Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Bidragens andel av svenska ekonomin måste minska”

Vi tänker ta ansvar för reformer som halverar jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och som gör att 500 000 nya jobb kan skapas till 2025, skriver Elisabeth Svantesson (M), Anna Kinberg Batra (M) och Ulf Kristersson (M).
Vi tänker ta ansvar för reformer som halverar jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och som gör att 500 000 nya jobb kan skapas till 2025, skriver Elisabeth Svantesson (M), Anna Kinberg Batra (M) och Ulf Kristersson (M). Foto: Jonas Ekströmer TT

Långvarigt försörjningsstöd ersätter för allt fler vanlig lön. Sverige måste tänka om. Vi vill genomföra en stor bidragsreform med en strikt arbetslinje i försörjningsstödet och ett bidragstak. Och vi vill införa en successiv kvalificering till de svenska ersättningssystemen, skriver Anna Kinberg Batra (M), Ulf Kristersson (M) och Elisabeth Svantesson (M).

En efterlängtad högkonjunktur präglar svensk ekonomi just nu. Vi ska glädjas med alla dem som nu får jobb. Men frågan är vad som händer med jobben och välfärden när ekonomin viker ner nästa gång. Sverige måste nu göra vad som krävs för att klara jobben och välfärden i framtiden.

Bortom tillväxtsiffrorna döljer sig ett utanförskap som drar isär samhället. Det syns tydligast i den jobbklyfta som går mellan inrikes och utrikes födda. Om inget görs så kommer Sverige få betala ett högt pris. Det gäller inte minst kvinnor som aldrig börjar arbeta. Och varje krona som går till bidrag till någon som kan jobba är en krona som kunde gått till skola, poliser, sjukvård och omsorg.

Moderaterna har två ambitiösa jobbmål som styr vår ekonomiska politik. Vi tänker ta ansvar för reformer som halverar jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och som gör att 500 000 nya jobb kan skapas till 2025. Det behövs för att bygga Sverige starkare och för att fler ska kunna komma till sin rätt. Vart människor är på väg måste vara viktigare än varifrån man kommer. Att fokusera det ekonomiska reformarbetet på att fler jobb kan skapas och på att fler ska få sitt första jobb är särskilt viktigt just nu. Den globala konkurrensen hårdnar, en omfattande teknikomställning pågår, risken för protektionism ökar i en orolig omvärld. De kommande åren kan dessutom den internationella konjunkturen vika ner igen.

Mellan 2012 och 2021 väntas Sverige ha tagit emot en halv miljon nyanlända. I bästa fall får väldigt många barn mycket bättre livschanser här än de annars skulle ha fått, och hundratusentals arbetande människor kan berika svensk ekonomi. I sämsta fall blir tvärtom lika många permanent bidragsberoende i segregerade stadsdelar som präglas av kriminalitet, utanförskap och radikalisering.

Internationalisering och öppenhet mot omvärlden har länge varit under attack. I början av 2000-talet kom det ofta från den extrema vänster. Nu är det i stället nationalister och populister som tror att ständigt stängda gränser och handelshinder är bättre än marknadsekonomi och internationell öppenhet. Den extrema vänstern och nationalisterna förenas i uppfattningen att det egna landet blir bättre om det slipper konkurrens från andra länder. De hade fel då och de har fel nu.

Men nya tider ställer nya krav på genomtänkta politiska reformer. Ibland med dramatiska steg, som hösten 2015 när det blev uppenbart att Sverige inte tillsammans med Tyskland kunde ta emot huvuddelen av alla flyktingar i Europa. Sverige behöver en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Oftare handlar det dock om att pragmatiskt ändra sådant som inte fungerar. Nu är Sverige i ett sådant läge. Mellan 2012 och 2021 väntas Sverige ha tagit emot en halv miljon nyanlända. I bästa fall får väldigt många barn mycket bättre livschanser här än de annars skulle ha fått, och hundratusentals arbetande människor kan berika svensk ekonomi. I sämsta fall blir tvärtom lika många permanent bidragsberoende i segregerade stadsdelar som präglas av kriminalitet, utanförskap och radikalisering. Inget är ödesbestämt, men mycket tyder just nu på att det kan gå riktigt illa.

Det tar nio år innan ens hälften av de nyanlända har ett jobb. Det tar ännu längre tid innan man också fullt ut kan försörja sig på arbete. Långvarigt försörjningsstöd ersätter för allt fler vanlig lön. Sverige måste tänka om.

De svenska bidragssystemen måste därför förändras. Det måste alltid löna sig att arbeta och det får aldrig vara så att en familjs samlade inkomster minskar när en förälder börjar arbeta. Moderaterna vill därför genomföra en stor bidragsreform. Bidragens samlade andel av den svenska ekonomin måste minska. Bidragsutgifterna får inte tillåtas tränga ut välfärdens kärna. Skola, sjukvård och omsorg är viktigare än transfereringar och bidrag.

I dag presenterar vi tre av delarna i Moderaternas bidragsreform:

Foto: DN Inför en strikt arbetslinje för försörjningsstödet. Försörjningsstödet var ursprungligen tänkt som det yttersta skyddet när inget annat hjälper. Nu har det i stället för många arbetslösa blivit en långvarig försörjning. Försörjningsstödets utformning skapar bidragsberoende och uppmuntrar till fusk och svartarbete. Varje krona man tjänar på arbete är för många en krona man förlorar i bidrag.

Flera svenska kommuner arbetar redan med en strikt arbetslinje med gott resultat, men det måste göras i hela Sverige. Alla kommuner ska kräva att man söker och tar jobb i hela landet, om det finns någon möjlighet till arbete någon annanstans.

Den som kan jobba, ska också förväntas göra motprestationer på heltid. Liksom i Danmark ska därför arbetslösa med försörjningsstöd mer än tre månader delta i enklare samhällsnyttiga arbetsinsatser. Sanktionerna bör skärpas för den som inte deltar, eller inte agerar för att öka sin egen anställningsbarhet. Kommuner ska inte betala försörjningsstöd till asylsökande som fått avslagsbeslut, eller till EU-medborgare, som inte jobbar eller studerar, och som har varit i Sverige enbart en kortare tid.

Foto:  Inför kvalificering till de svenska ersättningssystemen. De svenska ersättningssystemen är annorlunda än många andra länders. Våra är ofta mer generösa, och många förmåner får man inte för att man jobbar – utan enbart för att man bor här.

Man får alltså i princip fullständig tillgång till alla svenska ersättningar – exempelvis barnbidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag, försörjningsstöd och assistansersättning – från första dagen i Sverige. Det är varken rimligt eller rättvist. Som ny i Sverige ska man i stället successivt kvalificera sig in till ersättningar. Det sker genom att man arbetar och betalar skatt, eller genom att lagligt och permanent bo i landet. Garantipension, förtidspension och assistansersättning är exempel på ersättningar som man bör kvalificera sig till.

Foto:  Inför ett lagstiftat bidragstak. Bidragen kan bli orimligt höga när de läggs på varandra. Lägger man på barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd och flerbarnstillägg utöver försörjningsstöd kan en trebarnsfamilj sammanlagt få bidrag på knappt 28 000 kronor i månaden. Då blir det svårt att hitta ett första jobb som ger mer betalt. Än mer absurt är att familjens nettoinkomst kan minska om en i familjen börjar arbeta exempelvis deltid.

En rimligare princip är att ingen som kan jobba ska tjäna mer på bidrag än på arbete. Eftersom den som är ny i Sverige, inte har längre utbildning eller talar svenska, oftast börjar med ett första deltidsjobb, måste bidragssystemen anpassas till det, så att varje arbetad timme lönar sig. Vi föreslår att ett bidragstak införs, som spärrar utbetalningar som överstiger 75 procent av den nettoinkomst familjen skulle haft med avtalsenlig lägstalön plus bostadsbidrag. Det kräver att Sverige också samlar alla myndigheters bidragsutbetalningar, så att den ena handen vet vad den andra gör.

I vårbudgetmotionen utvecklas dessa tre förslag. Tillsammans med att göra a-kassan till en bättre fungerande omställningsförsäkring, innebär detta att arbete kommer löna sig bättre och de svenska bidragen blir mer rättvisa. En skärpt arbetslinje, bidragstak och kvalificering in till bidrag och ersättningar minskar jobbklyftan och skapar fler jobb, samtidigt som vi säkerställer att svenska folkets samlade skattepengar oftare går till välfärd än till bidrag. Det vinner hela Sverige på.

DN Debatt. 2 maj 2017

Debattartikel

Anna Kinberg Batra (M), Ulf Kristersson (M) och Elisabeth Svantesson (M):
”Bidragens andel av svenska ekonomin måste minska”

Repliker

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S):
”Misslyckad politik från gammel-Moderaterna”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Rättelse 2017-05-02 09:42
Punkten 3 har rättats.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.