Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Åtta viktiga frågor i den migrationspolitiska debatten”

Efter andra världskriget var arbetskraftsmigranter viktiga för att utveckla såväl svensk industri och näringsliv som offentlig sektor, skriver artikelförfattarna. Bilden från 1961 visar italienske Armando Alberghetti (t h) i arbete på Agas verkstäder på Lidingö tillsammans med svenska kollegor.
Efter andra världskriget var arbetskraftsmigranter viktiga för att utveckla såväl svensk industri och näringsliv som offentlig sektor, skriver artikelförfattarna. Bilden från 1961 visar italienske Armando Alberghetti (t h) i arbete på Agas verkstäder på Lidingö tillsammans med svenska kollegor. Foto: TT

Ett år i flyktingkrisens kölvatten. Flera politiska partier omvärderar nu den förda migrationspolitiken. Oron för framtiden är utbredd. På kort sikt finns stora kostnader och avsevärda risker. Men tas migrationens möjligheter tillvara kan flyktingkrisen få betydande positiva effekter på lång sikt, skriver Joakim Palme och Kristof Tamas vid Delmi.

Efter ett år i flyktingkrisens kölvatten finns det särskilda skäl att uppmärksamma den Internationella migrantdagen. På EU-nivå står ett antal olösta frågor på dagordningen. I Sverige omvärderar nu flera politiska partier den förda politiken också på nationell nivå. Oron för framtiden är utbredd såväl i traditionell samhällsdebatt som i alternativa medier. Behoven av mer fakta och kunskap som underlag för migrationspolitiken framstår som större än någonsin om utmaningarna ska kunna mötas på ett konstruktivt sätt.

Delmi – Delegationen för migrationsstudier – är en statlig kommitté som oberoende av regeringen tar fram och sprider forskning om migration. Vår utgångspunkt är att Sverige kan dra större fördelar av migrationen än i dag och samtidigt bli bättre på att minska dess negativa effekter. För att politiken ska klara detta behöver vi ha en bred kunskap inte bara om migranternas situation utan också om hur invandring påverkar dem som redan bor i Sverige och dessutom hur det går i ursprungsländerna.

”Gränskontrollindustrin”, som omsätter stora miljardbelopp, blomstrar i spåren av de människor som söker ett bättre liv i den rikare delen av världen; det växer fram kriminella verksamheter, såsom människohandel och människosmuggling.

Sedan 2014 har Delmi publicerat 18 rapporter och kunskapsöversikter. Våra författare står själva för slutsatserna i sina rapporter. Vi vill dock lyfta fram ett antal resultat som ställer viktiga frågor till den migrationspolitiska debatten:

Foto: DN Ta tillvara demografiska fördelar. En konsekvens av den omfattande migration som skett sedan millennieskiftet är att Sveriges befolkning idag utgörs av 600 000 fler personer än vad SCB:s befolkningsprognos förutsåg år 2000. Prognosen om en kraftig ökning av antalet äldre när fyrtiotalistgenerationen åldrades gäller fortfarande, men prognosen för ökningen av försörjningsbördan för befolkningen i arbetsför ålder har behövts modifieras på grund av den stora nettoinvandringen. Enligt vissa beräkningar ligger den svenska ekonomins årliga tillväxttakt en halv procentenhet högre än den skulle ha gjort utan de senaste årtiondenas invandring (Delmi 2016:8). Hur kan Sverige fortsätta dra fördel av migrationens möjligheter genom en förbättrad integration på arbetsmarknaden?

Foto:  Ta tillvara ny arbetskraft. Arbetskraftsinvandring har såväl historiskt som i nutid varit viktig för Sverige (Delmi 2016:1). Efter andra världskriget spelade arbetskraftsmigranter en central roll för att utveckla såväl svensk industri och näringsliv som offentlig sektor, samt att förstärka den svenska befolkningens utbildnings- och kompetensnivå. Den arbetskraftsinvandring som skett sedan 2008 års reform har inte på samma sätt gått till bristyrken och det finns exempel på att denna grupp exploaterats (Delmi 2015:9). Hur kan den här – i ett europeiskt perspektiv unika reformen – förbättras?

Foto:  Anpassa systemen för ökad integration. För dem som beviljats uppehållstillstånd av skyddsskäl tar det närmare 15 år att nå över 60 procent i sysselsättning (Migration i siffror). Ju längre tid det tar för integrationen på arbetsmarknaden, desto längre fördröjs dessa personers potentiella bidrag till samhällsekonomin. I vilken utsträckning som Sverige kommer att kunna utnyttja den möjlighet som migrationen ger, bygger på hur framgångrika vi är med integrationen på arbetsmarknaden. Hur kan flyktingmottagandet, utbildningssystemet och arbetsmarknadens organisering anpassas så att integrationen går snabbare och bättre inte minst för kvinnorna?

Foto:  Förstärk migrationens ekonomiska mervärden. Migranter bidrar genom sina språkfärdigheter och kunskaper om andra länder till företagens internationalisering (Delmi 2015:4). Migranter skapar dessutom en ökad handel genom att efterfråga produkter från andra delar av världen. Fler migranter är sammankopplat med mer utrikeshandel. Företag ökar sin export när de har fler utlandsfödda personer som anställda. Migrationen kan alltså ge betydelsefulla ekonomiska mervärden. Hur kan de här processerna förstärkas av migrationspolitiken?

Foto:  Öka säkerheten för migranter. ”Gränskontrollindustrin”, som omsätter stora miljardbelopp, blomstrar i spåren av de människor som söker ett bättre liv i den rikare delen av världen; det växer fram kriminella verksamheter, såsom människohandel och människosmuggling (Delmi 2016:3). Tusentals drunknar varje år i Medelhavet (Delmi 2015:8). Hur kan Sverige agera, också på europeisk nivå, för att lagföra de kriminella aktörerna och organisera säker migration för dem som befinner sig utanför EU?

Foto:  Underlätta för remitteringar. Att kunna skicka tillbaka pengar till anhöriga i ursprungslandet (så kallade remitteringar) är ofta ett starkt motiv för migration (Delmi 2015:1). År 2016 beräknas det globala värdet av sådana remitteringar till låg- och medelinkomstländer till $442 miljarder – medel som kan minska fattigdom, få fler barn i utbildning och därmed bidra till länders utveckling. Hur underlättar svenska aktörer detta ”inofficiella bistånd”?

Foto:  Minska risken för radikalisering. Migranter vill ofta bibehålla kontakten med sina ursprungsländer. Via diasporagrupper förmedlas normer, erfarenheter, kunskaper som bidrar till politiska förändringsprocesser i många utvecklingsländer, så som demokratisering och ökad jämställdhet (Delmi 2016:4). Men via diasporagrupper sprids inte bara idéer om demokrati och jämställdhet utan även våldsbejakande hållningar där en radikalisering innebär hot mot människors säkerhet såväl i mottagar- som ursprungslandet (Delmi 2015:2). Hur minskar vi riskerna på kort sikt utan att rasera de positiva krafter som verkar på lång sikt?

Foto:  Berätta om den nationella politikens begränsningar. Målen om en reglerad invandring och bevarad asylrätt kan ofta förefalla motsägelsefulla. Det är därför viktigare än någonsin att beslutsfattare också berättar om den nationella politikens begränsningar. Hur kan Sverige bäst utnyttja den handlingsfrihet som fortfarande finns? Hur kan vi agera internationellt för att påverka vårt handlingsutrymme?

Om migrationens effekter för inblandade parter blir positiva eller negativa framstår i väsentliga avseenden som politikberoende. Delmistudierna har också pekat på att migrationspolitiken inte kan ses isolerat från andra politikområden om den skall kunna vara framgångsrik. Denna komplexitet ställer höga krav på politikerna att beskriva vilken analys och kunskap som ligger bakom föreslagna reformer och vilka mål de har. På kort sikt finns stora kostnader och avsevärda risker. Tas migrationens möjligheter tillvara kan dock flyktingkrisen få betydande positiva effekter på det svenska samhället på lång sikt.

DN Debatt. 18 december 2016

Debattartikel

Joakim Palme, ordförande Delmi och Kristof Tamas, kanslichef Delmi:
”Åtta viktiga frågor i den migrationspolitiska debatten”

Repliker

Oscar Larsson, filosofie doktor i statsvetenskap, Uppsala Universitet:
”Socialt och politiskt deltagande också viktigt”

Slutreplik från Joakim Palme och Kristof Tamas:
”Vi har ett brett perspektiv” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.