Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-22 05:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/arbetsformedlingen-star-infor-en-kraschlandning/

DN Debatt

DN Debatt. ”Arbetsförmedlingen står inför en kraschlandning”

Det enda tydliga som har hänt sedan debaclet med M/KD-reservationen i december är en utökad anslagskredit. Det är ett mycket välbehövligt beslut, men helt otillräckligt, skriver artikelförfattarna. Foto: Roger Turesson

DN DEBATT 16/3. Det är rätt att reformera Arbetsförmedlingen. Men finns inte budgeten, organisationen eller kompetensen på plats kommer det inte att fungera. Det är dags att göra halvhalt, tänka efter och göra om. Just nu är huvudscenariot att Arbetsförmedlingen kommer att kraschlanda, skriver fackordföranden Heike Erkers och Britta Lejon.

Rätta artikel

Vi företräder två förbund som tillsammans representerar närmare två av tre anställda på Arbetsförmedlingen. Våra medlemmar har pendlat mellan förvirring och förtvivlan liksom många andra medborgare. Nu måste vi och ansvariga politiker bli konstruktiva och på allvar ta oss an de utmaningar som finns. Vi vill medverka till en klok omställning av arbetsmarknadspolitiken och Arbetsförmedlingen.

Det är med denna konstruktiva ansats vi nu tittar på vad politiken signalerar i januariavtalet, regleringsbrev och budgetspecificeringar. Och det är nu den andra vågen av oro infinner sig. Vi får nämligen inte ihop det. På en mängd områden finns inte förutsättningar för att det ska landa väl. Det finns otaliga hårda fakta som inte kommer att kunna leverera det som januariavtalet stipulerar.

Vi har inte:

• en budget som matchar viljan i januariavtalet.

• den organisation eller kompetens som krävs för att det ska säkerställas att fristående aktörer erbjuder högkvalitativa tjänster.

• den upparbetade samverkan med kommunerna som krävs.

• resurstilldelning i förvaltningsanslaget som krävs för att värna de funktionsnedsatta.

• digitaliseringskunskap hos de arbetssökande eller digital infrastruktur i samhället som gör att digitalisering kan lösa situationen när var tredje på Arbetsförmedlingen sägs upp.

• fristående aktörer med alla de specialistkompetenser som krävs för att ta över så stora delar av Arbetsförmedlingens uppdrag.

Det är rätt att reformera Arbetsförmedlingen. Den kan bli både mer effektiv och slimmad. Men finns inte budgeten, organisationen eller kompetensen på plats kommer det inte att fungera. De som i huvudsak blir lidande är de arbetssökande, inte minst de som står längst ifrån sitt nästa jobb.

Att gå från 242 till kanske under 70 bemannade lokalkontor är inte en rimlig och hållbar omställning.

När till och med Arbetsförmedlingens generaldirektör säger att han inte har en aning om vad politikerna menar ska hända med exempelvis nyanländas etablering och funktionsnedsatta, vilka båda är mycket stora uppdrag inom Arbetsförmedlingen, menar vi att det är dags att göra halvhalt, tänka efter och göra om.

Några extremt synliga områden som måste klargöras och säkerställas på kort tid för att reformeringen av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken ska falla väl ut är:

1 Säkra LOV. Vi måste hitta ett bra sätt att kvalitetssäkra LOV-lösningen som finns beskriven i januariavtalet. Arbetsförmedlingen har dåliga erfarenheter av tidigare LOV-lösningar som etableringslotsar och jobbcoacher. Såväl kravspecifikationer som ersättningsmodeller och kontrollfunktionen måste utvecklas. Hur kan LOV säkras på ställen där det inte finns någon fristående aktör, eller kanske bara en? LOV är en modell för valfrihet för den arbetssökande, men bygger på att hen kan göra ett informerat val och ha bra alternativ att välja emellan. Det kan inte säkerställas med nuvarande förutsättningar.

2 Samverka med kommunerna. Att gå från 242 till kanske under 70 bemannade lokalkontor är inte en rimlig och hållbar omställning. De små kontoren fyller en viktig funktion, inte minst för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Samarbetsavtal måste omedelbart tecknas med kommunerna som tydliggör vilken rollfördelning som ska finnas mellan Arbetsförmedlingen och Sveriges 290 kommuner för att säkerställa en lokal närvaro av arbetsförmedlare i hela landet. De avtalen måste även lösa lokalfrågan.

3 Ta tillfället i akt i vårändringsbudgeten. En majoritet i riksdagen tycker att M/KD:s budgetreservation inte har en rimlig konsekvensanalys. Den måste revideras i vårändringsbudgeten. Det kan inte försvinna närmare en miljard från förvaltningsanslaget för att fristående aktörer i stället ska matcha och rusta, utan att det tillförs medel till just fristående aktörer. I dag är det tillskottet noll kronor. 4 500 färre arbetsförmedlare är inte gratis att ersätta hos fristående aktörer.

4 Använd anslagskrediten smart. Vi välkomnar att anslagskrediten till Arbetsförmedlingen har höjts från 3 till 5 procent. Krediten innebär 150 miljoner kronor att ”låna” från nästkommande år för att dämpa ett minskat anslag på närmare 900 miljoner kronor. En sjättedel av pengarna gör inga underverk, men det tydliggör att de måste användas smart för att säkra nyckelfunktioner och dämpa varslet. De kan inte användas till enbart digitalisering som är bra, men på få sätt hjälper arbetssökande som står längst ifrån arbetsmarknaden.

5 Värna de funktionsnedsatta. I januariavtalet står att ”insatser för personer med funktionsnedsättning berörs ej av denna omläggning”. Samtidigt får vi nu signaler om att två av tre av de anställda på berörd enhet (AR – Arbetslivsinriktad rehabilitering) kommer att sägas upp. Det är psykologer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, socionomer, audionomer med flera, vars professioner är väldigt ovanliga hos fristående aktörer. Om januariavtalets intention ska gälla måste politikerna återkomma om hur det ska lösas. Att bara varsla är ingen lösning.

6 Var tydlig om etableringen. 2010 gav alliansregeringen det så kallade etableringsuppdraget till Arbetsförmedlingen från att tidigare ha varit ett kommunalt ansvar. Då blev Arbetsförmedlingens uppdrag mycket större vilket är en viktig förklaring till att antalet anställda ökat så mycket. I januariavtalet står inte ett ord om etableringsuppdraget. Tydliggör det.

7 Kicka igång en näringspolitisk krisplan. Nu varslas 4.500 personer – ett av de största varsel vi har sett i Sverige. När andra stora varsel läggs kickar en stor näringspolitisk krisplan igång från politikens håll. Varför görs inte det nu? Varför värderar regeringen olika gruppers hotande arbetslöshet så olika?

I förra veckan tog regeringen ett nytt regleringsbrev för Arbetsförmedlingen. Där fanns det ypperliga möjligheter att räta ut de frågetecken som finns. Men det enda som har ändrats är att ett datum för prognoser har flyttats en månad samt att anslagskrediten har höjts med 153 miljoner kronor. Det enda tydliga som har hänt sedan debaclet med M/KD-reservationen i december är alltså en utökad anslagskredit. Det är ett mycket välbehövligt beslut, men helt otillräckligt.

Det går att skapa en bra arbetsmarknadspolitik även på andra sätt än på det sätt Arbetsförmedlingen har organiserats hittills. Det kan förmodligen också göras om man får till en smartare LOV-lösning än de vi har sett hittills, även om utmaningarna är många. Men det kommer inte att gå genom att kraschlanda Arbetsförmedlingen vilket nu tyvärr är huvudscenariot.

Det enda tydliga som har hänt sedan debaclet med M/KD-reservationen i december är en utökad anslagskredit. Det är ett mycket välbehövligt beslut, men helt otillräckligt, skriver artikelförfattarna.