DN Debatt. Milstolpar i DN Debatts historia

I samband med DN:s 150-årsjubileum skrevs jag en artikel om DN Debatts historia. Här är en redigerad och utökad version av den texten. Läs mer om DN Debatt här.

12 januari 1960: DN börjar publicera debattartiklar

Så snart den legendariske chefredaktören Herbert Tingsten slutat på tidningen, det gjorde han den sista december 1959, breddas debatten på DN:s ledarsida och artiklar från skribenter som ”ofta kommer att företräda åsikter som ej delas av tidningen” börjar publiceras. Internt kallas texterna hörnartiklar eftersom de placeras uppe till höger på broadsheetsidan. Första ut att skriva blir folkpartiledaren Bertil Ohlin, som tidigare främst publicerat sig i Stockholmstidningen. Han skriver om frihandelsavtal mellan USA och Europa.

December 1976: En tjänst som debattredaktör inrättas

Göran Beckérus anställs som redaktör för debattartiklarna.

8 december 1976: Milton Friedman får stöd i en debattartikel

Milton Friedman hade tilldelats ekonomipriset till Alfred Nobels minne vilket hade lett till hård kritik i många tidningar, också på DN:s ledarsida. Rubriken på debattartikeln var ”Lyssna på Friedman!” och texten var skriven av nationalekonomen Sven Rydenfelt.

17 Maj 1977: Vinjetten DN Debatt införs

”Hörnartiklarna” börjar vinjetteras ”DN Debatt” och de har nu en redaktionell ingress.

23 maj 1984: DN Debatt får en egen sida i tidningen

Journalisten Anders Hasselbohm inledde med en artikel som ifrågasatte om det verkligen fanns några ubåtar i skärgården.

- Det var ju hög tid att ge DN Debatt en egen sida, tio år efter Brännpunkt. Men det förutsatte att nyheterna fick maka på sig, alltså flyttas ett uppslag bakåt i tidningen. Christina Jutterström gillade upplägget, som också innebar att vi återgick till osignerade ledare, och vi kom överens om den nya ordningen, säger Svante Nycander, som var chefredaktör för ledarsidan då.

23-24-25 augusti 1985: Artikelserien ”Drogfri vård”

I augusti 1985 publicerades en serie med tre artiklar om neuroleptika och hur människor påverkades av detta under vinjetten ”Drogfri vård”.

Artikelförfattaren hette Lars Mårtensson. En av artiklarna berättade om en kvinnas erfarenheter. Hennes berättelse ligger delvis som grund för Lars Noréns pjäs ”Hebriana”.

1990: Maktutredningen undersöker DN Debatts påverkan på politiken

Vice statsminister Ingvar Carlsson tillsatte 1985 den statliga Maktutredningen med statsvetaren Olof Petterson som ordförande. Maktutredningens mediedel undersökte särskilt hur DN Debatt fungerade.

Boken ”Makten över tanken” av Olof Peterson och Ingrid Carlberg låg till grund för det avsnittet i maktutredningen. Ur utredningen: ”Det är i första hand det officiella Sverige som kommer till tals på debattsidorna. De publicerade författarna är oftast politiker, chefer, ordförande eller andra företrädare för stora institutioner. Däremot publiceras ytterst få artiklar från privatpersoner. Över 80 procent av artikelförfattarna utgjordes av män.”

30 oktober 1990: Här startade ”Ny start för Sverige”

Den 30 oktober 1990 publicerade Moderaternas Carl Bildt och Folkpartiets Bengt Westerberg en debattartikel där de förklarade att de ville regera tillsammans: ”Så ska vi regera ihop.”

Det ledde sedan fram till valmanifestet ”Ny start för Sverige”, som publicerades våren 1991. Under decennierna dessförinnan hade debatten ofta handlat om ”borgerlig splittring” och partierna hade haft svårt att komma överens.

– Vi hade hört rykten om vad som var på gång och föreslog att de i stället för att kalla till presskonferens skulle kunna göra det på den tiden unika gemensamma utspelet i form av en artikel på DN Debatt, säger Mats Bergstrand som då var biträdande debattredaktör.

25 november 1990: ”Vi kommer att registrera ett nytt parti”

Den 25 november 1990 publicerade DN en debattartikel skriven av Ian Wachtmeister och Bert Karlsson. De lanserade i artikeln ett nytt parti som då ännu inte fått namnet Ny demokrati.

– Det blev ett väldigt liv internt kring den artikeln. Kollegor menade att ”man ska inte släppa fram dessa tvivelaktiga figurer – vi ska inte hjälpa dem”, säger Mats Bergstrand.

– Men jag menade att om de startar ett parti så är det vår uppgift att berätta det och visa vad de står för. Därefter ska vi förstås granska dem.

– DN Debatt blev ett forum med högt i tak och en publicistik av annat slag än den tidigare. Att sidan blev nyhetsledande berodde delvis på att vi tillät oss vara lite mindre fina i kanten än kollegorna på nyhetsplats. Både urval och redigering var lite rebellisk. Denna kombination av trovärdighet och spets var avgörande för framgången.

Januari 1992: Göran Beckérus lämnar efter schism – Mats Bergstrand ny redaktör

Göran Beckérus lämnar debattsidan efter en schism med chefredaktören Svante Nycander. Han ersätts av Mats Bergstrand.

28 september 1992: Rubriken som provocerade Riksbanken

Bank- och fastighetskrisen i Sverige i början av 1990-talet ledde till att Riksbanken höjde marginalräntan till 500 procent för att försvara den då fasta svenska växelkursen.

Den 28 september 1992 skrev nationalekonomen Nils Lundgren en text som fick rubriken ”Kronans fall är nära” där han ifrågasatte möjligheten att försvara kronan mot spekulationerna.

– Dittills hade det närmast setts som omöjligt att ifrågasätta kronförsvaret. Också medierna borde stå upp för Sverige. Och internt var man på ledarredaktionen mycket irriterade. Men jag menar att det var viktigt att publicera, säger Mats Bergstrand.

En och en halv månad senare, den 19 november, släppte Riksbanken försvaret och lät kronan flyta.

23 februari 1997: 101 direktörer attackerar regeringens näringspolitik

”Nu är förtroendet förstört” var rubriken på DN Debatt 23 februari 1997. I den gick ”101 företagsledare” till attack mot den socialdemokratiska regeringens näringspolitik. Särskilt kritiserade man kärnkraftsuppgörelsen mellan S, V och C som innebar att de båda reaktorerna i Barsebäck skulle läggas ned.

– Den texten fick till följd att ”rosornas krig” mellan LO och Socialdemokraterna upphörde. Leden slöts när de angreps så kraftigt av näringslivet, säger Mats Berg­strand.

– Men den ledde också till att näringslivets röst i debatten tystnade. Direktörerna klarade inte den efterföljande debatten och blev rejält tilltufsade.

En pikant detalj är att redaktionen räknat fel på antalet namn. Det var 102 direktörer som hade skrivit under texten.

19 april 1998: ”Det är inte vanvård – det är er egen dödsångest”

Ann-Charlotte Marteus hade vid sidan av sina studier jobbat som undersköterska inom äldrevården i tretton år. Och blivit alltmer frustrerad över debatten om åldringsvården. Hennes ventil blev att skriva och till sist skickade hon in den kontroversiella artikel som publicerades 19 april 1998 och fick rubriken ”Liggsår och blöta blöjor inte vanvård”.

Hon menade att det fyrtiotalisterna med sitt formuleringsprivilegium tolkade som vanvård i stället var en ”konsekvens av åldrande kroppars tilltagande skröplighet och dödens oberäknelighet”. Hon avslutade sin text så här:

”Vårdpersonal arbetar helt enkelt i den mörka, avskilda vrå av samhället, dit det osköna och omoderna åldrandet, lidandet och döden har förpassats därför att folk inte vill besväras med sådana tråkigheter i sin bekväma, friska, kontrollerbara vardag.”

Med sin text vände hon på bilden av äldrevården och tog plats i debatten. Hon är numera ledarskribent på Expressen.

4 oktober 2004: Reinfeldt: ”Låt facken behålla sina a-kassor”

Den 4 oktober 2004 togs ett nytt steg i borgerlig­hetens omdaning. Fredrik Reinfeldt markerade startpunkten för förändringen av Moderaterna och skriver ”Det är svårt att hävda att fackföreningar som företräder breda samhällsgrupper skulle utgöra ett stort samhällsproblem”.

31 maj 2009: Bo G Andersson blir ny debattredaktör

Mats Bergstrand slutar som redaktör för DN Debatt. Ny redaktör för DN Debatt blir nyhetsjournalisten Bo G Andersson.

1 maj 2012: Nils Öhman blir ny debattredaktör

Ny redaktör för DN Debatt blir Nils Öhman, tidigare biträdande redaktionschef på tidningen.

25 september 2014: DN Debatt slår Twitterrekord

DN Debatt, som har i särklass flest följare av alla svenska medier på Twitter, passerar rekordnivån 100.000 följare. På Twitter publiceras länkar till alla debattartiklar. Sedan något år tillbaka publiceras allt fler repliker på DN Debatts sida på nätet och de läses och delas i allt högre utsträckning. När detta skrivs, i augusti 2020, har DN Debatt 238.000 följare.

3 oktober 2014: Sverige erkänner Palestina på DN Debatt

Redan i regeringsdeklarationen som Stefan Löfven läste upp i riksdagen den 3 oktober i år aviserade han att regeringen skulle erkänna staten Palestina. Men det var genom en artikel på DN Debatt som utrikesminister Margot Wallström lät världen veta att Sveriges regering senare samma dag skulle fatta det formella beslutet.

Utrikesministern skrev i sin text att hon i sin bedömning av om de folkrättsliga kriterierna är uppfyllda bland annat har stöd av en artikel av tre folkrättsexperter publicerad på DN Debatt tio dagar tidigare.

Intresset för Sveriges beslut och debattartikeln var stort och senare samma dag publicerades en engelsk översättning av texten. Israel reagerade på det svenska beslutet genom att kalla hem sin ambassadör samma dag.

1 mars 2015: Bo Rothstein menar att religionen inte ger ett bättre samhälle

Artikeln delas av drygt 30.000 personer, det största antalet delningar under 2015, och sex repliker av teologer och Sveriges ärkebiskop publicerades. Det visar att DN Debatt inte längre bara är en plats för utspel som initierar debatter. Vi härbärgerar också en del av den efterföljande debatten.

6 mars 2015: 31 direktörer kräver att regeringen behåller avtalet med Saudiarabien

Artikeln skapar stor debatt och citeras i de flesta medier.

8 januari 2016: Åsa Romson & Gustav Fridolin: ”Våra hårda ord i valrörelsen krockade med verkligheten”

Miljöpartiets språkrör skriver en självkritisk artikel. När kritiken mot språkrören skärps återkommer Åsa Romson i maj samma år med en artikel med rubriken ”Åtta av tio punkter i MP:s valmanifest på väg infrias”. Men till slut tvingas Romson ändå lämna uppdraget.

25 augusti 2016: Pedagogikprofessorn Jonas Linderoth: ”Jag ber om ursäkt för 90-talets pedagogiska idéer”

Nittiotalets pedagogiska idéer ledde inte till en bättre skola, menade artikelförfattaren och fortsatte: ”Det vore kanske på sin plats att vi gjorde avbön. Det skulle vara ett väsentligt bidrag till att höja läraryrkets status i Sverige”. Artikeln fick mycket stor spridning och debatterades brett.

14 april 2020: 22 forskare: ”Folkhälsomyndigheten har misslyckats - nu måste politikerna gripa in”

De 22 forskarna ifrågasatte myndighetens strategi och menade att politikerna måste ta kommandot. Artikeln fick en mycket stor spridning och är den hittills mest lästa texten på DN Debatt.