Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-28 00:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/anvand-munskydd-i-publika-miljoer-och-i-aldrevarden/

DN Debatt

DN Debatt. ”Använd munskydd i publika miljöer och i äldrevården”

WHO utesluter inte längre aerosolsmitta. Det är en av anledningarna till att munskyddstvång vid publika aktiviteter nu införs i allt fler länder, senast Tyskland, skriver artikelförfattarna.
WHO utesluter inte längre aerosolsmitta. Det är en av anledningarna till att munskyddstvång vid publika aktiviteter nu införs i allt fler länder, senast Tyskland, skriver artikelförfattarna. Foto: Sebastian Willnow/TT

DN DEBATT 5/5.

Sex virologiforskare: virus kan överföras utan att den smittade känner sig sjuk och forskning visar att smittan kan spridas via utandningen.

Dessa två egenskaper hos covid-19 ligger bakom att länder infört krav på munskydd. Vi uppmanar nu därför Folkhälsomyndigheten att rekommendera att munskydd används i publika miljöer och i äldrevården.

En fråga som mycket sällan ställs i den svenska debatten, och i än mindre grad har tillåtits påverka de svenska smittskyddsrekommendationerna är: Hur kommer det sig att covid-19-pandemin har fått ett så präriebrandsliknande förlopp?

När denna nya sjukdom började uppmärksammas vid årsskiftet såg man omedelbara likheter med det allvarliga sars-utbrottet 2003, som även det orsakades av ett coronavirus. Men covid-19 har visat sig spridas mycket snabbare, och har, trots sin lägre dödlighet, redan skördat många gånger fler offer än sars (där 774 personer avled). Hur förklarar man detta?

Luftvägssjukdomar kan smitta på olika sätt. De flesta sprids genom droppsmitta, när hostningar eller nysningar skapar en kaskad av små droppar som når en annan persons slemhinnor, eller sätter sig på ytor. Dropparna når högst en eller två meter innan de faller mot marken.

Men vissa virus, såsom de som orsakar mässling och vattkoppor, kan bindas i mikrometersmå aerosolpartiklar som hänger kvar i luften. Det är därför man kan smittas av mässlingen om man går in i ett rum där en mässlingssjuk person vistades ett par timmar tidigare. Det behövs inga nysningar för att skapa en sådan aerosolburen smitta. Det räcker med att tala och andas.

Att i detta läge avråda från allmänt bruk av skyddsutrustning inom äldrevården är obegripligt, alldeles särskilt som viruset i utandnings­luften går ner signifikant om munskydd används.

Covid-19 har, liksom sars, beskrivits som en droppsmitta. Därför ges rådet att hålla sig på två meters avstånd i offentliga miljöer. Det finns emellertid ett oroande inslag som stör bilden: De riktigt stora utbrotten av covid-19 har skett i miljöer där många människor samlats. Och inte sällan har det härletts till en enda smittad person:

• Epidemin i Uruguay tog fart när en febersjuk kvinna som just återvänt från Spanien deltog i en stor bröllopsfest med 500 gäster, varav 44 fick covid-19.

Vid ett stort 40-årskalas i Westport, Connecticut, USA, smittades hälften av gästerna. Det hade tidigare inte funnits ett enda fall i Westport.

I februari hade bioteknologiföretaget Biogen konferens i Boston. Lokalt insjuknade kort därefter 99 av deltagarna och deras familjer. Deltagare spred dessutom sjukdomen över hela USA, och blev i flera stater utsedda till ”patient zero”.

I Stockholm insjuknade i mars 70 personer efter en fest med 100 gäster, och vi undertecknare har personlig kännedom om minst tre ytterligare ­sådana tillställningar där uppmot ­hälften smittades.

Och här skiljer sig inte bilden för sars. För även när det gäller sars fann man plötsliga utbrott inom byggnads­komplex utan att människor ens vistats i varandras närhet.

Evidens finns dessutom gällande både sars och covid-19 att virusmaterial kan återfinnas i luften i och utanför rum där sjuka vårdas. Man har också på experimentell väg kunnat skapa aerosoler där luftburet infektiöst virus kunnat isoleras i flera timmar.

Detta har lett de amerikanska vetenskapsakademierna att rapportera till USA:s regering att ”nu tillgänglig forskning stöder möjligheten att sars-cov-2 [viruset som orsakar covid-19] kan spridas via aerosoler som skapas direkt vid en patients utandning”. Och även om WHO alltjämt anger droppsmitta och kontaktsmitta som de huvudsakliga smittvägarna för covid-19 utesluter man inte längre aerosolsmitta. Det är en av anledningarna till att munskyddstvång vid publika aktiviteter nu införs i allt fler länder, senast Tyskland.

Sverige är dock inte ett av dessa länder. Folkhälsomyndigheten uppger alltjämt att ”munskydd behövs inte i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avstånd till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna.” Och som smittväg anges endast ”droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser”.

Men om covid-19 och sars liknar varandra så mycket, även i hur de sprids, varför lyckades man så effektivt få stopp på sars, medan covid-19 nu håller hela världen i sitt grepp?

Det finns flera möjliga svar, men ett som alltmer hamnat i fokus rör när – snarare än hur – en infekterad person smittar. Och här lät sig många initialt luras av sars. Vid sars är man som mest smittsam ungefär en vecka efter att man fått symptom, och inte ett enda fall har beskrivits där någon smittade innan symptomdebut. Det blev därför ganska lätt att isolera smittspridarna.

Men så är alls inte fallet med covid-19. När det gäller denna sjukdom kan virus överföras utan att den smittade känner sig det minsta sjuk. Runt hälften av dem som utsöndrar virus är symptomfria, och virusmängden är då ungefär densamma. Man kan alltså vara smittsam utan att veta om det. Detta har fått de internationella smittskyddsorganisationerna att modifiera sina rekommendationer, och är ännu en anledning till att många länder infört krav på munskydd i offentliga miljöer. Och i en ledare i ansedda New England Journal of medicine rekommenderas nu starkt användandet av ansiktsmasker i ”trånga inom- och utomhusmiljöer”.

Men även här sticker Sverige ut. Folkhälsomyndigheten anger att ”smittspridningen från personer utan symtom står för en mycket begränsad andel”, och inte bör påverka rekommendationerna (”Det som är helt klart är att om får vi stopp på de symtomatiska fallen så kommer pandemin att avstanna helt och hållet” sa Anders Tegnell 14 april i Aktuellt).

Sålunda förordas inte generellt munskydd ens inom äldrevården. Detta trots att covid-19 nu drabbat tre av fyra äldreboenden i Stockholmsregionen, och två av fem hemtjänstsenheter. Testning har visat att en tredjedel av äldre som är smittade, och hälften av personalen, varit helt symptomfria. Att i detta läge avråda från allmänt bruk av skyddsutrustning inom äldrevården är obegripligt, alldeles särskilt som viruset i utandningsluften går ner signifikant om munskydd används.

Vid en så pass smittsam, en så pass allvarlig och bland äldre ofta dödlig sjukdom som covid-19 måste försiktighetsprincipen råda. Det nu säkerställda och signifikanta inslaget av presymptomatisk smitta, likväl som möjligheten att luftburen smitta är en komponent i smittöverföringen, måste leda till stora förändringar i de svenska smittskyddsrekommendationerna. 

Vi uppmanar Folkhälsomyndigheten att utfärda rekommendationer om användandet av munskydd i publika miljöer och i äldrevården.

Ämnen i artikeln

Äldreomsorg
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt