DN Debatt. ”Apoteksägarnas vinstkrav fara för patientsäkerheten”

När världens bästa apotek­system, som många kallade det svenska monopolet, omreglerades av den borgerliga alliansregeringen fanns tydliga mål. Genom de privata aktörernas inträde på den nya marknaden skulle något som var mycket bra bli bättre.

Verkligheten blev en annan.

När antalet öppenvårdsapotek ökade rekord­snabbt skedde utbyggnaden på bekostnad av apotekens kärnverksamhet som är receptexpedieringen. Genast kom vittnesmål från kunder som inte kunde få sina ordinerade mediciner expedierade därför att de inte fanns i lager.

Inte heller kunde apoteksaktörerna längre hålla den gamla 24-timmarsregeln, som innebär att läkemedlet ska levereras till kunden inom 24 timmar om det inte finns i lager.

Bakom dessa och flera andra problem i apotekssektorn ligger kravet på vinstmarginaler hos de privata ägarna. Andra problem beror på felaktigt utformade regler för den nya branschen.

Farmaciförbundet har dokumenterat apoteksreformens utfall genom två olika undersökningar varje år sedan omregleringens start 2010.

I den ena, arbetsmiljöbarometern, har vi sett hur stress och låg bemanning inte bara lett till allvarliga hälsobesvär hos personalen utan också en stark oro för patientsäkerheten. I den andra, kompetensbarometern, ger resultaten en bild av eftersatt kompetensutveckling och brist på tid för att hålla sig à jour med läke­medelsutvecklingen.

Denna verklighetsbeskrivning gör inte bara Farmaciförbundet. I Statskontorets utvärdering av apoteksreformen lyfts personalens problem fram på samma sätt. Förutsättningarna för receptexpediering har försämrats efter omregleringen, möjligheterna till kompetens­utveckling minskat och kundernas förtroende för apoteken har sjunkit något, visar Statskontorets slutrapport till regeringen.

Det bör understrykas att apotekens verksamhet är starkt reglerad och kvaliteten på expedieringarna mycket hög, men eftersom varje fel innebär en risk för patientsäkerheten vid medicinering är det mycket allvarligt om nivån på verksamheten försämras även i liten mån.

Apoteken är en del av vårdkedjan och en livsviktig länk som inte får brista. Kunder som besöker apotek ska veta att de får fullgod rådgivning om de läkemedelsprodukter som de behöver och en säker expediering av dessa. Det gäller både receptbelagda preparat och egenvårdsprodukter.

Det finns också exempel på hur receptexpedieringen störs av apoteksägarnas påbud. Det händer att farmacevten vid receptexpediering tvingas fråga kunden om den också ska köpa en kampanjad egenvårdsprodukt. Uteblir frågan får kunden produkten gratis.

Farmaciförbundets undersökningar lyfter fram flera problem som allvarligt kan skada förtroendet för de svenska apoteken. I den färska arbetsmiljöbarometer som vi presenterar i sommar säger över hälften av de svarande i personalen (53 procent) att de inte har tillräckligt med tid för att ge kunden individuella råd om läkemedelsanvändning.

För att minska risken för felexpedieringar och för att upprätthålla hög kvalitet på rådgivningen är det nödvändigt med en ständigt pågående kompetensutveckling för de olika professionerna på apotek. Arbetsmiljöbarometern visar att mer än hälften av de anställda (54 procent) inte hinner hålla sig informerade om nyheter på läkemedelsområdet. Det gäller både dem som arbetar med recept och dem som arbetar med egenvårdsprodukter.

I förbundets senaste kompetensbarometer (hösten 2012) säger en majoritet (53 procent) att de inte har haft någon tid avsatt för kompetensutveckling under det senaste året, och en överväldigande majoritet (85 procent) att de inte har tillräckligt med tid för kompetensutveckling för att hålla sig à jour och utvecklas i arbetet.

En majoritet av dem som arbetar med läkemedel på apotek (55 procent) anser att de inte får tillräckligt med kompetensutveckling för att klara sitt arbete på ett sätt som är säkert för läkemedelskonsumenterna.

Vår slutsats är att personalen inte fullt ut har de förutsättningar som krävs för en garanterat säker receptexpediering och läkemedelsrådgivning. Vi kräver därför förändringar som tvingar apoteksägarna till åtgärder som sätter receptexpedieringen och läkemedelsrådgivningen främst:

Bemanna så att tid finns för rådgivning och god recepthantering. I dag reglerar lagstiftningen endast att en farmacevt måste vara i tjänst för att apoteket ska tillåtas hålla öppet. Denna lagstiftning måste kompletteras. Bemanning på apotek ska vara sådan att alla arbetsuppgifter kan fullgöras. I dag känner en stor majoritet av de anställda sig slitna efter arbetsdagens slut och upplever att det är stressigt på jobbet (66 procent respektive 68 procent). Det här beror på att för många arbetsuppgifter är fördelade på en alltför liten personalstyrka.

Erbjud kompetensutveckling. Farmaciförbundet strävar efter avtal om kompetensutveckling hos varje apoteksaktör. Utbildningen ska vara planerad, schemalagd, ske utanför öppethållandetiderna och ske på betald arbetstid. Dessutom bör apoteksägarna genom lagstiftning få skärpta krav på att dokumentera varje individs fortgående kompetensutveckling. Läkemedelsverket har genom sina inspektioner en viktig roll och bör få skärpta krav på kontroll av att detta sker på ett godtagbart sätt.

Förbjud tidsbegränsning vid receptexpediering. Apotekskedjor har satt tidsgränser för hur lång tid varje receptkund får ta. Detta leder till en press mot farmacevter att hålla nere expeditionstiden och pressa rådgivningstiden. Det kan äventyra säkerheten för läkemedelskonsumenterna. Därför måste sådana tidsbegräsningar förbjudas och varje receptexpediering få ta den tid som patientkontakten kräver.

Förbjud kampanjartad merförsäljning i samband med receptexpediering. Förfarandet med kampanjer för egenvårdsprodukter vid recept­diskarna bör också förbjudas. Denna försäljningsteknik tvingar farmacevter att vid receptexpedieringar även sälja egenvårdsprodukter som inte har något samband med det expedierade läkemedlet. Det är en risk, eftersom det tar tid från recepthanteringen och rådgivningen. Sådana kampanjer får hänvisas till andra delar av lokalerna.