Ellen Forsblad i Malmö mot diskriminering m fl: ”Begränsa hyresvärdarnas rätt att välja hyresgäster” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Begränsa hyresvärdarnas rätt att välja hyresgäster”

Vaga uthyrningskriterier är en perfekt grogrund för diskriminerande urval, både medvetna och omedvetna, skriver artikelförfattarna.
Vaga uthyrningskriterier är en perfekt grogrund för diskriminerande urval, både medvetna och omedvetna, skriver artikelförfattarna. Foto: Hampus Lundgren

DN DEBATT 15/7. Lång tid i bostadskön räcker inte alltid för att man ska få en lägenhet eftersom den sökande måste klara hyresvärdens ofta höga ekonomiska krav. Det finns kommunala bostadsbolag som inte godtar underhållsbidrag, sjukpenning, A-kassa, tillfällig anställning eller bostadsbidrag. Detta måste förändras, skriver Ellen Forsblad i Malmö mot diskriminering m fl.

Den bostadspolitiska debatten präglas av ett felaktigt grund­antagande att alla grupper har lika stor valfrihet och lika möjligheter. Men det spelar roll vilket kön, vilken utbildningsbakgrund, etnicitet och vilka socioekonomiska förutsättningar du har. En individs position på bostadsmarknaden är beroende både av individuella förutsättningar och bostadsmarknadens strukturella villkor.

Mindre bemedlade hushåll är i stort sett utlämnade till hyresmarknaden, där lång kötid i en bostadskö krävs för ett förstahandskontrakt. Lång kötid kommer dock inte alltid att ge dig en lägenhet eftersom den bostadssökandes ekonomi måste klara hyresvärdens ofta oerhört höga ekonomiska krav. Det problematiska är inte att hyresvärden uppställer krav på betalningsförmåga, utan att dessa krav ofta är alltför stränga utifrån inkomstnivå och inkomsttyp.

Enligt en undersökning som Boverket gjorde 2017 framgår att hyres­värdarnas krav på de blivande hyresgästernas inkomst varierar kraftigt. Det finns i dag kommunala bostadsbolag som inte godtar underhållsbidrag, sjukpenning, A-kassa, tillfällig anställning eller bostadsbidrag när de utvärderar bostadssökandes förutsättningar att klara hyran. 15 procent av de allmännyttiga bolagen i Boverkets undersökning accepterar inte försörjningsstöd som inkomst. Detta måste förändras.

Studie efter studie bekräftar att ett icke-svenskklingande namn, eller bristande kunskaper i svenska, gör det än svårare att få tillträde till marknaden eftersom urvalsprocesserna är diskriminerande.

Allmännyttan i Sverige ska verka för ”goda bostäder för alla”. Hur går det ihop när de kommunala bostadsbolagens inkomstkrav skapar strukturella hinder för exempelvis pensionärer, personer med funktionsutmaningar, unga och personer födda utomlands? Detta för att inte tala om de privata bostadsbolagen vilka generellt är mycket strängare än de kommunala bostadsbolagen i sina uthyrningspolicyer. Att hyresvärdar i dag har en så stark ställning i förhållande till vem som ska få ett förstahandskontrakt är inte av naturen givet. Det är bostadspolitik.

I Sverige är socioekonomisk ställning inte en diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Det innebär att hyresvärden får göra urval baserade på vilken slags inkomst hyresgästen har. Det är exempelvis få hyresvärdar som accepterar ekonomiskt bistånd som inkomst. Hyresvärden har dock inte en oinskränkt rätt att välja vem som är mest lämplig som hyresgäst utifrån dennes personliga preferenser. Lagstiftningen måste ändras så att detta framgår även i förhållande till vilka ekonomiska krav som kan och får uppställas. En bostad är inte vilken vara som helst, det är en mänsklig rättighet. Det är därför särskilt angeläget att värna individens möjlighet till självbestämmande i frågor som rör dennes hem.

Ett sätt att stärka ekonomiskt utsatta hushåll på bostadsmarknaden är att inkludera socioekonomisk ställning som diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. Åtgärden skapar inte fler bostäder men det motverkar ett systematiskt missgynnande av mindre bemedlade hushåll.

I praktiken skulle införandet av socioekonomisk ställning som diskrimineringsgrund innebära att hyresvärden inte längre kan uppställa orimliga inkomstkrav. En hyresvärd skulle fortfarande få pröva om framtida hyres­gäster har betalningsförmåga eller inte, men prövningen skulle behöva ske individuellt. Avgörande blir en avvägning mellan hyresvärdens intresse av ekonomisk säkerhet och individens faktiska betalningsförmåga. Att helt avvisa personer med ekonomiskt bistånd utan att ta hänsyn till exempelvis hyresgaranti, eller att hyresgästen kan ställa en annan form av säkerhet skulle då inte vara tillåtet. En sådan bestämmelse skulle vara i linje med den generella bostadspolitiken som fördes i Sverige fram till 1990-talet, då målsättningen var att alla hushåll skulle kunna efterfråga en bostad på den ordinarie hyresmarknaden oavsett inkomst.

Att socioekonomisk utsatthet skapar en svårare sits på bostadsmarknaden lär stå oemotsagt. Men utbildningsbakgrund, inkomst och förankring på arbetsmarknaden räcker inte för att förklara att personer födda utomlands missgynnas på bostadsmarknaden. Effekten av samverkande diskrimineringsgrunder måste också beaktas. Studie efter studie bekräftar att ett icke-svenskklingande namn, eller bristande kunskaper i svenska, gör det än svårare att få tillträde till marknaden eftersom urvalsprocesserna är diskriminerande. Det finns i dag inga krav på hur en urvalsprocess av bostadssökande ska gå till. Vaga uthyrningskriterier är en perfekt grogrund för diskriminerande urval, både medvetna och omedvetna. Effekten blir att stora grupper hamnar allt längre från ett förstahandskontrakt.

För att motverka detta föreslår vi att krav på transparent uthyrning av hyres­rätter införs. Detta skulle motverka uppenbara fall av diskriminerande urval. I ett transparent system blir diskriminering också lättare att bevisa och det skapar ett incitament för jämlik behandling av de bostadssökande. Därtill blir uthyrningsprocesserna enhetliga i landet. Det saknas anledning att bevara dagens system där hyresvärdarna har alltför stora möjligheter att välja bland potentiella hyresgäster. Det ska räcka med att personen kan betala hyran för att få passera som hyresgäst.

Åtgärderna vi föreslår syftar till att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för grupper som hade kunnat betala hyran, men som nekas möjligheten. Vi föreslår därför att följande åtgärder vidtas:

1

Socioekonomisk ställning införs som diskrimineringsgrund i svensk rätt. Socioekonomisk ställning är diskrimineringsgrund i bland annat barnkonventionen, som kommer att bli svensk lag 2020. Europakonventionen, som gäller som svensk rätt, innehåller därtill en öppen lista av diskrimineringsgrunder dit socioekonomisk ställning kan räknas.

2

Krav uppställs på att uthyrningsprocessen ska vara transparent. Bostad ska fördelas till den med längst kötid. Det ska alltid gå att få veta sin köplats och var i processen en bostadsansökan befinner sig. Det ska också gå att få veta varför en har blivit nekad lägenhet.

DN Debatt.15 juli 2018

Debattartikel
Ellen Forsblad, jurist Malmö mot diskriminering, Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, Dominika Polanska, docent i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Ove Sernhede, professor i socialt arbete och barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet, Mirella Pejcic, ordförande Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering:

”Begränsa hyresvärdarnas rätt att välja hyresgäster”

Repliker
Anders Nordstrand, vd, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag
Reinhold Lennebo, vd, Fastighetsägarna Sverige:
”Vi vill att hyresmarknaden ska vara tillgänglig för alla”

Slutreplik
Ellen Forsblad, jurist Malmö mot diskriminering, Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet, Dominika Polanska, docent i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Ove Sernhede, professor i socialt arbete och barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet, Mirella Pejcic, ordförande Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering:
"Vägledning är inte tillräckligt och en attraktiv boendeform kräver transparens"

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.