Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-03-05 00:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/arbetslosheten-beror-mer-pa-socialdemokrati-an-pa-pandemi/

DN Debatt

DN Debatt. ”Arbetslösheten beror mer på socialdemokrati än på pandemi”

Inför utbildningsplikt för alla arbetslösa. Den som söker bidrag och saknar gymnasial utbildning bör som motprestation kunna anvisas till utbildning, skriver artikelförfattarna.
Inför utbildningsplikt för alla arbetslösa. Den som söker bidrag och saknar gymnasial utbildning bör som motprestation kunna anvisas till utbildning, skriver artikelförfattarna. Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

DN DEBATT 12/2.

Oliver Rosengren (M) och Lars Rådén (M): Socialdemokraterna har valt att använda krisen för att försvaga arbetslinjen.

Redan före coronakrisen var Sverige det enda landet i Europa där sysselsättningsgraden minskat sedan 2014. S har sedan valt att använda krisen för att försvaga arbetslinjen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

330.000 färre skulle ha varit arbetslösa om Sveriges arbetslöshet var på samma nivå som EU:s lägsta. 2013 lovade Stefan Löfven att det skulle vara uppfyllt till 2021. Då var vi på plats 10 av 28. Nu är vi på plats 22 av 27. Ett komplett misslyckande och ett löftessvek att lägga till samlingen. EU-kommissionens senaste prognos pekar dessutom på att arbetslösheten i Sverige ska växa mer än dubbelt jämfört med EU-snittet. Löfven har svikit en tredjedels miljon svenskar och för varje dag växer avståndet mellan löfte och verklighet.

Redan före coronakrisen var Sverige det enda landet i Europa där sysselsättningsgraden hade minskat sedan 2014 och trots flera år av högkonjunktur lämnades fler svenskar i långtidsarbetslöshet. Under krisen har socialdemokraternas politik bidragit till att fler har blivit arbetslösa.

Löfvenstrategin används inte bara som internationellt skräckexempel utan är också uppenbart livsfarlig för Sveriges befolkning. Inledningsvis argumenterade vissa mot hårdare och tvingande restriktioner för att det skulle skada jobb och ekonomi. Konflikten mellan ekonomi och hälsa går dock inte att återfinna i data; länder som tidigt vidtog kraftfulla åtgärder – Finland, Norge, Sydkorea, Japan, Taiwan, Nya Zeeland – har sammanlagt färre döda i covid-19 än Sverige har, trots många gånger större befolkning, samtidigt som Sveriges tillväxt är långt sämre.

Sammanfattningsvis är den viktigaste åtgärden mot lågkonjunkturen att bekämpa pandemin, inte att försöka rädda jobb på bekostnad av liv.

Socialdemokraterna har valt att använda krisen för att försvaga arbetslinjen. Ett exempel är att regeringen accepterade att kravet på att arbetslösa ska redovisa aktivitet avskaffades.

Socialdemokraterna har valt att använda krisen för att försvaga arbetslinjen. Ett exempel är att regeringen accepterade att kravet på att arbetslösa ska redovisa aktivitet avskaffades. Man behövde alltså inte ens söka jobb för att få ersättning. En färsk rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att sökaktiviteten hos arbetslösa dök när kravet avskaffades. Minskad sökaktivitet leder i sin tur till att fler blir arbetslösa.

Ett annat exempel är höjningen och breddningen av a-kassan. Riksdagens utredningstjänst konstaterade att höjningar av a-kassan under krisen ökar arbetslösheten varaktigt med 40.000 personer. Socialdemokraterna drev igenom det trots att professor Lars Calmfors menar att 24 av 28 empiriska studier visar tydliga samband mellan högre a-kassa och längre arbetslöshetstider.

Socialdemokraterna sätter ideologi före forskning och aktuella utvärderingar. Regeringen spår allt högre bidragskostnader med sin egen politik. Trots det saknas reformer för att möta utvecklingen. Vi har i flera år krävt att arbetslinjen ska återupprättas och en rad nödvändiga reformer genomföras för att bryta bidragsberoendet, vända integrationsmisslyckandet och få fler i arbete. Läget är nu akut. Om inte Socialdemokraterna gör helt om och lämnar den jobbfientliga politiken riskerar Sverige att komma ut ur pandemin med tusentals som är arbetslösa på grund av socialdemokrati, inte coronapandemi.

Socialdemokraterna sätter ideologi före forskning och aktuella utvärderingar.

Vi kräver:

1 Sänk skatten på arbete. Ett sjunde jobbskatteavdrag skulle stärka drivkrafterna för arbete. Det kan exempelvis finansieras med krafttag mot bidragsbrott; 20 miljarder kronor betalas årligen ut felaktigt. Det mest upprörande är att andelen (5,5 procent av alla bidrag) är samma som för tio år sedan. Staten behöver samla alla bidrag till en utbetalningsfunktion med kontrolluppdrag.

2 Återupprätta arbetslinjen i statliga bidrag. Återställ a-kassan till innan pandemin, stärk drivkrafterna med skarpare avtrappning och tydliggör försäkringsmässigheten med riskbaserad avgift. Återinför sjukersättningens bortre tidsgräns så att ingen lämnas i utanförskap. Alla kan återvända till arbetsmarknaden med rätt stöd och hjälp. Tydliggör ansvaret för rehabilitering mellan kommun, region och statliga myndigheter.

3 Ersätt socialbidrag med kommunalt arbetslöshetsbidrag. Försörjningsstödet (tidigare socialbidrag) är det bidrag i störst behov av reformer. En nationell restriktivitetsnorm behöver införas så att kommuner inte kan betala ut generella påslag till riksnormen, de senaste årens kraftiga höjning behöver återställas och kommunernas kontroll av att bidraget går till de förnödenheter som avses behöver öka. På sikt bör ekonomiskt bistånd, etableringsersättningen och aktivitetsstödet helt bytas mot ett kommunalt arbetslöshetsbidrag med krav på motprestation, avtrappning och starka drivkrafter för arbete.

På sikt bör ekonomiskt bistånd, etableringsersättningen och aktivitetsstödet helt bytas mot ett kommunalt arbetslöshetsbidrag med krav på motprestation, avtrappning och starka drivkrafter för arbete.

4 Ställ krav på heltidsaktivering. Aktivitetskrav minskar arbetslösheten och heltidsaktivering förkortar tiden i arbetslöshet. 80 procent av de ny­anlända som inte följt sin etableringsplan har fått behålla bidraget och var tredje arbetsförmedlare har underlåtit att vidta åtgärder mot personer som inte följer kraven på motprestation. Stat och kommun ska alltid ställa krav på aktivering på heltid för bidrags­tagare, och den som inte deltar ska få bidraget indraget.

5 Inför utbildningsplikt för alla arbetslösa. Den som söker bidrag och saknar gymnasial utbildning bör som motprestation kunna anvisas till utbildning. Kommunerna behöver få möjlighet att avslå bidragsansökan från de som inte deltar i nödvändig utbildning. Anordnarna bör ersättas för resultat och att utbildningen leder till jobb. Effektiva kombinationer av yrkesutbildning och svenskundervisning kan ge snabbare etablering.

6 Utöka aktiveringen med samhällsnyttiga insatser. Växjö kommun krävde i våras att bidragstagare skulle producera skyddsutrustning. Totalt producerades 25 000 skydd till vård och omsorg. Handledare och deltagare har beskrivit det som en meningsfull uppgift. Lagstiftningen bör utvidgas så att det inte bara blir en krisåtgärd, utan att bidragstagare även vanligtvis kan förstärka andra funktioner som bidrar till samhället. Exempelvis att hålla rent och snyggt på allmän plats.

Regeringen är ansvarig för den svåra situation Sverige hamnat i, såväl covidkatastrofen som arbetslöshetskrisen. Nu krävs reformer som stöttar män­niskor till jobb. Om utanförskapet får slå djupare rot, kommer kriminalitet och otrygghet växa i takt med hopplöshet, bidragsberoende och långtids­arbetslöshet.

För att nå full sysselsättning efter förmåga krävs att alla som kan arbeta, ska arbeta. Varje ansträngning ska löna sig och vår uppgift är att vara garanten för det. Att ställa krav är att bry sig. Alla ska bidra genom arbete och utbildning efter bästa förmåga. Att rättigheterna föregås av skyldigheter är en förutsättning för att Sverige ska gå runt.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt