Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-21 09:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/andra-sveaskogs-direktiv-mer-skog-maste-fa-skydd/

DN Debatt

DN Debatt. ”Ändra Sveaskogs direktiv – mer skog måste få skydd”

I dag avverkar Sveaskog inte sällan skogar med viktiga livsmiljöer för hotade arter. Bolagets ekonomiska intressen går också ofta före såväl landsbygds­utveckling som renskötselns behov och det rörliga friluftslivet, skriver artikel­författarna. Foto: Naturskyddsföreningen

DN DEBATT 6/2. Fler statliga skogar måste skyddas och Sveaskogs avkastningskrav måste sänkas. En hållbar förvaltning av skogen är förutsättningen för ekosystemtjänster som alla är beroende av. Sveriges befolkning har rätt att vara med och bestämma om statens skog. Vi lanserar därför uppropet ”Vår skog”, skriver företrädare för 23 miljö- och naturorganisationer.

Rätta artikel

I dag lanserar vi, 23 organisationer, ett gemensamt upprop, ”Vår skog”. Vi anser att hela Sveriges befolkning har rätt att göra sin röst hörd och få vara med och bestämma hur statens skog ska förvaltas. Nu och i framtiden. Statliga Sveaskog förvaltar 14 procent av landets produktiva skogar. Skogar som ägs gemensamt av svenska folket via staten. Vi kräver att regering och riksdag tar ansvar för vår skog – innan det är för sent.

I Januariavtalet omnämns ett nytt Sveaskogsprogram under rubriken ”Säkra resurser för skydd av värdefull natur”. Det behövs om Sverige ska kunna uppnå sina nationella och internationella mål om att bevara biologisk mångfald. Vi ger här förslag på hur det ska genomföras.

Den svenska skogen är värdefull och har en särskild plats i de flesta människors liv. Den främjar vår hälsa och vårt välbefinnande, skapar nya jobb och landsbygdsföretagande också inom naturturism och är viktig för frilufts­livet. Samerna är beroende av skogen för sin renskötsel.

En levande natur och hållbar förvaltning av skogen är förutsättningen för en rad ekosystemtjänster som vi alla är beroende av. Bevarandet av biologisk mångfald är en av mänsklighetens stora ödesfrågor, men mer än 1 800 skogslevande arter är upptagna på den nationella rödlistan över arter vars framtid är osäker. Flera undersökningar har genom åren visat att allmänheten värderar skogens naturvärden allra högst. Ändå fortsätter skogen att utarmas på mångfald.

Använd statliga skogar med låga natur­värden för att byta in privat­ägd skog med höga natur­värden.

Samtidigt hårdnar kampen om skogens råvara. Timmer och trä förväntas ersätta betong, fossila bränslen och en rad oljebaserade produkter. Sveaskogs verksamhet gav 2018 staten 1 100 miljoner kronor i utdelning. Men någon måste också ta ansvar för att skydda skogens andra värden, de som inte alltid enkelt kan mätas i kronor. I dag avverkar Sveaskog inte sällan skogar med viktiga livsmiljöer för hotade arter. Bolagets ekonomiska intressen går också ofta före såväl landsbygdsutveckling som renskötselns behov och det rörliga friluftslivet.

Vi menar att Sveaskog, som statligt bolag, ska stå för en hållbar skogsförvaltning.

I överenskommelsen mellan rege­ringen, C och L står att ”staten ska vara en föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn”. Det är hoppingivande. Vi ser också positivt på att överenskommelsen klargör att anslagen för områdesskydd ska räcka så att privata markägare får ekonomisk kompensation när skogar med höga naturvärden behöver skyddas.

Skötseln av Sveaskogs marker har hittills inte levt upp till nationella och internationella miljömål, till stor del på grund av högt satta avkastningskrav. Eftersom för stor andel av Sveaskogs produktionsskogar är för unga att avverkas, har Sveaskogs avverkningar – och anmälningar om avverkning – i skyddsvärda skogar blivit fler och fler.

Här är några exempel: Melakträsk­liden i Arvidsjaur, Ore skogsrike i Rättvik, Abmoberget i Sorsele, Grövelnäset i Idre, Hietarova i Pajala och Njuöniesvarrie i Sorsele.

Det är dags att tänka om och höja miljöambitionerna för vår gemensamma skog. Större arealer av den produktiva skogen behöver skydd, skogsbruket behöver bli mer variationsrikt och alla skogens ekosystemtjänster måste säkerställas. En viktig dellösning är att statens eget skogsinnehav används för att nå de politiska målen för skogen. Det nuvarande ägardirektivet räcker inte till för att säkerställa att statens egna skyddsvärda skogar inte avverkas.

