Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Bevara de värdefulla skogar som ännu finns kvar i Sverige”

Beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen har inte förankrats i den samverkansprocess där representanter från skogsbruket, myndigheter, forskare och den ideella naturvården ingår, skriver artikelförfattarna.
Beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen har inte förankrats i den samverkansprocess där representanter från skogsbruket, myndigheter, forskare och den ideella naturvården ingår, skriver artikelförfattarna. Foto: Georg Eriksson TT

Sverige har åtagit sig att skydda 20 procent av landets land- och sötvattensområden till 2020. Men hittills har bara 4–5 procent av den omfattande produktiva skogen bevarats. För att nå de demokratiskt beslutade målen måste Skogsstyrelsens beslut om stopp för inventering av nyckelbiotoper hävas, skriver sju forskare.

En av mänsklighetens stora ödesfrågor är bevarande och återskapande av funktionella ekosystem och biologisk mångfald. Därför har Sverige, liksom en lång rad länder världen över kommit överens om att hejda förlusten av arter och värdefulla naturområden och att inom några år skydda tillräckligt mycket av de landbaserade naturtyperna för att uppnå målen. För Sveriges del handlar det om ett etappmål om att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska vara bevarade inom tre år, till 2020.

För vårt största och mest artrika landbaserade ekosystem, med flest rödlistade arter knutna till sig, det vill säga den produktiva skogen, ser det i dag dystert ut gällande att förverkliga miljömålen. Endast cirka 4–5 procent av den totala produktiva skogsmarken är formellt skyddad och bara kring 2 procent nedanför den fjällnära gränsen.

I dag finns en rödlista med drygt 2 000 skogsarter i Sverige och en officiell rapportering till EU, med anledning av art- och habitatdirektivet, som visar att 14 av 15 utpekade skogsbiotoper inte har en gynnsam bevarandestatus. Samtidigt finns det brister när det gäller de skyddade och undantagna områdenas omfattning, funktionalitet och representativitet.

För att nå de demokratiskt beslutade målen är det centralt att undanta alla skogliga värdekärnor från skogsbruk. Det är skogar som utifrån bestånds- struktur eller artförhållanden bedömts ha en stor betydelse för skyddsvärd fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp.

Ett viktigt verktyg i detta arbete är att kartlägga och värna nyckelbiotoper, det vill säga livsmiljöer som har stor betydelse för floran och faunan och ofta hyser hotade och sällsynta arter. Nyckelbiotoper är rika på biologisk mångfald gällande totala antalet arter, antalet signalarter och rödlistade arter liksom volymen och diversiteten av död ved. Därför är det med bestörtning vi reagerar mot det beslut som fattats av Skogsstyrelsens generaldirektör, att under en obestämd tid pausa inventeringarna av skyddsvärda skogar i nordvästra Sverige.

Vi har stöd i vår uppfattning av mer än 70 forskare och tjänstemän. Vi kommer tillsammans att överlämna ett upprop med kritik mot beslutet till Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, ansvariga ministrar och ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet.

Inom svenskt miljö- och naturvårdsarbete utgör inventeringen av nyckelbiotoper ett viktigt underlag som ger en bild av var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla miljöer. Det är en beprövad metod som Sveriges myndigheter, markägare, certifieringsorganisationer, konsulter och andra intressenter har praktisk och konkret nytta av för att avgränsa, skydda och sätta av områden med höga naturvärden. Skogsstyrelsen registrerar nyckelbiotoper och understödjer därmed myndighetens arbete med att bilda biotopskyddsområden samt Länsstyrelsens arbete med reservatsbildning. Även markägare har nytta av denna information när de frivilligt ska undanta skogar från skogsbruk. Nyckelbiotoperna ingår i kartläggningen av skogliga värdekärnor.

Beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen har inte förankrats i den samverkansprocess kring begreppet nyckelbiotoper där representanter från skogsbruket, myndigheter, forskare och den ideella naturvården ingår. Inte heller baseras inventeringspausen på forskningsresultat inom naturvårdsbiologi.

Skogsstyrelsens analys av uppföljningen av biologisk mångfald i nyckelbiotoper (2017) visar att nyckelbiotoper i fjällkommunerna i nordvästra Sverige till och med har högre biologiska värden än genomsnittet för landet.

Det är också här en stor del av Sveriges kontinuitetsskogar finns. Kontinuitetsskogar är skogar som aldrig tidigare kalavverkats och som därför har unika kvaliteter för många arter. Här finns en mångfald fortfarande kvar som härrör från en historisk tid då en mycket större del av skogslandskapet bestod av obrukad naturskog.

Bevarandet av våra kvarvarande gamla kontinuitetsskogar har en avgörande roll i arbetet med att nå våra miljömål för skogen. Dessa naturtyper är oerhört svåra att återskapa eftersom de har månghundraårig eller mångtusenårig kontinuitet - om de restaurerade skogarna ska återkoloniseras krävs det att arter finns i livskraftiga populationer i närområdet. Det finns ingen forskning som hittills kunnat påvisa att skogsekosystemet kan återhämta sig och återfå den mångfald som fanns i månghundraårigt naturskogstillstånd under en normal omloppstid på 80–120 år. I stället sker det en kraftig trivialisering när kontinuitetsskogar och andra värdekärnor kalavverkas. Det sker också en uttunning av viktiga livsmiljöer om grova och gamla träd gallras bort.

Det är av yttersta vikt att Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas inventeringsarbete fortsätter eftersom denna information behövs för att kartlägga skogar med höga naturvärden och för att nå Sveriges miljömål. Det är mer kostnadseffektivt att bevara befintliga värdekärnor än att tillåta avverkning för att senare försöka återskapa värdefulla områden, om det ens går. Nyckelbiotoper är i sig ett kostnadseffektivt sätt att skydda rödlistade arter.

Nyckelbiotoper är dock ofta små, isolerade och lider av negativa kanteffekter och fragmentering. Närhet till avverkningar minskar också deras bidrag till bevarandet av den biologiska mångfalden. För att nyckelbiotoperna ska vara funktionella och kunna bidra till regeringens etappmål om att minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden ska bevaras, måste hela värdekärnan (där nyckelbiotopen ingår) skyddas långsiktigt för att tillsammans med formella skyddsformer, spridningskorridorer och buffertzoner skapa ekologiskt representativa och välförbundna områden i ett landskapsperspektiv.

Därutöver måste stora arealer skogsmark restaureras för att nå målet. Skogsstyrelsen har meddelat att nya arbetssätt kring skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige bör utvecklas men fram till dess måste befintlig nyckelbiotopsmetod fortsätta användas.

Eftersom bevarande av värdekärnor och nyckelbiotoper är ett centralt och självklart åtagande för hållbar skogsförvaltning, riskerar pausen av kartläggningen att leda till dåligt rykte för Sverige internationellt. De värdefulla naturskogarna i nordvästra Sverige utgör en viktig och unik del av Europas naturarv.

Vi menar att beslutet om pausen i nyckelbiotopsinventeringen är högst olämplig och bör upphävas omedelbart. För att nå upp till nationella och internationella miljömål måste samtliga oskyddade värdekärnor, där även nyckelbiotoper ingår, undantas från skogsbruk. Och det brådskar att lokalisera dessa värdekärnor då de i det moderna skogsbruket försvinner med hög hastighet.

Vi har stöd i vår uppfattning av mer än 70 forskare och tjänstemän. Vi kommer tillsammans att överlämna ett upprop med kritik mot beslutet till Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen, ansvariga ministrar och ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet.

DN Debatt. 12 april 2017

Debattartikel

Sju forskare:
”Bevara de värdefulla skogar som ännu finns kvar i Sverige” 

Repliker

Mårten Larsson, skogsdirektör, Skogsindustrierna:
”Aktivt brukad skog ger hållbart samhälle”

Företrädare för skogsägare:
”Subjektiva gränser för nyckelbiotoper” 

Lars Christersson, professor emeritus SLU, Uppsala:
”Klimatet viktigare än biologisk mångfald”

Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen:
”Regeringen måste agera om nyckelbiotoperna”

Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen:
”Politiker avgör hur mycket skog som ska skyddas” 

Slutreplik från sju forskare:
”Miljö- och produktionsmål ska vara jämställda”

 

Tidigare artiklar på DN Debatt i ämnet

Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen:
”Vi pausar inventeringen av nyckelbiotoper i nordväst”

REPLIK från Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen:
”Ett av de största sveken mot naturvården vi sett i Sverige”

SLUTREPLIK från Herman Sundqvist:
”Skogen i nordväst är annorlunda”

Nyhetsartiklar i ämnet

Skogsstyrelsens chef får hård intern kritik

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.