Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Yrkesrelaterad vuxenutbildning minskar risken för arbetslöshet”

För personer som läser yrkesrelaterad vuxenutbildning ökar sannolikheten att ha och behålla ett jobb – allt annat lika – med 6 procentenheter. Det motsvarar att sysselsättningen i landet skulle öka med 300 000 personer, skriver Fredric Skälstad, branschchef Almega.
För personer som läser yrkesrelaterad vuxenutbildning ökar sannolikheten att ha och behålla ett jobb – allt annat lika – med 6 procentenheter. Det motsvarar att sysselsättningen i landet skulle öka med 300 000 personer, skriver Fredric Skälstad, branschchef Almega. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

DN Debatt 24/7. Arbetsmarknaden förändras snabbt och kompetenskraven på medarbetare blir allt högre. En undersökning visar att människor som genomgått yrkes­relaterade utbildningar har större chans att få och behålla ett jobb. Därför ­måste ­politiker stärka företags och individers incitament att utveckla den kompetens som krävs i framtiden, skriver Christer Hammar och Fredric Skälstad vid Almega utbildningsföretagen.

Arbetsmarknaden förändras. Miljontals jobb riskerar att försvinna de kommande tjugo åren. Personer med rutinartade arbeten eller jobb i mitten av lönefördelningen drabbas hårdast. Efterfrågan ökar däremot på kvalificerad arbetskraft och jobb med lägre kvalifikationer som måste utföras lokalt.

En stor del av strukturomvandlingen sker inom företag. Kompetenskraven på medarbetarna förändras i snabb takt. Människor byter arbetsuppgifter och yrkesroller på sin arbetsplats. Svenskarna upplever i högre utsträckning än många andra att den tekniska utvecklingen förändrar deras arbeten.

Men fyra av tio anställda deltar inte i personalutbildning. Det handlar framför allt om lågutbildade och utrikesfödda personer. Behoven av kompetens­utveckling har aldrig varit större, samtidigt satsar företagen allt mindre på utbildning. Kunskapsklyftorna riskerar därför att växa. På den polariserade arbetsmarknaden breder känslan av otrygghet ut sig – 1,2 miljoner svenskar är oroliga för att förlora jobbet, enligt en undersökning som Trygghetsrådet låtit göra.

Det är någonting ­märkligt med att man kan få skatteavdrag för att installera en dator, men inte för att lära sig att använda samma ­dator på ett avancerat sätt.

Men nya arbeten skapas när de gamla försvinner. Ingen är predestinerad att förlora sitt jobb. Allt handlar om hur samhället hanterar utmaningen. Med ett mer effektivt resursutnyttjande och fungerande system för kontinuerlig livslångt lärande kan vi se till att de flesta blir vinnare.

Hur viktigt är det livslånga lärandet för att människor ska lyckas på arbetsmarknaden? Det har hittills ingen ­studerat i vårt land. Vi har därför bett forskaren Gabriel Heller-Sahlgren, verksam vid London School of ­Economics, att göra en fördjupad analys av resultaten från PIAAC. Det är en undersökning av den vuxna befolkningens färdigheter som genomförs av den internationella samarbetsorganisationen OECD.

Heller-Sahlgrens analys visar att vuxna som deltar i ett livslångt lärande har högre lön och ökad sannolikhet för förvärvsarbete. Resultaten verkar nog intuitivt rimliga för de flesta. Det unika är att vår studie dels använder svenska data, dels kan identifiera vilken typ av utbildning som driver resultaten. ­Svaret är yrkesrelaterad vuxenutbildning.

För personer som läser yrkesrelaterad vuxenutbildning ökar sannolikheten att ha och behålla ett jobb – allt ­annat lika – med 6 procentenheter. Det motsvarar att sysselsättningen i landet skulle öka med 300 000 ­personer.

Utbildningen gör att fler både kan få och kan behålla ett jobb, de blir mer framgångsrika i arbetslivet och kan snabbare komma tillbaka från arbetslöshet.

Samtidigt ökar individens inkomster med åtta till nio percentiler, motsvarande 2 000 kronor i månaden för en medianinkomst. Det vi ser är inte enbart en effekt av att fler får jobb – även personer som har ett arbete höjer sina inkomster efter genomförd yrkesrelaterad vuxenutbildning.

