimatförändringar kan kosta Sverige.

Av Nicholas Sterns rapport framgår att vinsterna av stränga och tidiga åtgärder överväger med marginal de ekonomiska kostnaderna av att inte agera. Grundläggande behov som tillgång till vatten, matproduktion, hälsa och miljö tar skada och drabbar befolkningar runt om i världen. Hundratals miljoner människor kan komma att utsättas för hungersnöd, vattenbrist och översvämningar när jorden blir varmare.

Den första Sternrapporten hade ett globalt perspektiv, liksom den uppföljande rapport som FN:s klimatpanel IPCC väntas presentera i höst. Nu vill vi i Miljöpartiet se en rapport som inriktar sig på svenska förhållanden. I Sverige förs ibland en diskussion om att klimatinvesteringar inte skulle vara ekonomiskt effektiva. Lärdomarna från den brittiska rapporten är tydliga. Alla investeringar vi kan få på plats nu för att minska utsläppen är mycket mer effektiva än att vänta och behöva ta kostnaderna för ett varmare klimat.

Under denna sommar kan vi redan nu förutspå brist på svenska livsmedel och troligen högre livsmedelspriser i höst. Dessutom blir det stora konse­kvenser för den svenska skogs­näringen. Årets torka har jämförts med torkan 1992 då inkomstbortfallet för Sveriges bönder blev hela tre miljarder. LRF förutspår att kostnaden för årets extrema värme kommer bli betydligt högre.

Globalt sett har kostnaderna för väderrelaterade katastrofer ökat de senaste årtiondena. Notan för 2017 års orkansäsong bara i USA landade på 350 miljarder dollar och försäkringsbolagen börjar dra öronen åt sig inför vad en värld i klimatkaos kommer att innebära för risker och premier.

Det har blivit uppenbart att den stora frågan inte är vad det kostar att göra något för klimatet – den stora frågan är vad det kostar att låta bli. Alla de partier som vill skära ned på klimatpolitiken måste avkrävas svar på hur de tänker betala för framtida extremväder.

Det har blivit uppenbart att den stora frågan inte är vad det kostar att göra något för klimatet – den stora frågan är vad det kostar att låta bli.

Under mandatperioden har vi drivit igenom världens kanske mest ambitiösa klimatlag. Den manar nu till handling. Det behövs, för i Sverige ser vi hur många andra partier vill stoppa klimatåtgärder och skära i klimatbudgeten. Under de fyra senaste åren har miljöbudgeten fördubblats. Vi har antagit nya klimatpolitiska mål och förnybara energikällor byggs ut. Med stöden till lokala klimatsatsningar ­genom klimatklivet beräknas våra utsläpp minska med 880 000 ton koldioxid per år. Flyget börjar betala för en del av sina klimatutsläpp genom en flygskatt. En historiskt stor satsning på järnvägsutbyggnad de kommande åren lägger grunden för klimatsmartare transporter. Europeiska miljö­organisationer och FN:s generalsekreterare hyllar Sveriges klimatarbete.

Den här reformagendan måste fortsätta efter valet, för det är nu som Sverige och världen behöver öka takten. Utsläppen måste minska ännu snabbare för att vårt land ska leva upp till sitt åtagande under Parisavtalet. En utsläppsminskning på 5–8 procent årligen behövs för att uppnå de klimatmål som alla riksdagspartier utom Sverige­demokraterna står bakom.

Ändå finns det regeringsalternativ som vill slå av på takten. Moderaterna och de andra borgerliga partierna vill göra kraftiga nedskärningar i statens budget för miljö och klimat. De vill avskaffa flygskatten. De vill skrota de stora klimatinvesteringsstöd som regeringen har infört. De vill skapa ett osäkert läge för den svenska industrin som efterfrågar stabila spelregler som gynnar de företag som gör klimatinsatser. Moderaterna vill till och med sänka skatten på bensin och diesel.

Miljöpartiet väljer en annan väg. Natur­vårdsverket presenterade i fjol höst en första uppföljning av klimatmålet till år 2030. Enligt deras prognos minskar gapet till målet kraftigt tack vare regeringens satsningar på investeringsstöd som klimatklivet, bonus malus-systemet som gör klimatsmarta bilar relativt sett billigare än miljö­bovarna, och bränslebytet som ställer krav på inblandning av förnybart drivmedel i bränsle. Men vi har fler modiga beslut att fatta.

Vår klimatpolitik innehåller både konkreta insatser som gör det lättare att göra klimatsmarta val i vardagen och konkreta insatser genom samarbete inom EU och FN-organ.

Miljöpartiet vill att en järnväg för snabba höghastighetståg byggs klart så snart som möjligt. Vi har som mål att fossila drivmedel ska sluta säljas i Sverige år 2030. Vi vill genomföra en klimatsmart ekonomi. Det behövs ett förnyat fokus på grön skatteväxling. Vi vill ställa större krav på att produkter kan återanvändas och återvinnas.

Vi vill minska konsumtionens klimatpåverkan och införa krav på klimat­information om flygresor. Genom skatt på importerat kött där antibiotika överanvänts i djurhållningen och en klimatanpassad offentlig ­upphandling, kan vi ta kliv framåt för minskad klimatpåverkan från maten vi äter. Vi behöver stödja det svenska jordbruket för att öka den inhemska livsmedelsproduktionen så att Sverige kan vara mindre beroende av andra länder och mindre sårbart vid en eventuell kris.

Och Miljöpartiet vill sitta i en regering som tar ett globalt klimatledarskap. Sverige ska verka för 100 procent förnybar energi inom EU. Sveriges ­utrikes- och handelspolitik ska användas som redskap i den globala klimatomställningen.

Det här är bara några punkter av den klimatpolitik vi går till val på. Det är hög tid nu. Sverige behöver en fortsatt stark klimatpolitik. I den ingår en ny Sternrapport som kan säkerställa att vi för en måleffektiv klimatpolitik i Sverige. Vi har presenterat en offensiv och nödvändig klimatpolitik inför valet. Nu väntar vi på att andra partier ­presenterar sin.

Sternrapporten

Rapporten ”Stern review on the economics of climate change” togs fram av Nicholas Stern, brittisk ekonom, och publicerades 2006.

Stern uppskattar att kostnaden för att släppa ut och öka våra utsläpp av växthusgaser kommer uppgå till 5-20 procent av världens samlade BNP.

Med rätt insatser blir kostnaden för att minska utsläppen till en nivå som undviker de värsta effekterna av klimatförändringarna endast 1 procent av den globala BNP:n – om insatserna görs inom de kommande åren.

 

DN Debatt.20 juli 2018

Debattartikel

Miljöpartiets språkrör språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin:

”Vi måste räkna ut kostnaden för klimatförändringarna” 

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.