Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/beslut-att-korta-trotta-elevers-skoldag-tas-allt-for-lattvindigt/

DN Debatt

DN Debatt. ”Beslut att korta trötta elevers skoldag tas allt för lättvindigt”

Kommunernas egna siffror visar att många elever är borta så mycket som en månad per termin. Sverige verkar ha ett gigantiskt utbildningssvinn, skriver Malin Gren Landell. Foto: Jessica Gow/TT

DN DEBATT 8/1. Beslut om att förkorta skoldagen tas alltför lättvindigt trots att det kan få allvarliga konsekvenserna för eleven. Anpassad studiegång kan leda till att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Sverige måste kunna bättre än att plocka bort elever från skolan, skriver Malin Gren Landell.

Sverige har precis landat (eller kraschat) i Pisaresultaten. De svenska skol­resultaten är ständigt föremål för debatt. Men inte i relation till elevers närvaro i skolan. Hur kan det komma sig? Utbildningsministern nämner inte med ett ord skolnärvaro när hon skriver om Pisaresultaten i sin debattartikel på DN Debatt 3 december 2019. Beror det på att det saknas svensk forskning av skolnärvaro och skolresultat? Kanske hänger det ihop med att vi faktiskt inte ens har koll på hur stor frånvaron är i den svenska skolan.

En elev som är borta 20 procent under en termin missar totalt cirka en månads undervisning. I flera andra länder används 10 procents frånvaro som en skarp gräns för när frånvaron ses som alarmerande.

I Sverige samlas inte frånvaro­statistik på nationell nivå. Men kommunernas egna siffror visar att många elever är borta så mycket som en månad per termin. Sverige verkar ha ett gigantiskt utbildningssvinn. I år genomför Skolverket äntligen en nationell undersökning på förekomsten av skolfrånvaro. Det kan vara början på en ny era där vi får ledtrådar till de svenska svaga Pisaresultaten och där värdet av skolnärvaro kan börja tas på allvar.

Alla ni som sitter i möten kring barn som inte går i skolan, och beslutar om att förkorta skoldagen till 1 timma per dag och att eleven ska gå tre dagar i veckan – är ni beredda att vara i det här barnets kläder när det hamnar i utanförskap?

Internationell forskning visar genomgående att elevers närvaro har avgörande betydelse för hur det går i skolan. Det saknas svensk forskning men när kommuner själva tar fram statistik över elevernas frånvaro i relation till gymnasiebehörighet, meritvärde eller andel godkänt i alla ämnen, framträder en tydlig bild: det går bättre i skolan om man är där och sämre när man missar 10–15 procent av undervisningen eller mer. Sambandet mellan närvaro och skolresultat syns alltså inte enbart vid mycket hög frånvaro. Missad undervisning har betydelse tidigt. Att gå i skolan skulle alltså innebära att elever lär sig något där.

Men skolan handlar inte bara om prestation utan även om att elever ska trivas och må bra i skolan. Forskning visar också att skolfrånvaro kan ge ­negativa konsekvenser i form av psykisk ohälsa, ensamhet, låg självkänsla, droganvändning och sömnproblem. Det är samtidigt orsaker till frånvaro. För att stärka ungas psykiska hälsa måste vi förebygga frånvaro.

Skolfrånvaro är ett samhällsproblem, inte ett skolproblem. Frånvaro är alltid symtom på problem eller brister i en elevs tillvaro. Upptäckt och analys av frånvaro ger vägledning i vad som behöver förändras för att öka närvaro. Genom att uppmärksamma frånvaron kan skolan utvecklas så att till exempel elever med autism, adhd, svag teoretisk begåvning och ångest får en skolmiljö där de kan må bra och utvecklas mot utbildningens mål. Genom att uppmärksamma frånvaro kan brister i barns liv göras synliga och avhjälpas. Bland elever i årskurs nio är en person i varje klass borta minst en dag i veckan för att ta hand om en anhörig. Elever som är hemma för att ge praktiskt eller känslo­mässigt stöd till en anhörig behöver avlastning, inte skolfrånvaro.

Det finns också en form av frånvaro som är beslutad av skolan och som inte kommer att synas i statistiken. Jag får alltför ofta rapporter om att skolor – inte sällan under tryck av barnpsykiatri, socialtjänst och vårdnadshavare – beslutar om anpassad studiegång som insats vid omfattande frånvaro. Anpassad studiegång är en form av särskilt stöd där eleven exempelvis kan få mer eller mindre undervisningstid i ett ämne eller helt slippa läsa ämnet. Anpassad studiegång kan vara en hjälpsam och nödvändig insats under en begränsad period men kan också innebära att eleven lämnar grundskolan utan fullständig utbildning och utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Ett beslut om anpassad studiegång ska därför noga övervägas.

Det verkar dock som att besluten fattas alltför lättvindigt och att ”förkortad skoldag” sätts in utan att man betänker konsekvenserna för eleven. Skälet till den förkortade skoldagen anges inte sällan vara att eleven är trött och behöver sovmorgon. En elev som får någon enstaka timmes skolgång per vecka under en eller i värsta fall flera terminer och läsår, får inte sin rätt till utbildning tillgodosedd.

En elev som kommer på överenskommen tid, enligt den anpassade studiegången, kommer i statistiken att ha hundra procent närvaro. Det är rätt och riktigt. Men eleven har inte fått hundra procent utbildning. Det behövs statistik på hur många elever i dag som har anpassad studiegång för att skolan inte klarar att anpassa lärmiljön till elevens behov eller att eleven har sömnproblem. Parallellt med mätning av skolfrånvaro behöver vi ta reda på hur många elever i Sverige i dag som med lagstöd fråntas sin utbildning för att samhället och skolan inte hittar lösningar på problem i elevers skolgång och vardag.

Föräldrar, skolhuvudmän, barnpsykiatri och socialtjänst: ta inte barns utbildning ifrån dem. Alla ni som sitter i möten kring barn som inte går i skolan, och beslutar om att förkorta skoldagen till 1 timme per dag och att eleven ska gå tre dagar i veckan – är ni beredda att vara i det här barnets kläder när det hamnar i utanförskap?

Elever: gå inte med på att er utbildning tas ifrån er. Det är orsakerna till varför det är jobbigt att gå i skolan som ska lösas. Lösningen är inte att plocka bort er från skolan. Sverige kan bättre än att plocka bort elever från skolan. Vi måste våga stå upp för att skolan har något att ge. När vi tror att skolan är värdefull vågar vi också stå för den livsviktiga närvaron.

Att nationen, kommunen och andra huvudmän har koll på elevers frånvaro kan ge skolutveckling och vi har inte råd med något annat i det här landet. Debatten, forskningen, skolmyndig­heter och skolhuvudmän måste uppmärksamma närvarons betydelse för att elever ska få utbildning, trivas, nå goda resultat och må bra.