Yrkesrelaterad vuxenutbildningen är framför allt personalutbildning – kurser som företagen köper för att öka medarbetarnas kompetens. Men det kan också vara utbildningar som individen själv köper eller utbildningar inom exempelvis yrkesvuxenutbildning och yrkeshögskolan. Vår studie visar däremot inga positiva effekter på arbetsmarknadsutfall av vuxenutbildning som inte är yrkesrelaterad, till exempel kurser inom folkbildningen vars huvudsyfte är att utveckla en persons fritidsintressen. Politikerna borde därför ställa sig frågan om det är rimligt att subventionera sådana kurser med fyra miljarder kronor varje år. Dessa medel skulle kunna användas för att stärka företags och individers incitament att utveckla den kompetens som krävs i framtiden.

Vi har därför tagit fram fem samhällsekonomiskt lönsamma kompetens­investeringar.

1

Gör det billigare för företag att vidareutbilda sina anställda. När företagen satsar på medarbetarnas kompetens ska de få göra ett särskilt kompetensavdrag, till exempel hälften av kostnaden för kursen. För specifik personalutbildning kan företagen ­redan göra avdrag, men reglerna måste bli mer generösa. I ett kunskaps­samhälle ska det inte vara mer ekonomiskt fördelaktigt att investera i maskiner än i människor. I grunden handlar det om riskspridning – före­tag som vågar kompetensutveckla medarbetare riskerar att förlora dem till konkurrenter. De tappar därmed såväl en värdefull medarbetare som en investering.

2

Gör det billigare för individen att investera i sin egen kompetens. Det ska vara lönsamt för människor att utveckla sin egen kompetens för att kunna vara anställningsbara i ­framtiden. Den som köper hantverkstjänster eller hjälp med hushåll­ssysslor får göra rot- och rutavdrag. Även köp av utbildning borde omfattas av samma avdragsrätt. Det är någonting märkligt med att man kan få skatte­avdrag för att installera en dator, men inte för att lära sig att använda samma dator på ett avancerat sätt.

3

Inför ett nationellt ansvar för vuxen­utbildningen. Staten har gjort omfattande satsningar på yrkesvux under de senaste åren, men kommunerna använder en stor del av resurserna för att klara sina egna kompetensbehov. Näringslivets kompetens­försörjning blir lidande. Staten bör därför ta över ansvaret för vuxenutbildningen med ett nationellt auktoriseringssystem (ett slags vuxpeng) där eleverna får välja mellan kommunala och fristående aktörer. Därmed blir utbildningarna mer likvärdiga över landet. Vi slipper också lägstaprisupphandlingar och segdragna överprövningsprocesser.

4

Fortsätt satsa på yrkesrelaterad vuxenutbildning. Gör det lättare att karriärväxla. Yrkeshögskolan är en utbildningsform som år efter år presterar goda resultat. Ett skäl är det nära samarbetet med branscherna och utbildningsleverantörerna. Fortsätt utbyggnaden av yrkeshögskolan, men bevara dess särart.

5

Använd omställningsavtal och omställningsförsäkringar mer ­offensivt. Det finns omfattande resurser inom ramen för de stora omställningsavtalen och omställningsförsäkringarna, men dessa aktiveras huvudsakligen först när en person blivit uppsagd. Dessa medel bör kunna används mer aktivt och offensivt för arbetstagare som behöver kompetensutveckling i förebyggande syfte.

Heller-Sahlgrens rapport visar att yrkesrelaterad vuxenutbildning är en viktig pusselbit för att säkerställa en välfungerande arbetsmarknad i framtiden. Med dessa fem reformer kan vi se till att alla blir vinnare på ­globaliseringen och teknikutvecklingen.

DN Debatt.24 juli 2018

Debattartikel

Christer Hammar och Fredric Skälstad, Almega utbildningsföretagen:

”Yrkesrelaterad vuxenutbildning minskar risken för arbetslöshet”

Repliker

Monica Widman-Lundmark, ordförande Studieförbunden m fl:

"Almega visar okunnighet om folkbildning"

Gunnar Danielsson och Cecilia Palm, Folkuniversitetet:

"Felaktiga slutsatser av Almega"

Maria Graner, Folkbildningsrådet:

"Folkbildningen har stor betydelse för samhället och arbetsmarknaden"

Kerstin IM Holm, kunskaps- och professionsanalytiker:

"Analysen bereder vägen för en politiserad vuxenutbildning"

Slutreplik från Christer Hammar och Fredric Skälstad, Almega utbildningsföretagen:
”Folkbildning kan bidra till minskad oro för framtiden”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.