Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 11:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/andrat-ramverk-ger-gronare-budget-med-minskade-klyftor/

DN Debatt

DN Debatt. ”Ändrat ramverk ger grönare budget med minskade klyftor”

Vi föreslår ett pensionslyft som höjer de lägsta pensionerna med 5 000 kronor i månaden, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren/DN/TT, Magnus Hallgren

DN DEBATT 16/9. Vi föreslår ett nytt finanspolitiskt ramverk där statens löpande driftkostnader för välfärden separeras från statens utgifter för investeringar. Då går det att på klassiskt socialdemokratiskt vis finansiera en ordentlig välfärd, gröna investeringar och en fungerande infrastruktur – utan att äventyra de offentliga finanserna, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

I veckan presenteras regeringens förslag till höstbudget men mot bakgrund av januariavtalets skrivelser och det finanspolitiska ramverket befarar vi att denna budget kommer vara otillräcklig för att lösa vår tids stora utmaningar. De sociala klyftorna växer snabbt och klimatkrisen fördjupas. Tiden blir allt knappare för att vända utvecklingen. Fördelningspolitiskt kommer regeringen röra sig åt helt fel håll med sänkta skatter för de rikaste. På välfärdsområdet föreslås nu otillräckliga tillskott till de gapande hål av resursbrist vi ser i de flesta kommuner och landsting. Avbetalningarna på en rekordlåg statsskuld fortsätter och oppositionen fokuserar enbart på migrations- och rättspolitik.

Det behöver inte vara så här. Därför presenterar i dag den socialdemokratiska föreningen Reformisterna ett genomarbetat alternativ till den förda ekonomiska politiken, i form av en reformbudget. Målet är att stimulera en bred debatt om den ekonomiska politiken med syftet att rucka på det föråldrade regelverk kring finanspolitiken som i dag håller tillbaka investeringar och skadar välfärden i hela landet.

Vi visar att det även i vår tid går att på klassiskt socialdemokratiskt vis finansiera en ordentlig välfärd, gröna investeringar och en fungerande infrastruktur – utan att äventyra de offentliga finanserna. Reformisternas reformbudget visar svart på vitt att vi har råd med ordentliga förstärkningar av välfärden. Vi har råd med gröna investeringar för att ta oss ur klimat­krisen. Vi har råd att jämna ut de växande ekonomiska klyftorna.

Våra reformförslag är vad man i dag kallar en Green New Deal, en ny grön giv för Sverige, där staten tar ett betydligt större ansvar för att adressera vår tids stora utmaningar.

Det finanspolitiska ramverk som utformades på 1990-talet utgör i dag en onödig tvångströja som pressar politiken till ekonomiskt och samhälle­ligt skadliga prioriteringar mellan välfärdens kostnader och nödvändiga investeringar. Sverige är ett rikt land, men har rikedomen på ett sparkonto med nollränta i stället för investerat i tillgångar vi vet behövs: i järnväg, grön industri och bostäder. Därför föreslår Reformisterna ett nytt finanspolitiskt ramverk.

I vår reformbudget separeras statens löpande driftkostnader för välfärden från statens utgifter för investeringar. Driftsbudgeten finansieras fullt ut och har som mål att ligga i balans över konjunkturcykeln, i stället för dagens överskottsmål. Det tydliggör att Reformisternas välfärdssatsningar inte finansieras med lånade pengar. Investeringsbudgeten finansieras i sin tur genom långsiktig upplåning – något som inte bara är samhällsekonomiskt nödvändigt utan med dagens ränteläge, också samhällsekonomiskt gynnsamt.

Utöver omläggningen av det finanspolitiska ramverket föreslår Reformisterna ett stort reformpaket och en skatte­reform för ökad jämlikhet och rättvis grön omställning. Det innebär en rad skattehöjningar för dem som har mest och som gynnas av det rådande systemet. Samtidigt satsas stora belopp på välfärden i Sveriges kommuner och regioner, på fattigpensionärer och låginkomsttagare. Dessutom satsas med kraft för att möta klimathotet.

Skattesystemet ska vara progressivt. Där skatteförändringar även förväntas påverka dem som har det sämst ställt kompenseras dessa genom Reformisternas övriga reformförslag. Därför bör skatteförändringarna läsas tillsammans med de stora välfärdssatsningar de möjliggör.