Regeringen och minister Ibrahim Baylan kan vända trenden och bidra till att Sveaskog spelar en nyckelroll vid omställningen till ett hållbart skogsbruk och skyddet av våra skogar. Vi uppmanar därför regeringen att se till att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att bolagets miljö- och naturvårdsambitioner kan höjas.

Våra 23 organisationer ställer fyra krav till regeringen:

1.

Skydda alla statliga skogar med höga naturvärden som Sveaskog förvaltar. Ge alla statliga produktiva skogar med höga naturvärden som Sveaskog förvaltar ett långsiktigt, kvalitetssäkrat och transparent skydd. Minst 20 procent produktiv skog i varje skogsregion nedan den fjällnära gränsen ska bevaras långsiktigt som naturreservat och likvärdiga naturvårdsområden. Urvalet av skogar ska styras av naturvärden. I regioner där höga naturvärden saknas bör områden med goda förutsättningar att återskapa naturvärden prioriteras. Staten ska inte behöva betala ersättning till statligt ägda Sveaskog för detta. Länsstyrelserna bör ges i uppdrag att peka ut områden som är lämpliga att skydda.

2.

Använd statliga skogar med låga naturvärden för att byta in privat­ägd skog med höga naturvärden för att ge dessa skogar ett skydd. Besluta om ett nytt omfattande ersättningsmarkspaket där statlig skog med låga naturvärden kan användas för att bytas mot privat skog med höga värden. Dagens anslag till skydd av värdefull skogsmark är långt ifrån tillräckliga för att nå riksdagens miljömål, och ersättningsmarker är ett kostnadseffektivt verktyg för att uppfylla målen.

3.

Staten och Sveaskog ska vara en förebild och ligga i framkant när det gäller utvecklandet av ett ekosystembaserat, hyggesfritt skogsbruk. Sveaskog ska vara ett föredöme med ett hållbart och ekosystembaserat naturnära skogsbruk i skogar utan höga naturvärden. Det statliga skogsbruket måste också ligga i framkant för att öka användandet av hyggesfria metoder och vara en förebild för andra skogsbrukare i landet.

4.

Sveaskogs avkastningskrav måste sänkas så att punkterna ovan kan genomföras. De statliga ägardirektiven ska användas för att styra mot en mer hållbar utveckling och hållbart brukande av skogen. Via ägardirektiven måste avkastningskravet på Sveaskog sänkas så att punkterna ovan kan realiseras.

I regeringsförklaringen beskrev statsministern magin i den svenska gammelskogen och att det är regeringens uppgift att bevara den svenska naturen för kommande generationer. Vi håller med. Vi har också under lång tid påtalat detta, men inte hörsammats av staten. Vi anser därför att hela Sveriges befolkning har rätt att få göra sin röst hörd och vara med och bestämma hur vår gemensamma skog ska förvaltas. Därför uppmanar vi alla som delar den åsikten att skriva på vårt upprop: www.varskog.nu.

Ämnen i den här artikeln:

Miljö
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen
Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF
Lina Burnelius, skogsansvarig, Greenpeace
Viktor Säfve, medgrundare, föreningen Skydda skogen
Lotta Berg, ordförande, Birdlife Sverige
Joakim Hermanson, generalsekreterare, Naturturismföretagen
Peder Karlsson, ordförande, End ecocide
Gunilla Winberg, ordförande, Framtiden i våra händer
Lovisa Roos, ordförande, Fältbiologerna
Mikael Sundström, ordförande, Jordens vänner
Pia Björstrand, talesperson, Klimataktion
Henrik Hallgren, ordförande, Lodyn
Pella Thiel, ordförande, Naturens Rättigheter i Sverige
Johan Lind, ordförande, Naturfotograferna/N
David Bennett, ordförande, Omställningsnätverket
Robin Zachari, kanslichef, Skiftet
Martin Westberg, ordförande, Svensk lichenologisk förening
Eva Waldemarson, ordförande, Svenska botaniska föreningen
Linda Strand, ordförande, Sveriges entomologiska förening
Hjalmar Croneborg, ordförande, Sveriges mykologiska förening
Tomas Hallingbäck, ordförande, Mossornas vänner
Robin Holmberg, ordförande, PUSH Sverige
Karin Andersson, talesperson för skogsfrågor, Climate justice program

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt