Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Begränsad sfi-undervisning minskar möjlighet till jobb”

Viktigt prioritera arbetslinjen. I höst presenterar regeringen en ny utredning om hur Svenska för invandrare kan bli mer flexibel och individanpassad. Men för att nå målet om fler i arbete måste förslaget om tidsbegränsning för sfi ifrågasättas – detta missgynnar nämligen dem som vill kombinera studier med arbete, skriver Ulla Hamilton (M).

Svenska för invandrare har funnits sedan mitten av 1960-talet. 1995 blev det ett skolämne likt andra. I dag är sfi en viktig del i människors etablering i såväl samhället som på arbetsmarknaden. Men trots stora förändringar över decennier är ändå rapporter om sfi nästan uteslutande en dyster läsning. Individperspektivet brister liksom gruppindelningen och flexibiliteten samtidigt som väntetiden för att få påbörja studierna är lång. Skolinspektionen skriver i granskningsrapporter från 2011 att organisation och schemaläggning inom sfi ofta är utformad på ett sätt som försvårar flexibilitet och individanpassning av undervisningen.

I utredningen ”Tid för snabb, flexibel inlärning” (SOU 2011:19) som presenterades i mars 2011 finns förslag på hur tiden inom sfi kan kortas. I september ska en annan utredning presentera hur valfriheten och den individuella anpassningen kan bli bättre, bland annat genom ett pengsystem.

Tyvärr riskerar flera av de begränsningar som föreslås i utredningen ”Tid för snabb, flexibel inlärning” leda till ökat utanförskap i stället för minskat. Det kan finnas fördelar med en begränsning för hur länge en person får studera, om den utformas på rätt sätt. Men ansvaret för att snabbt klara av sfi-studier faller inte bara på den nyanlända utan lika mycket på att kommunen faktiskt erbjuder rätt utbildning inom en rimlig tid.

Under 2011 läste drygt 17.500 personer sfi i Stockholms stad. Vår stora målgrupp ger oss förutsättningar som många andra kommuner saknar, men det ställer också krav, både i organisatoriska frågor och på kvalitet och flexibilitet. Stockholm har inte råd med att misslyckas i sitt uppdrag. Därför är vår sfi-utbildning individanpassad och präglas av valfrihet för de studerande. Undervisningen är uppdelad i olika studievägar. Vi blandar inte hög- och lågutbildade i samma klassrum. Staden har utvecklade metoder för att kartlägga vilken nivå en person befinner sig på för att han/hon ska hamna rätt från början. Det kortar vägen till arbete. Tack vare ett stort elevunderlag och kontinuerligt intag tar det i Stockholm i genomsnitt två till tre veckor från folkbokföring till att sfi kan påbörjas.  

I syfte att undersöka hur många som går vidare från sfi till annan sysselsättning inom två år gjordes under hösten 2011 en uppföljning av dem som började läsa sfi i Stockholm vårterminen 2008. Undersökningen visar att över hälften har gått vidare till jobb eller studier inom ett år. Efter ytterligare ett år var siffran drygt 60 procent. Åtta av tio hade någon gång mellan 2008 och 2010 haft ett arbete i Sverige – ett resultat som utmanar föreställningen att det i snitt tar sju år att etablera sig i Sverige.

Undersökningen visar också att:

• Det är vanligare att personer med kort vistelsetid väljer att studera vidare inom andra utbildningar.

• Personer med minst gymnasial utbildning är mer ofta sysselsatta än dem med kortare utbildningsbakgrund.

• Utbildningsnivån är den enskilt viktigaste faktorn för om en person är sysselsatt eller inte. En slutsats som är giltig för alla stockholmare oavsett ursprung.

• Flyktingar är den grupp som i högst utsträckning avslutar sina studier liksom personer med kort vistelsetid i landet samt personer från länder med lågt välstånd.

Utredningen visar också tydligt att ett betyg från sfi har stor betydelse för om en person är sysselsatt eller inte vilket understryker vikten av flexibilitet inom sfi – det ska gå att både arbeta och studera. Det gynnar människor på sikt.

Den utredning som ska presenteras för regeringen i höst har som en utgångspunkt att föreslå hur valfriheten inom sfi kan öka genom ett pengsystem. Här är det viktigt att varje kommun själv får bestämma hur ett pengsystem ska utformas. Det som passar en mindre kommun är inte nödvändigtvis rätt för en storstad och tvärtom. Pengsystemet får inte utformas så att det låser fast eleverna i den utbildning de valde först. Stockholms erfarenhet är att sfi-elever ofta är rörliga och det måste därför vara möjligt att byta skola, anordnare och nivå under en och samma kurs. En avsaknad av den möjligheten kan leda till att människor måste tacka nej till ett jobb som ligger i en annan del av kommunen eller en grannkommun.

Utredaren ska även föreslå åtgärder som gör utbildningen mer flexibel och individanpassad. Här blir det, inte minst utifrån vår studie om hur det går för dem som läser sfi, viktigt med möjligheten att kombinera studier med arbete, praktik eller andra uppdrag. Det måste också vara möjligt att fokusera studierna där behovet finns för den enskilde. Om en person talar bra svenska men upplever det svårt att skriva så ska undervisning som fokuserar på att skriva kunna erbjudas.

Nästan 190.000 av Stockholms knappt 865.000 invånare är födda i ett annat land. Förra året flyttade närmare 15.000 människor till Stockholm från andra länder. För många av dem är sfi en viktig nyckel för att komma i arbete. Arbete skyndar på integrationen och därför får varken en tidsbegränsning av sfi-studier eller rigida system leda till att människor tackar nej till arbete. Det är regeringen och dess utredare Christer Hallerby som nu har möjlighet att se till att så inte sker. Erfarenheter från 1990-talet, då det fanns en tidsbegränsning, visar att det är svårt för små kommuner att få ihop tillräckligt stora grupper som kan delas in i nivåer. Med en tidsgräns riskerar alltså både kvalitet och individanpassning att bli lidande. Därför är det viktigt att ett förslag om tidsbegränsad sfi inte går stick i stäv med målet om ökad valfrihet och flexibilitet.

 

Ulla Hamilton

borgarråd (M) i Stockholm

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.