Med en ny ekonomisk politik som grund föreslår vi i vår reformbudget följande satsningar och skatteförändringar:

1 Att staten tar ett ordentligt ansvar för kommuner och regioners finansiering genom att tillföra 60 miljarder kronor årligen till utjämningssystemet och dessutom möjliggöra minst 28 miljarder i ökade kommunala skatteintäkter.

2 En statlig investeringsbank för finansiering av nya bostäder, grön industri och infrastruktur. Investeringsbanken får kapital från staten som används som säkerhet för lån på den internationella kapitalmarknaden.

3 Ett pensionslyft som höjer de lägsta pensionerna med 5.000 kronor i månaden.

4 En omfattande satsning för att nå klimatmålen, med nya ekonomiska styrmedel och striktare klimatkrav vid offentlig upphandling för sammanlagt 18 miljarder – utöver de stora investeringar som möjliggörs av investeringsbanken.

5 Påbörja återuppbyggnaden av trygghetssystemen genom att satsa drygt 30 miljarder på bland annat höjt barnbidrag och underhållsstöd, höjd sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt höjt tak och golv i a-kassa. Dessutom införs en sjukpenningsamnesti för dem som nekats ersättning på felaktiga grunder sedan 2016.

6 Utöver dessa satsningar frigörs totalt 204 miljarder över tre år för nödvändiga statliga satsningar utanför Reformisternas reformprogram såsom för polis, försvar, rättsväsende, naturvård eller höjda studiebidrag.

7 Steg tas mot en harmonisering av skattesatserna för inkomst av kapital till 30 procent, hårdare tag mot skattefusk införs samt arbetet för att förhindra skatteflykt intensifieras.

8 Utred och inför en förmögenhetsskatt och en grön arvs- och gåvoskatt samt inför en klimatvärnskatt för höginkomsttagare. Intäkterna för de två gröna skatterna öronmärks för klimatsatsningar.

9 Gör fastighetsbeskattningen enhetlig på 0,75 procent av taxeringsvärdet och ta bort maxtaket. Förändringen kombineras med avskaffad stämpelskatt och ett fastighetsskatte­avdrag på 1.000 kronor per år.

10 Att nedsättningen av mervärdesskatten på livsmedel, restauranger och catering tas bort, vilket höjer momssatsen till 25 procent. Riksrevisionen har konstaterat att momshöjningen är fördelningspolitiskt effektiv så länge grupper med låga inkomster kompenseras.

Sammantaget innebär våra reformförslag vad man i dag kallar en Green New Deal, en ny grön giv för Sverige, där staten tar ett betydligt större ansvar för att adressera vår tids stora utmaningar: Klimatkrisen, de växande ekonomiska klyftorna och den underfinansierade välfärden – som i dagarna tydliggjorts av undersköterskeupproret.

Med reformbudgeten skulle skatte­kvoten långsiktigt öka från dagens 43,4 procent av BNP till 46,1 procent. Det här är en grundläggande förutsättning för att kunna finansiera den välfärds­nivå som Sveriges befolkning efterfrågar och förtjänar – och alltjämt långt under den skattekvot på över 50 procent som gällde 1990. Reformbudgeten skulle också bidra till att minska de ekonomiska klyftorna med omkring 10 procent.

Samlat innebär Reformisternas reformbudget en ansvarsfull finanspolitik och en konjunkturstimulans. Det sammanlagda underskottet på 2 procent av bnp finansierar samhällsnyttiga investeringar och infrastruktursatsningar. Det ger god marginal till gränsen inom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt och gör att statsfinanserna hamnar bättre i linje med skuldankaret på 35 procent av bnp. Reformbudgeten skulle också stabilisera svensk ekonomi genom att ha en gynnsam påverkan på sysselsättning, inflation, statsräntor och kronkurs.

Kritiken mot dagens ekonomiska ramverk växer för var dag. Vi visar i vår reformbudget att Sverige har råd att vända utvecklingen – utan att äventyra statsfinanserna. Det verkligt oansvariga är att inte på allvar ta itu med vår tids stora samhällsutmaningar.