Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-01-20 03:06

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/arbetskraftsinvandringen-ger-miljardbidrag-till-valfarden/

DN Debatt

DN Debatt. ”Arbetskraftsinvandringen ger miljardbidrag till välfärden”

Även enklare jobb som städare genererar ekonomiska överskott för samhället. De tar inte emot bidrag i någon större utsträckning, men genererar goda skatteintäkter, skriver artikelförfattarna.
Även enklare jobb som städare genererar ekonomiska överskott för samhället. De tar inte emot bidrag i någon större utsträckning, men genererar goda skatteintäkter, skriver artikelförfattarna. Foto: Janerik Henriksson/TT

DN DEBATT 7/1.

Andreas Åström och Fredrik Voltaire, Almega: År 2018 blev det ekonomiska överskottet till den offentliga sektorn 1,7 miljarder kronor.

Vi har kartlagt arbetskraftsinvandringens effekter på den offentliga sektorns ekonomi. Granskningen visar att arbetskraftsinvandringen genererar ett stort plus.

Konkurrensen mellan företag och länder om internationella talanger har de senaste 15 åren blivit allt hårdare. De öppna svenska reglerna för arbetskrafts­invandring är därför en stor fördel för Sverige i kampen om högkvalificerad arbetskraft. Vårt efterfrågebaserade system tillåter arbetskraftsinvandring till alla yrken och det finns tydliga krav på att löner och anställningsvillkor ska vara i nivå med kollektivavtal eller praxis i branschen.

Kritiker menar att detta skapar en osund konkurrens på arbetsmarknaden där arbetskraftsinvandrare tar jobb från de svagare grupperna i samhället och försörjer sig på bidrag. Detta stämmer inte.

Almega har i en ny rapport kartlagt arbetskraftsinvandringens effekter på den offentliga sektorns ekonomi, alltså de pengar som finansierar välfärden, samt huruvida arbetskraftsinvandrarna försörjer sig själva och sina anhöriga. Den ekonomiska nettonyttan av arbetskraftsinvandringen för offentlig sektor har inte tidigare beräknats. Slutsatserna är entydiga. Arbetskraftsinvandringen genererar ett stort ekonomiskt plus.

Knappt 8 procent av de som reste till Sverige för att arbeta mellan 2009 och 2019 har fått permanent uppehållstillstånd – i genomsnitt 1.500 personer om året.

Vår studie visar att kritiken mot arbetskraftsinvandringen är synnerligen onyanserad. Arbetskraftsinvandringen är de facto en kompetensinvandring. 90 procent av arbetskraftsinvandrarna arbetar i yrken som kräver minst gymnasie­utbildning, undantaget säsongsanställda bärplockare och plantörer. Av de cirka 2.000 arbetstillstånd som årligen beviljas för enklare yrken ges en betydande andel till asylsökande som bytt spår till arbetskraftsinvandring. Detta bidrar till integrationen.

Arbetskraftsinvandringen ökar inte heller konkurrensen om jobben på arbetsmarknaden nämnvärt. Arbetstillstånd beviljas främst till yrken där det skapas många nya jobb och bristen på arbetskraft är stor. Inom 92 procent av de yrken som beviljas flest arbetstillstånd råder det antingen brist på arbetskraft eller så ökar antalet arbetstillfällen. De 23.000 personer som fick arbetstillstånd 2019 motsvarar endast en halv procent av alla som arbetar i Sverige. Genom att fylla luckor i bristyrken bidrar arbetskraftsinvandrarna till växande företag och nya arbetstillfällen.

Dessutom är arbetskraftsinvandringen i huvudsak av tillfällig karaktär. De flesta lämnar landet efter att ha arbetat här en tid. Knappt 8 procent av de som reste till Sverige för att arbeta mellan 2009 och 2019 har fått permanent uppehållstillstånd – i genomsnitt 1.500 personer om året.

I debatten hörs även krav på att arbetskraftsinvandrarna måste tjäna mer för att även kunna försörja sina anhöriga. Det finns förslag på att höja gränsen för hur mycket en arbetskraftsinvandrare minst måste tjäna och att inkomsten måste vara ännu högre om man har med sig anhöriga.

Vår undersökning bygger på registerdata från SCB om inkomster och transfereringar för arbetskraftsinvandrare som fick arbetstillstånd under 2017 och fortfarande var folkbokförda den 31 december 2018. Statistiken visar att ett sådant försörjningskrav inte behövs. I princip alla arbetskraftsinvandrare är redan självförsörjande. Arbetskrafts­invandrare och deras anhöriga tar emot ekonomiskt bistånd eller andra bidrag i ytterst liten omfattning. Endast 0,2 procent – 19 personer – av arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot ekonomiskt bistånd och väldigt få tar emot andra typer av bidrag. De genomsnittliga bidragen är cirka 500 kronor i månaden per arbetskraftsinvandrare och anhörig och handlar främst om föräldrapenning och barnbidrag.

Endast de arbetskraftsinvandrare som stannar längre än ett år och blir folkbokförda har rätt till bidrag och samhällets välfärdstjänster. De som stannar kortare tid finns inte med i vår undersökning, vilket innebär att den genomsnittliga bidragsnivån i praktiken är mycket lägre än den vi redovisar.

Rapporten visar även att intäkterna för offentlig sektor från arbetskraftsinvandringen – även vid en mycket försiktig beräkning – vida överstiger kostnaderna för den offentliga service och de bidrag som arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot.

Rapporten visar även att intäkterna för offentlig sektor från arbetskraftsinvandringen – även vid en mycket försiktig beräkning – vida överstiger kostnaderna för den offentliga service och de bidrag som arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot. År 2018 genererade människor som söker sig hit för att arbeta, inklusive anhöriga, ett ekonomiskt överskott för den offentliga sektorn på 1,7 miljarder kronor. Arbetskraftsinvandrarna bär därmed inte bara sina egna kostnader utan bidrar även i högsta grad till den allmänna välfärden.

Ett antal yrken och inkomstklasser granskas även i rapporten. I korthet är slutsatsen att även enklare jobb som städare eller köks- och restaurangbiträde skapar ekonomiska överskott för samhället. Dessa grupper tar inte emot bidrag i någon större utsträckning, men åstadkommer goda skatteintäkter. Exempelvis genererade de arbetskraftsinvandrare som 2018 arbetade som städare, tillsammans med sina anhöriga, totala skatteintäkter på 36,9 miljoner kronor.

Under samma år tog de emot bidrag motsvarande 3,4 miljoner kronor medan kostnaden för den offentliga service de åtnjutit uppskattas till 18 miljoner kronor. För den offentliga sektorn genererar de med andra ord ett överskott på 15,5 miljoner kronor.

Arbetskraftsinvandrarna fyller viktiga luckor på arbetsmarknaden och ger mycket mer till Sverige än de tar emot. De bidrar till vår välfärd. Inte motsatsen.

Det är rimligt att kräva att personer som kommer till Sverige för att arbeta ska kunna försörja sig själva och sina anhöriga. Och i praktiken gör alla redan det. Vi efterlyser därför en debatt som bygger på kunskap om hur verkligheten ser ut.

Höjda försörjningskrav är en onödig åtgärd som kommer att utestänga många arbetskraftsinvandrare trots att siffrorna visar att de tar emot mycket lite ekonomiskt bistånd. Det är heller ingen lösning som kommer att minska nivån på de bidrag som arbetskraftsinvandrarna och deras anhöriga tar emot. De vanligaste bidragen är antingen arbetsbaserade eller bosättningsbaserade, och därmed kopplade till händelser som sjukdom, graviditet och barnafödslar – som kommer att inträffa även vid höjda försörjningskrav.

Till yttermera visso har arbetskraftsinvandrare som får arbetstillstånd kortare än ett år inte rätt att folkbokföra sig i Sverige och får därmed inte tillgång till bosättningsbaserade stöd eller ekonomiskt bistånd. Men detta glöms tyvärr ofta bort i debatten.

Arbetskraftsinvandrarna fyller viktiga luckor på arbetsmarknaden och ger mycket mer till Sverige än de tar emot. De bidrar till vår välfärd. Inte motsatsen.

Ämnen i artikeln

Almega
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt