Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-06-15 03:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/ar-det-miljonarsskatten-som-skrammer/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Är det miljonärsskatten som skrämmer?”

REPLIK DN DEBATT 7/6.

Per Sundgren, Stiftelsen jämlikhetsfonden: Författarna håller med om att inkomstskillnaderna ökat, men vill något på marginalen nyansera vissa påståenden.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Anders Björklund och Daniel Waldenström skriver på DN Debatt att ojämlikhetsfrågor präglat den svenska debatten och nämner några rapporter och böcker som tar upp frågan. De välkomnar debatten men anser att den bild som förmedlas av Sverige ”som ett land med stor och växande ojämlikhet” är ”vilseledande” eller rent av ”felaktig”. Det som bekymrar dem är, säger de, att denna felaktiga bild riskerar att påverka de politiska slutsatserna negativt. Är det miljonärsskatten som skrämmer?

Några av de felaktiga påståenden som de menar cirkulerar är att Sverige har blivit ”ett mediokert land i jämlikhetsligan”, att Sverige i början av 1980-talet var världens jämlikaste land, att inkomstskillnaderna har blivit mycket stora och ökar snabbt, att kapitalet har blivit starkare på arbetskraftens bekostnad och att förmögenhetsskillnader har ökat och blivit mycket stora.

Har Waldenström ändrat sig? Är det rent av så att han nu vill varna för de förslag han framförde för ett par år sedan?

Men nu inträffar det märkliga att författarna i sin argumentation i allt väsentligt konstaterar att dessa påståenden är riktiga. De ägnar sig åt att slå in öppna dörrar. Det finns mig veterligt ingen som påstår att inte Sverige skulle höra till gruppen av mer jämlika länder globalt sett. Inte heller finns någon som förnekar att inkomstskillnaderna i Sverige har ökat, vilket bland annat kan avläsas i Gini-koefficientens ökning och att denna ökning varit snabbare och större i Sverige än i många andra länder.

Vad är då problemet? Jo, 1980-talet är ingen lämplig utgångspunkt och statistiken som visar på årsinkomster är inte den bästa och inte minst har denna ökning av inkomstskillnader inte skett ”snabbt” utan ”gradvis under 30–40 år”. Vad är skillnaden undrar jag? Författarna håller ju med om att inkomstskillnaderna ökat, men vill något på marginalen nyansera vissa påståenden.

Ännu mer förbryllad blir jag när jag kastar ett öga i den Konjunkturrådsrapport om ”Kapitalbeskattningens förutsättningar” från 2018 som Waldenström varit ordförande för. Här konstateras att värdet på de privata förmögenheterna i relation till de totala inkomsterna ”har fördubblats på 20 år” och att de 40 rikaste familjernas andel av hela befolkningens förmögenheter ”har blivit sex gånger större från 1981 till i dag.” Det ser ju onekligen ut som att Waldenström polemiserar mot sig själv.

Den känslan förstärks när jag läser de förslag som framförs i den nämnda Konjunkturrådsrapporten som föreslår att förmögenhetsskatt införs, att skatt på arv och gåvor utreds och att en fastighetsskatt på 1 procent av taxeringsvärdet bör införas, lika för småhus och bostadsrätter. Har Waldenström ändrat sig? Står han inte längre bakom dessa förslag? Är det rent av så att han nu vill varna för de förslag han framförde för ett par år sedan?

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt