Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-04-21 13:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/avgorande-for-demokratin-att-formagan-att-tolka-bilder-starks/

Konst

DN Debatt. ”Avgörande för demokratin att förmågan att tolka bilder stärks”

Att som president Trump agerade, med manipulativa bilder och texter genom sociala medier, hade varit otänkbart för bara några år sedan, skriver artikelförfattarna.
Att som president Trump agerade, med manipulativa bilder och texter genom sociala medier, hade varit otänkbart för bara några år sedan, skriver artikelförfattarna. Foto: Ron Sachs/TT

DN DEBATT 2/4.

31 konstnärer, forskare, med flera: Manipulerade bilder har kommit att spela en stor roll för världspolitik och opinioner.

Vår förmåga att tolka bilder har snabbt blivit en kritisk fråga för demokratin. Vi behöver ett politiskt engagemang för ett kunskapslyft med bilden i centrum.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Sociala medier förmedlar i varje stund komplexa och ibland falska bilder som genom stor och snabb spridning kan förflytta opinioner. Enbart Facebook hade den 31 december 2020 2,8 miljarder aktiva användare varje månad, det vill säga mer än en tredjedel av jordens befolkning. Att agera som president Trump med manipulativa bilder och texter genom sociala medier hade varit otänkbart för bara några år sedan. Också i den ryska inrikespolitiken har bilden blivit ett starkt vapen. Frågan är så aktuell att Europaparlamentet nu diskuterar de återkommande desinformationskampanjerna på nätet.

Många barn har tillgång till läsplattor från tidig ålder och översköljs av ett avancerat bildspråk som snabbt blir en del av deras upplevelse av omvärlden. Samtidigt har skolans rationalisering av kunskaper lett till att färdigheter som bildskapande, bildanalys och bildkritik tonats ned. Så sent som i februari bevittnade vi ännu en strid om bild­ämnets plats i grundskolan.

Det egna skapandet, som ofta är nyckeln till en bredare förståelse, har under ett antal år prioriterats ned till förmån för mätbar kunskap. Detta trots att det numera finns solid forskning som visar att eget skapande främjar lärande i stort och att det är barn från utanförskapsområden som gynnas allra mest av integrerad undervisning där konsten ingår.

skolans rationalisering av kunskaper har lett till att färdigheter som bildskapande, bildanalys och bildkritik tonats ned. Så sent som i februari bevittnade vi ännu en strid om bild­ämnets plats i grundskolan.

De kommunala kulturskolorna, som funnits sedan slutet av 1940-talet, ifrågasätts och lever under ständiga nedläggningshot. Endast i var fjärde kommun kan barn och unga på sin fritid arbeta med bildskapande inom den kommunala kulturskolan. Enligt Kulturskolerådet räknar 40 procent av landets kommunala kulturskolor med besparingskrav. Mätning gjordes innan coronapandemin bröt ut. Nu är läget än värre.

En satsning på bild och film inom kulturskolorna skulle höja den generella kunskapsnivån men även utveckla framtida näringar. Jämför med kulturskolornas betydelse för det så kallade svenska musikundret.

Samtidigt kan vi genom den avancerade hjärnforskningen se de starka effekter som bildkonsten, musiken, teatern och dansen har på hjärnans utveckling.

Det finns vetenskapliga belägg för att social kompetens, empati och kritiskt tänkande stärks av konst och kultur. Vi vet också att perioden från tidig barndom fram till tonåren är central för människans förmågor att ta till sig information som vuxen. Bildning om bild kan vara direkt avgörande för ett framtida demokratiskt Sverige.

Bildning om bild kan vara direkt avgörande för ett framtida demokratiskt Sverige.

Med start på Bokmässan har Läsrörelsen under 2019 och 2020 gjort en landsomfattande satsning med bland annat regionala heldagskonferenser/fortbildningsdagar i samarbete med museer och konsthallar. På scenen har forskare, experter, konstnärer, fotografer, filmare och bilderboksskapare medverkat. I publiken har funnits pedagoger och lärare inom alla stadier, från förskola till högskola, men också skolledare och politiker. På varje ort har kulturskolorna gjort specialsatsningar för barn och unga och särskilda filmvisningar har arrangerats för gymnasister.

Arbetet har följts av en forsknings­baserad löpande utvärdering. Gensvaret visar entydigt att frågan är högaktuell och skyndsamt behöver hanteras via politiken.

Vi menar att Sveriges riksdag bör ta initiativ till ett bildningslyft med bilden i centrum:

1 Samla den breda och snabbt växande forskningen som finns inom området. Det finns gott om satsningar som utvärderats och som går att lära av, inte minst från de stora institutioner i USA och Storbritannien som länge forskat inom området.

2 Gör en översyn av bildkunnandet i förskolan, skolan och i samhället. Utgå från EU:s och Unescos skrivningar om att digital förmåga och bildhantering är nycklar till samhällsengagemang och en självklar del av en allmän medborgerlig kompetens. Involvera erfarenheter från förskolan, skolan och kulturskolan. Se över hur utbildningen till bildlärare och bildpedagog kan utökas och utvecklas.

3 Tillsätt resurser för en likvärdig tillgång till kulturskolan för barn och elever i hela landet.

4 Inled ett utvecklingsarbete där de professionella bildkonstnärerna, museerna och konsthallarna, folkbildningen, universiteten och de myndigheter som har uppdrag i närliggande frågor engageras.

Sverige behöver ett bildens bildningslyft!

Ämnen i artikeln

Konst
Demokrati
Skolan
Fotografi

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt