Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/barn-och-unga-ror-sig-for-litet-och-ater-for-onyttigt/

DN Debatt

DN Debatt. ”Barn och unga rör sig för litet och äter för onyttigt”

I Pep-rapporten kan vi se att mer än var femte barn mellan 7–9 år sitter tre timmar eller mer, utanför lektionstid, framför skärmen varje dag, skriver artikelförfattarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

DN DEBATT 3/4. Många unga rör sig för litet, äter för onyttigt och ägnar stor del av sin tid till att titta på skärmar i stället för att röra sig. Det visar Pep-rapporten 2019 som publiceras i dag. Barn till låginkomsttagare är särskilt utsatta och utvecklingen går i fel riktning. Nu behövs tydliga gemensamma riktlinjer och handlingsplaner för att vända utvecklingen, skriver Carolina Klüft, med flera.

Rätta artikel

Enligt den svenska folkhälsopolitiken är barn och unga en prioriterad målgrupp. Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och eliminera de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Trots det visar Pep-rapporten 2019, som publiceras i dag onsdag, att såväl socioekonomiska faktorer som kön och ålder spelar stor roll för barn och ungas fysiska hälsa. I undersökningen har över 11 000 barn deltagit. Den har genomförts av Generation pep tillsammans med Som-institutet och med stöd av Hjärt-lungfonden.

Rapporten bekräftar bilden från flertalet andra studier att barn och unga i Sverige i dag rör sig för lite och ofta äter för lite av det som kroppen mår bra av, och för mycket av sådant som inte främjar god hälsa. Få barn och unga uppfyller rekommendationerna både när det gäller mat och fysisk aktivitet. Detta är ett problem som inte bara kan isoleras till en viss grupp i samhället, utan det är relevant för oss alla.

1 Många barn och unga rör sig för lite. Flertalet studier har visat att få barn kommer upp i den dagliga rekommenderade nivån av fysisk aktivitet på 60 minuter, och i ett antal studier ses en sjunkande trend där barn och unga rör sig mindre i dag än för 15–20 år sedan.

I Pep-rapporten kan vi även se att den fysiska aktiviteten är lägre hos de äldre barnen. Före tioårsåldern deltar de flesta barn regelbundet i någon form av organiserad fysisk aktivitet, men det finns stora socioekonomiska skillnader och det är många barn som lämnat den organiserade idrotten redan i tioårsåldern. Enligt Riks­idrottsförbundet är en anledning till att många barn och unga slutar idrotta den ökade urbaniseringen, digitalisering men framförallt den ohållbara talangjakt som slår ut och exkluderar många barn och unga.

Flera länder har antagit tydliga nationella ramverk och strategier, men sådana tydliga gemensamma riktlinjer och handlingsplaner saknas än så länge i Sverige.

2 Få barn och unga når upp till kostråden. I Pep-rapporten anger endast fyra av tio barn att de äter grönsaker varje dag och av de som väl äter grön­saker äter de allra flesta betydligt mindre än de rekommenderade 500 grammen per dag.

Precis som när det gäller fysisk aktivitet kan vi se en stor skillnad mellan olika åldersgrupper, och även här är det tonåringarna som i lägst utsträckning når rekommendationerna. Likaså minskar andelen barn som äter frukt eller bär i takt med att de blir äldre. Av barnen i förskoleåldern har 60 procent angett att de äter frukt och bär varje dag, medan samma siffra för tonåringar var 20 procent.

3 Skolan har en viktig roll för att främja jämlik hälsa. Den senaste tiden har skolans roll för barn och ungas hälsa varit omdiskuterad. Även om vi inte vet tillräckligt om fysisk aktivitets påverkan på studieresultat har fysisk aktivitet bland annat visat sig öka koncentrationsförmågan. Skolan når alla barn och unga och har därför unika förutsättningar för att kunna bidra till en mer jämlik hälsa.

Av de barn som deltagit i undersökningen uppger en fjärdedel att de endast har idrotts- och hälsoundervisning en gång i veckan. I Pep-rapporten kan vi se att denna undervisning är något som uppskattas av en hög andel och att många vill ha mer undervisning än vad de har i dag. Idrotts- och hälsoundervisningen är viktig för mer rörelse i skolan och betydelsefull för att lära ut vikten av fysisk aktivitet, men det är även viktigt att erbjuda fysiska aktiviteter på exempelvis raster utan krav på prestation.

Ungefär fyra av tio barn och unga i studien har angett att de har någon typ av fysisk aktivitet i skolan utanför idrottsundervisningen, exempelvis rörelsepauser under lektionen. Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är dock stora, där tonåringar är den grupp som i lägst utsträckning har fysiska aktiviteter utöver idrotts- och hälsoundervisningen.

4 Skärmen tar av barn och ungas tid. Ytterligare ett ämne som väckt debatt den senaste tiden är barn och ungas skärmtid. I Pep-rapporten kan vi se att mer än var femte barn mellan 7–9 år sitter tre timmar eller mer, utanför lektionstid, framför skärmen varje dag.

Huruvida en ökad skärmtid kan vara korrelerat med psykisk ohälsa är inget vi spekulerar kring. Det vi kan se är att skärmtiden tar av barn och ungas tid. I Pep-rapporten ser vi en tydlig trend där barn som spenderar mer tid framför skärmen även tenderar att röra på sig mindre. Oavsett vad vi tycker om skärmarna är det därför viktigt att vara medveten om vad de tar tid ifrån.

5 Samhället och vuxenvärlden måste ta ansvar för att främja barn och ungas hälsa. Att socioekonomiska faktorer spelar en roll i barn och ungas hälsa är något som tidigare studier visat, och något vi även kan se i Pep-rapporten. Barn som växer upp med olika socioekonomiska förutsättningar har varierande möjlighet att vara fysiskt aktiva och äta hälsosamt.

I den vuxna befolkningen avspeglas detta i skillnader i förekomst av flera allvarliga sjukdomar och i förväntad livslängd. Av de som deltog i studien så var det 82 procent av barnen vars föräldrar var höginkomsttagare som deltog i någon form av fysisk aktivitet på fritiden, medan samma siffra för barn till låginkomsttagare var 53 procent. Tidigare studier har visat att även matvanorna är sämre bland barn och unga i mer socioekonomiskt utsatta grupper, de äter mindre grönsaker och fisk samt dricker mer läsk.

I rapporten ser vi liknande mönster, exempelvis finns det ett samband mellan familjens inkomstnivå och hur många dagar barn och unga äter grönsaker, frukt och bär. Där en högre inkomstnivå innebär att en tenderar att äta grönt, frukt och bär oftare. Vidare studier krävs dock för att kunna uttala sig om vad som är orsak och verkan.

Utmaningarna är för stora för att inte tas på allvar. Samhällets kostnader för konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor uppgår till många miljarder kronor varje år. Men utvecklingen går att vända. För att lyckas tror vi att det krävs riktning och tydliga ambitioner från nationell nivå, med stöd i FN:s globala mål.

Många studier har gjorts för att undersöka vad som är effektiva insatser för att främja hälsosamma beteenden och det finns evidensbaserade åtgärder att använda inom vården, förskolan, skolan, föreningslivet, näringslivet och genom politiska styrmedel.

Flera länder har antagit tydliga nationella ramverk och strategier, men sådana tydliga gemensamma riktlinjer och handlingsplaner saknas än så länge i Sverige. Vår förhoppning är att de senaste årens studier, som alla visar att barn och ungas fysiska hälsa försämrats, kan få makthavare att vakna upp och agera för att tillsammans vända utvecklingen. Med tydlig samordning och prioritering av frågan har vi gott hopp om att kunna se en positiv utveckling i kommande års Pep-rapporter.

Ämnen i den här artikeln:

Hälsa
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Carolina Klüft, verksamhetschef Generation pepKristina Sparreljung, general­sekreterare Hjärt-lungfondenMarie Löf, forskningshuvudman för Pep-rapporten 2019, professor vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet och senior forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska institutetAnette Jansson, legitimerad dietist och intressepolitiskt sakkunnig, Hjärt-lungfondenMagnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi, Göteborgs universitet och gästprofessor i idrotts­vetenskap, Gymnastik- och idrotts­­hög­skolan, StockholmGisela Nyberg, med dr och forskare på Karolinska institutet och Gymnastik- och idrottshögskolanAnders Raustorp, docent, studierektor för utbildning på forskarnivå i Kost- och Idrottsvetenskap, Göteborgs universitet

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt