Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Ät hälften så mycket kött och mer ärtor och bönor”

Scenariot utgår ifrån att mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige behålls på dagens nivåer, skriver artikelförfattarna.
Scenariot utgår ifrån att mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige behålls på dagens nivåer, skriver artikelförfattarna. Foto: Jonas Ekströmer/TT

DN DEBATT 13/10. Den svenska genomsnittskosten innehåller för lite frukt och grönt och många äter ohälsosamt mycket rött kött. Livsmedelssektorn står i dag för 20–30 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Det är tid att agera. Vi föreslår att ett mål införs: köttkonsumtionen minskar med hälften och konsumtionen av svenska ärtor och bönor ökar, skriver fem forskare.

Människans och miljöns välmående påverkas mycket konkret av våra matvanor. Den svenska genomsnittskosten innehåller för lite frukt och grönt och många äter ohälsosamt mycket rött kött och charkuteriprodukter. Produktion av animaliska livsmedel kräver betydligt mer resurser och orsakar högre utsläpp av växthusgaser och övergödande ämnen än produktion av vegetabiliska livsmedel. Vi föreslår att mål etableras nu för att den svenska köttkonsumtionen minskar med hälften och produktionen och konsumtionen av svenska ärtor och bönor ökar väsentligt.

Utan mycket drastiska klimatåtgärder är vi på väg mot 4 graders uppvärmning, vilket skulle innebära en global katastrof. IPCC konstaterar i den rapport som släpptes i måndags att det krävs mycket snabba och långtgående förändringar av hela samhället för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. I sommar har vi fått ett smakprov på den typ av extremväder som vi vet kommer bli betydligt vanligare med skogsbränder och kraftigt minskade skördar som följd.

Livsmedelssektorn står i dag för 20–30 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Samtliga samhällssektorer måste genomgå stora förändringar för att Sverige ska kunna uppfylla miljömålsberedningens mål om inga nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. De politiska målen på klimatområdet lovar mycket, men när det gäller faktiska åtgärder är det betydligt glesare mellan förslagen. Det är hög tid att agera nu. Världens rika invånare orsakar huvuddelen av klimatpåverkan, och har därför ett stort ansvar att minska utsläppen av växthusgaser.

Med ökande efterfrågan och större betalningsvilja för svenskodlade ärtor, linser och bönor kan fler lantbrukare odla dessa värdefulla grödor och dra nytta av deras kvävetillskott och diversifiering i växtodlingen.

Matens klimatpåverkan kan minskas genom reducerade utsläpp i produktionen, minskat matsvinn samt genom förändrade kostvanor. Jordbruksverket bedömer att olika typer av tekniska lösningar för ökad produktionseffektivitet kan minska det svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser med maximalt 20 procent till 2050. För att nå klimatmålen behöver de totala utsläppen globalt minska med 100 procent under samma period. Svenska forskare som utvärderat effekter av långtgående effektivitetsökningar har kommit till slutsatsen att tekniska förbättringar och minskat matsvinn kan minska Sveriges utsläpp av växthusgaser med så mycket som upp till 50 procent. Men samma studie konstaterar att även detta mycket optimistiska scenario inte är tillräckligt för att nå klimatmålen – vi måste även ändra vår konsumtion.

Produktion av animaliska produkter – kött, ägg och mejeriprodukter – orsakar betydligt större negativ miljöpåverkan än vegetabiliska livsmedel. Spannmål, baljväxter och rotfrukter är de livsmedel som orsakar minst miljöpåverkan. Ett undantag värt att notera är kött baserat på bete av naturbetesmarker, som innebär ett viktigt bidrag till bevarande av biologisk mångfald och som således genererar viktig miljönytta trots sina utsläpp av växthusgaser. Forskning visar dock tydligt att den totala konsumtionen av animaliska livsmedel behöver minska väsentligt i länder där konsumtionen är hög, både av miljö- och hälsoskäl.

I Sverige äter vi i dag 70 procent mer kött än vi gjorde på 1960-talet. Denna höga köttkonsumtion är del i ett ohälsosamt konsumtionsmönster som är typiskt för stora delar av Europa och Nordamerika, där kostmönstren generellt kännetecknas av en låg konsumtion av frukt och grönsaker, men en hög konsumtion av godis, läsk, salt och mättat fett. Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem, och många sjukdomar skulle kunna undvikas genom bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. Enligt kostvaneundersökningar äter knappt tre fjärdedelar av Sveriges män och drygt 40 procent av landets kvinnor mer rött kött och charkprodukter än vad som rekommenderas och endast en av fem äter tillräckligt mycket frukt och grönt.

År 2015 lanserade Livsmedelsverket nya kostråd som inkluderar både nutritions- och miljöaspekter. Livsmedelsverket uppmanar till minskad konsumtion av kött och charkprodukter och ökad konsumtion av fullkornsspannmål, baljväxter, frukt och grönsaker. Även i den nationella livsmedelsstrategin noteras att mindre kött och mer vegetabilier i den svenska kosten är ett effektivt sätt att minska matens negativa miljöpåverkan, men man anger inga mål kring minskad animaliekonsumtion eller konkreta åtgärder för att uppnå en sådan förändring.

Forskningsprojektet New Legume Foods samlar representanter för akademi, offentlig sektor och livsmedelsindustri i samverkan för att öka den svenska produktionen och konsumtionen av baljväxtbaserade livsmedel. Inom detta projekt har vi precis utvärderat ett teoretiskt scenario för Sverige där köttkonsumtionen minskar med 50 procent och ersätts med en daglig portion (55 g) av tillagade baljväxter (ärtor, bönor och linser) odlade i Sverige.

Scenariot utgår ifrån antagandet att köttkonsumtionen i första hand minskas genom minskad import, vilket innebär att mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige behålls på dagens nivåer medan svensk gris- och kycklingproduktion för den svenska marknaden minskar med knappt 30 procent. För befolkningen som helhet skulle intaget av energi, protein, fett, vitamin B12, zink och järn ligga kvar inom näringsrekommendationerna även i kosten med mindre kött och mer baljväxter. Baljväxterna höjer intaget av fibrer och folat, två näringsämnen för vilka näringsintaget i dag ligger under rekommenderade nivåer.

Den konsumtionsförändring som vi har utvärderat skulle leda till betydande miljövinster: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen och 23 procent lägre markanvändning (i huvudsak utanför Sverige, som effekt av minskad köttimport). Odlingen av baljväxter i Sverige skulle öka från dagens 2,2 procent av åkermarksarealen till 3,2 procent enlig scenariot. Det skulle innebära värdefulla miljövinster i odlingen genom diversifiering av odlingssystem och minskat behov för kvävegödsling. Dessutom finns utrymme för ytterligare ökning av baljväxtodlingen, till exempel för att öka den inhemska proteinfoderförsörjningen till den kvarvarande svenska djurproduktionen.

Men framför allt krävs ett större intresse för baljväxter från fler konsumenter. Med ökande efterfrågan och större betalningsvilja för svenskodlade ärtor, linser och bönor kan fler lantbrukare odla dessa värdefulla grödor och dra nytta av deras kvävetillskott och diversifiering i växtodlingen.

Vår studie visar att det finns gott om faktabaserad kunskap om miljö- och hälsofördelar med en förändring till mer baljväxter och mindre kött i vår kost. Men det krävs krafttag inom flera områden för att en sådan förändring ska kunna bli verklighet. Bland annat behövs större utbud av lämpliga baljväxtsorter för att kunna utöka den svenska odlingen, och satsningar på infrastruktur, processanläggningar och produktutveckling för att den skördade råvaran ska kunna ingå i nya attraktiva baljväxtbaserade livsmedel. 

Men framför allt krävs ett större intresse för baljväxter från fler konsumenter. Med ökande efterfrågan och större betalningsvilja för svenskodlade ärtor, linser och bönor kan fler lantbrukare odla dessa värdefulla grödor och dra nytta av deras kvävetillskott och diversifiering i växtodlingen. Det finns i dag ett växande konsumentintresse för baljväxtbaserade livsmedel, men denna efterfrågan täcks till stor del av importerad råvara. Genom att öka mängden baljväxter som odlas i Sverige för vidareförädling för den svenska marknaden kan både livsmedelsproduktionen OCH konsumtionen i Sverige utvecklas i mer hållbar riktning.

Kunskapen finns, nu behövs handling. Antar du som i dag äter mycket kött utmaningen att ersätta hälften av köttet med svenska baljväxter? Politiker och beslutsfattare inom livsmedelsindustri, handel och offentlig sektor: antar ni utmaningen att inrätta konkreta styrmedel och satsningar för att nå målet om mer svenska baljväxter och mindre kött i kosten?

DN Debatt.13 oktober 2018

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.