Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”AP-fondspengar kan ge ungdomar nya bostäder”

Ny roll för pensionskapitalet? De kommunala bostadsbolagen har inte pengarna som krävs för att rusta upp de hyreslägenheter som byggdes i miljonprogrammet på 60- och 70-talen. Privat kapital klarar det inte heller. Det är därför hög tid att skapa ett partnerskap mellan kommunerna och AP-fonderna och använda pensionskapitalet för renoveringen. Det ger framtida pensionärer en stabil avkastning och yngre som är på väg ut i yrkeslivet en chans att få en bostad, skriver Anders Johansson och Johan Persson.

För andra gången på mindre än två år åker världens börser berg- och dalbana. Det finansiella systemet framstår som alltmer otryggt och obegripligt. Pågår ett psykologiskt spel med förväntningar som insatser och där vanligt folk, vi småsparare och pensionssparare, i slutändan alltid blir förlorare?

I vardagen gör sig den finansiella oron ofta påmind. Hur går det med besparingarna och räntan på bolånet? Oron blir stor för väldigt många varje gång det orangea kuvertet med pensionsprognosen dimper ner i brevlådan. Kommer jag att kunna klara mig på de pengar jag får eller tvingas jag sälja huset och börja jaga extrapriser på falukorven när jag går i pension?

Samtidigt som börsen erbjuder en osäker och skakig väg där spekulanterna flockas visar historien att ett av de absolut bästa sätten att få en stabil och god avkastning på investerat kapital är ägande av hyresfastigheter. Det leder sällan till ”det stora klippet” men i ett 25-årsperspektiv har utvecklingen av bostadshyresfastigheter varit minst lika god som aktier och betydligt mycket bättre än fastigheter generellt, obligationer och statsskuldväxlar, dessutom med låg risk.

Hemma i våra kommuner finns en enorm potential för den som vill investera på lång sikt. Vi kan skapa en vinna-vinna-situation för både pensionskapital och kommuner om vi kan skapa ett partnerskap kring detta. Vi avser hyreslägenheterna som byggdes under det så kallade miljonprogrammet på 1960- och 70-talen när bostadsbristen i de större städerna var akut.

Nu står vi återigen inför ett akut behov av bostäder i tillväxtregionerna. Särskilt unga vuxna som vill etablera sig på arbetsmarknaden och ha möjlighet att bilda familj drabbas av bristen. Hyresgästföreningens undersökning från i våras visar att bara i Stockholmsregionen saknas 47.300 bostäder för att kunna ge 20–27-åringar möjlighet att bli vuxna och ha ett eget hem. Bostadsrätter och villor är inget alternativ för många i den här gruppen. Mäklarstatistik visar att priserna på en svensk villa i riket under perioden 2000–2010 ökade med 72 procent. En bostadsrätt ökade under samma period i pris med 153 procent. Nya regler innebär i dag att du måste ha minst 225.000 kronor i kontantinsats för att kunna köpa en liten lägenhet för 1,5 miljoner kronor – en orimlighet för de flesta unga. Behovet av nybyggnation av särskilt hyresrätter är därmed skriande.

En ytterligare politisk utmaning är att miljonprogramshusen nu har hunnit bli medelålders och slitna. Nu ska lika många hus som byggdes för 40 år sedan renoveras för att möta hyresgästernas krav på bibehållen eller ökad boendestandard och för att möta de ökande kraven på minskad energiförbrukning och lägre koldioxidutsläpp. Kommuninvest har uppskattat att upprustningen av miljonprogrammen kostar mellan 50 och 275 miljarder kronor. Andra har satt ännu högre siffror.

För oss är det uppenbart att detta behov av nybyggnation, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen inte kan lösas enbart med privata initiativ och kapital. I Stockholm har vi sett hur Moderaterna har omvandlat hyresrätter till bostadsrätter till priser långt under marknadsvärdet. Ett riktigt lotteri där några lyckliga hyresgäster har blivit miljonärer på kapital som egentligen tillhör oss alla gemensamt. I Malmö har vi sett hur privata ägare och förvaltare av miljonprogramshus med krav på hög och kortsiktig avkastning kastat oss årtionden tillbaka i tiden. Där har de som inte haft råd att flytta från slummen fått leva med kackerlackor, mögel och vägglöss. Det kan vi aldrig acceptera.

Det saknas inte idéer för hur upprustningen ska gå till. Det är intressant att ta del av alla arkitekters, teknikers och konsulters förslag på hur vi genom fina ombyggnationer och smarta energilösningar ska renovera miljonprogramsområdena. Alla dessa idéer behövs, men vi känner en stor frustration och irritation över att alltför många undviker att prata om det som behövs allra mest. Nämligen pengar! Kommunerna och de kommunala bostadsbolagen har inte de ekonomiska musklerna att ensamma finansiera upprustningen av miljonprogrammen.

Vi menar att det nu är hög tid att använda den del av de offentliga finanserna som AP-fondernas pensionskapital utgör för att rusta Sverige starkt inför framtiden. Om vi ska klara av renoveringen av miljonprogrammen och nödvändig nyproduktion så måste pensionskapitalet bli partner till de allmännyttiga bostadsbolagen.

Pensionskapitalet i AP-fonderna förvaltas på uppdrag av Sveriges riksdag och regleras i lagen om allmänna pensionsfonder. Lagen ger fondernas styrelser och ledningar stor självständighet i sitt val av placeringar. Inga regeringsdirektiv kan lämnas till fonderna hur de ska placera sitt kapital. Detta är i grunden en bra tingens ordning. Nu vill vi dock se en lagändring innebärande att en eller flera AP-fonder får i uppdrag att öka sin andel av det samlade kapitalet som placeras i svenska allmännyttiga hyresrättslägenheter. Vi vill att regeringen under hösten ger besked om att en proposition med denna innebörd inom det kommande budgetåret lämnas till riksdagen.

Det är en lösning som vi alla vinner på: Pensionskapitalet blir säkert placerat i en trygg bransch som ger långsiktig och god avkastning. De orangea kuverten kan ge tryggare besked till pensionsspararna. Boende i miljonprogrammen kan se fram emot höjd bostadsstandard utan chockhöjda hyror. Unga, nyinflyttade och de som helt enkelt inte vill äga sin bostad kan få kortade köer till hyresrätter.

När den moderatledda regeringen nyligen presenterade sin femte höstbudget hoppades vi på positiva besked. Men finansminister Borg och bostadsminister Attefall ignorerar återigen det växande behovet av nya bostäder, fler hyresrätter och upprustning av miljonprogrammen. De har kapitulerat inför marknaden och klarar inte av att ta initiativet. Deras bostadspolitiska vision tycks bara sträcka sig till att det ska bli mer förmånligt att hyra ut rum i villan till studenter och veckopendlare. I stället för mer nyliberal laissez faire-politik behöver vi nu en idé om hur nytt gemensamt kapital kan lösa gemensamma utmaningar.

Att låta pensionskapitalet göra jobbet är god ekonomi både för våra unga på väg in i yrkeslivet och för våra äldre som lämnar yrkeslivet.

Anders Johansson (S),
kommunstyrelsens ordförande, Sigtuna
Johan Persson (S),
kommunstyrelsens ordförande, Kalmar

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.