Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 01:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/barn-till-is-atervandare-som-ar-i-sverige-kan-omhandertas/

DN Debatt

DN Debatt. ”Barn till IS-återvändare som är i Sverige kan omhändertas”

Terrorister ska straffas och barn som riskerar att fara illa ska ges en bättre framtid och för att alla ska kunna känna trygghet, skriver Morgan Johansson (S) och Mikael Damberg (S). Foto: Alexander Mahmoud och Lisa Mattisson

DN DEBATT 24/4 (2). Regeringens bedömning är att LVU ger stöd för beslut att omhänderta barn till IS-återvändare som befinner sig i en svensk kommun. Omständigheterna i det enskilda fallet är alltid avgörande för vilken insats som ges, men det ska inte råda tveksamhet om att det finns stöd i lagen för att agera när återvändande barn far illa, skriver ministrarna Mikael Damberg (S) och Morgan Johansson (S).

Rätta artikel

IS har besegrats och det så kallade kalifatet har krossats. Kvar i regionen finns dock civila offer som förtjänar upprättelse, barn som lider och terrorister från olika delar av världen som ska dömas och straffas. Det behövs såväl ansvarsutkrävande som humanitära insatser i regionen. Samtidigt ska vi säkerställa att vår beredskap på hemmaplan fungerar. IS fall innebär inte att hotet från våldsbejakande islamism försvunnit.

Islamiska staten har sålt kvinnor som sexslavar, tvingat barn att se sina föräldrar torteras till döds och har halshuggit män i propagandasyfte. De människor som har begått terroristbrott, krigsförbrytelser eller andra våldsbrott ska ställas till svars för sina handlingar. Regeringen vill se en tribunal eller annan rättslig mekanism som kan döma terrorister på plats i regionen. Efter förbrytelser i denna skala behöver rättvisa skipas.

Just nu riktas mycket fokus på de barn som befinner sig i läger i norra Syrien. Inget barn ska straffas för sina föräldrars brott. Det ska inte råda något tvivel om att regeringen gör vad vi kan för dessa barn och om möjligt ska de föras hem. Varje fall måste hanteras individuellt eftersom barnen befinner sig i olika situationer. Vissa är föräldralösa och andra har föräldrar som är gripna för handlingar de begått för IS. Det är också viktigt att så långt det är möjligt fastställa identiteter och släktskap. Det humanitära och konsulära arbetet kommer att fortgå.

Genom samarbete mellan Säkerhetspolisen och Migrationsverket kan regeringen i dag också slå fast att ett 20-tal personer som rest till konflikten i Syrien och Irak inte kommer att ha rätt att återvända till Sverige.

Det har funnits osäkerhet kring vad kommuner och socialtjänster har för möjligheter och skyldigheter att värna de barn som återvänder till Sverige. Inom regeringskansliet har det därför gjorts en rättslig analys av Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Bedömningen är att LVU ger stöd för beslut att omhänderta barn till IS-återvändare som befinner sig i en svensk kommun. Omständigheterna i det enskilda fallet är alltid avgörande för vilken insats som ges, men det ska inte råda tveksamhet om att det finns stöd i lagen för att agera när återvändande barn far illa.

När det gäller de vuxna så bedömer Nationellt center för terrorhotbedömning (NCT) att ett fåtal individer som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak kan komma att återvända under 2019. Många har omkommit, vissa kan eller vill inte ta sig därifrån.

Genom samarbete mellan Säkerhetspolisen och Migrationsverket kan regeringen i dag också slå fast att ett 20-tal personer som rest till konflikten i Syrien och Irak inte kommer att ha rätt att återvända till Sverige. Dessa personer har laga kraft vunna avvisnings- eller utvisningsbeslut, de har haft tidsbegränsade uppehållstillstånd som löpt ut, eller så har deras uppehållstillstånd återkallats på grund av upphörd bosättning.

Vi är ett land med starka samhällsinstitutioner och den styrkan ska vi använda också när det kommer till att hantera IS-terrorister. För vuxna som ändå återvänder till Sverige finns en ansvarsfördelning.

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) har i uppdrag att ge yrkesverksamma på lokal nivå stöd och vägledning. I dag den 24 april hålls en kunskapsdag i Stockholm för kommuner och stadsdelar som har eller kan komma att hantera personer från områden som tidigare kontrollerats av IS. Regeringen och berörda myndigheter deltar för att bidra med kunskap och information som kan hjälpa kommuner säkerställa att vi har den beredskap och de handlingsplaner som bör finnas.

I Sverige har Säkerhetspolisen huvudansvar för att förhindra och utreda terroristbrottslighet. De delar information med Polismyndigheten som för en dialog med de kommuner som berörs av återvändare. Under senare år har myndigheterna fått större anslag och kunnat förstärka sitt arbete mot terrorism och våldsbejakande extremism.

För de personer som återvänder från konflikten i Syrien gör Säkerhetspolisen individuella bedömningar och vidtar de åtgärder som krävs. Om det finns anledning att anta att brott har begåtts inleds en förundersökning och en misstänkt person kan gripas direkt vid hemkomst. Säkerhetspolisen gör också orosanmälningar till socialtjänsten i berörda kommuner om det finns barn med i bilden.

Polismyndigheten utreder misstankar om krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Det pågår ett antal förundersökningar mot enskilda personer som misstänks för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser begångna i samband med konflikten i Syrien och Irak.

Svenska domstolar har dömt flera personer för brott begångna i samband med konflikten i Syrien och Irak. Att handlingarna begåtts utomlands, i en krigszon utan fungerande myndigheter, försvårar såklart bevisinhämtningen. Därför stöttar regeringen FN:s bevisinsamlingsmekanismer för Syrien och Irak och fortsätter verka för ett stärkt internationellt rättsligt samarbete.

Men vi kan göra mer för att stärka tillgången till bevis också på hemmaplan. I Stockholm har kommunen klargjort att socialtjänsten ska bryta sekretessen om det i deras utredningar framkommer att en person begått exempelvis krigsbrott, folkmord eller brott mot mänskligheten. I sådana fall ska informationen föras vidare till polis och internationella åklagarkammaren. Detta är utmärkt och fullt möjligt för andra kommuner att ta efter.

Det finns en ansvarsfördelning och goda möjligheter att på basis av denna samverka för att terrorister ska straffas, att barn som riskerar att fara illa ska ges en bättre framtid och för att alla ska kunna känna trygghet. Det är vårt gemensamma uppdrag.