Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

Svensk tillväxt skadas av svårigheterna för företag att rekrytera kunnig personal. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, vid Svenskt Näringsliv.
Svensk tillväxt skadas av svårigheterna för företag att rekrytera kunnig personal. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, vid Svenskt Näringsliv. Foto: JOHN KELLERMAN / Alamy

DN DEBATT 29/7. Kompetensbrist och svårigheter att rekrytera är en av de största utmaningarna för svenska företag, många gånger med missade affärsmöjligheter som resultat. Bättre samarbete mellan näringslivet och universitet och högskolor är en nyckelfaktor för att lösa problemet, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation och Emil Görnerup, forskningspolitisk expert, vid Svenskt Näringsliv.

Bristen på kompetens utgör den kanske enskilt största utmaningen för svenska företag. Trots att både den högre utbildningen och forskningen expanderat kraftigt under de senaste decennierna är vakansgraden i näringslivet rekordhög. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas enligt Svenskt Näringslivs senaste rekryteringsenkät. Det skadar tillväxten. Våra företag kan inte expandera och tappar marknadsandelar.

Svenskt Näringsliv presenterar nu en ny rapport som visar att akademins öppenhet och samarbetsförmåga med näringslivet kan vara av avgörande betydelse för företagens rekrytering av forskare och högutbildade. Rapporten redovisar en undersökning, riktad mot företag som samarbetat med universitet och högskolor, som visar att personalrekrytering utgjorde det enskilt viktigaste motivet till varför företagen valt att samarbeta med akademin.

Resultatet är både intressant och viktigt och speglar troligen det just nu skriande rekryteringsbehovet. Samarbete mellan lärosätena och det omgivande samhället (den så kallade tredje uppgiften för akademin, vid sidan av utbildning och forskning) motiveras ofta ensidigt av att sprida och omsätta ny kunskap. Den synen måste breddas till att också inkludera och beakta betydelsen för närings­livets kompetensförsörjning. De samhällsekonomiska vinsterna kan bli mycket stora. I förlängningen handlar det om högre tillväxt och ökat välstånd.

I undersökningen framkommer också ett tydligt önskemål om ökad lyhördhet för anpassning och flexibilitet i den högre utbildningen för närings­livets behov. Här ligger troligen en viktig del av svaret på lösningen av den stora matchningsproblematik som i dag finns mellan den högre utbildningen och arbetsgivare.

Det är orimligt att forskare och lärare i dag i praktiken straffas, snarare än belönas, för att de samarbetar med företag.

I princip allt samarbete mellan aka­demi och näringsliv är del- eller helfinan­sierat av företagen. En mycket liten del är helt offentligt finansierat. Det är positivt. Att företagen går in med egna pengar eller resurser ökar kvaliteten och sannolikheten att samarbetet leder till nytta. Det ger också en bra utväxling på de offentliga medlen då varje satsad krona skapar ytterligare privata investeringar. Slutligen ger det en tydlig kvalitetsstämpel åt den akademiska samarbetspartnern att företaget väljer att investera sina egna pengar.

En tredjedel av samarbetena i undersökningen initierades genom person­liga kontakter med forskare på läro­sätena. En viktig slutsats av detta är att ökad personrörlighet mellan akademi och näringsliv troligen skulle leda till ökat forsknings- och studentsamarbete genom större personliga nätverk.

Ett utvecklingsområde som tydligt framkommer i undersökningen är lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Endast 5 procent av företagen lyfter fram vidareutbildning av befintlig personal som ett uttalat syfte med samarbetet. Mot bakgrund av det skifte som nu sker på arbetsmarknaden, genom ökad digitalisering och industrins utveckling mot ökad automation, finns här en stor outnyttjad potential. Allt fler måste hålla sig uppdaterade med den teknologiska utvecklingen. Särskilt viktigt är detta för omställning och uppdatering av kunskaper hos personal i mindre företag. En viktig fråga är hur kurser bättre kan anpassas för redan anställda då utbildningen måste ske parallellt med befintligt arbete.

Frågan om ökat samarbete mellan akademi och omgivande samhället kokar till slut ner till frågan om ledarskap och pengar. Det är orimligt att forskare och lärare i dag i praktiken straffas, snarare än belönas, för att de samarbetar med företag. Det måste få vara en fjäder i hatten, snarare än en hämsko i den fortsatta akademiska karriären.

I december presenterar den statliga styr- och resursutdelningen (STRUT) sitt slutbetänkande. I uppdraget ingår att presentera hur anslagen för forskning och högre utbildning ska fördelas till universitet och högskolor. Utredningen ska också ta fram ett förslag till styrmodell. Utredningens slutbetänkande kommer inte att kunna ducka för frågan om näringslivets kompetensbrist. Fördelningen av statliga pengar till lärosätena för högre utbildning och forskning måste skapa rätt drivkrafter och beteenden. En etablerings- eller mobilitetspremie bör prövas.

Det samma gäller nästa regering som i sin kommande forsknings- och högskolepolitiska proposition måste presentera konkreta reformer för bättre matchning mellan näringslivets kompetensbehov och lärosätenas högre utbildning och forskning. Starkare drivkrafter för ökat samarbete kommer att bli nödvändigt.

Den svenska universitets- och högskolesektorn står inför stora utmaningar. OECD har i sina utvärderingar av Sverige kritiserat det svenska forskningssystemet och pekat på att lärosätena inte förmått omsätta kraftigt ökade anslag till ökad forskningskvalitet. I stället har ännu fler forskare anställts. Kvalitet har fått stå tillbaka för kvantitet. Den högre utbildningens matchningsproblematik mot arbetsmarknadens behov indikerar fortsatt bristande samhällelig relevans, trots att utbildningsvolymerna ökat mycket kraftigt.

Den samhälleliga kostnaden för dessa brister är troligen mycket hög. I dag omsätter den offentliga forskningen och den högre utbildningen 70 miljarder kronor om året. Det är som en jämförelse avsevärt mer än kostnaden för det svenska försvaret, ett annat område som debatteras flitigt.

Det finns en politisk samsyn om att Sverige ska konkurrera med ett högt kunskapsinnehåll i våra tjänster och produkter, inte med låga löner. Innovation och forskningens samhällsnytta har också varit en röd tråd genom de senaste forskningspropositionerna. Bakom detta finns insikten att lösningen på de stora samhällsutmaningarna inom exempelvis klimat och hälsa kräver en politik som inkluderar flera områden. Det finns en allt större insikt i företagens betydelse. För att klara det krävs ett tydligare politiskt helhetsgrepp kring villkoren för både utbildning, forskning och det kunskapsintensiva företagandet i Sverige. Det måste finnas forskning och utbildning på våra lärosäten som är relevant för företagens behov. Universitet och högskolor måste vara öppna för samarbete med omgivande samhället. Skattenivåerna måste vara rimliga ur ett internationellt perspektiv.

Under det senaste decenniet har företagens FoU-investeringar, mätt som andel av BNP, sjunkit i Sverige. Det visar att vårt land står inför en mycket tuff internationell konkurrens. Den utvecklingen måste vändas. Det duger inte att stå stilla. Oavsett politisk färg på den kommande regeringen efter valet kommer det att krävas framsynta reformer om Sverige ska klara konkurrensen.

DN Debatt.29 juli 2018

Debattartikel

Tobias Krantz och Emil Görnerup vid Svenskt Näringsliv:

”Bättre samarbete kan lösa företagens kompetensförsörjning”

 

Repliker

Leif Borgert, bland annat tidigare rektor Högskolan Dalarna:

"Märkligt att Svenskt Näringsliv använder uttryck som skapar missförstånd"

Bo Hellsing, professor i fysik, Göteborgs universitet:

"Våra universitet och högskolor bör framför allt värna kunskapssökande"

Martin Törngren, professor, KTH och Tor Ericson, chef electronics design, ÅF:

"Rätt om samarbete men status för utbildning måste höjas"

Anna Jonsson, docent i företagsekonomi:

"Svenskt Näringsliv behöver se bortom sin egen tårtbit"

Slutreplik från Tobias Krantz och Emil Görnerup vid Svenskt Näringsliv:
”Högre utbildning och forskning måste vara relevant för näringsliv och samhälle”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.