Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-07-29 19:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/bilda-en-organisation-som-konkurrerar-med-jagareforbundet/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Bilda en organisation som konkurrerar med Jägareförbundet”

Tiden är inne för att naturvårdsorganisationerna samlar sig och tillsammans bildar en egen jaktorganisation, skriver Daniel Ekblom.
Tiden är inne för att naturvårdsorganisationerna samlar sig och tillsammans bildar en egen jaktorganisation, skriver Daniel Ekblom. Foto: Pontus Lundahl/TT

DN DEBATT 13/7.

Daniel Ekblom, Naturskyddsföreningen: Bilda en organisation som kan konkurrera med Jägareförbundet om statlig viltvård.

Efter 83 år är det dags att statens uppdrag inte automatiskt går till en intresseorganisation.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Sedan 1938 har Svenska Jägareförbundet per automatik haft hand om det statliga uppdraget att sköta om en del av jakten och viltvården. Det så kallade allmänna uppdraget består bland annat att hålla nere klövviltstammar, göra eftersök på trafikskadat vilt och hålla i yrkesmässig jägarutbildning. En stor del handlar om att stå för objektiv information om jakt och viltvård till myndigheter och allmänhet.

Det har i många delar fungerat väl, men det finns tveksamheter. Det etiska agerandet har en del övrigt att önska och arbetet mot illegal jakt är ett stort misslyckande. Därtill har tilldelningen av uppdraget och objektiviteten ifrågasatts, men inga förändringar har skett – förrän nu.

I januari beslutade regeringen om förändringar i hur viltvårdsfondens medel ska fördelas, i vart fall på papperet, eftersom det tidigare systemet stred mot EU:s upphandlingsregler. ­Naturvårdsverket fick i uppdrag att se till att delar av förvaltningen utförs och att även upphandlingsreglerna beaktas.

Detta öppnar upp för behovet av fler organisationer som parter i en upphandling. När fler organisationer står till förfogande bör också övriga uppgifter inom det allmänna uppdraget vara föremål för upphandling.

Förändringen har skapat heta känslor från jägarhåll, där man till och med uppmanat jägare att inte betala jaktkort och att avhålla sig från jakt under ett år. Det belyser om inte annat just vikten av fler aktörer.

Tiden är nu inne för att introducera en ny jaktorganisation, som drivs med naturvård som grund, med det ekologiska systemet som ledstjärna och där etik sätts före egenintresse. Det är dags för en jaktorganisation som drivs gemensamt av naturvårdsorganisationerna.

Jakt har under lång tid följt människan och var en grund för att få mat på bordet. I dag är jakten framför allt ett fritidsintresse och en tradition. Det kött som kommer från jakten är ekologiskt och klimatsmart, och ofta har djuren levt ett betydligt bättre liv än i den moderna storskaliga industriella livsmedelsproduktionen – om vi bortser från en betydande andel av skade­skjutningar.

Naturvårdens organisationer framställs ibland felaktigt som ”jaktfientliga”, detta trots att ingen av de stora naturvårdsorganisationerna är emot jakt. Skillnaderna ligger i stället på synen när jakten är nödvändig, hur den bör bedrivas och balansen mellan djurens egenvärde och roll i det naturliga ekologiska systemet – och det mänskliga perspektivet där nöje, fritidssysselsättning och tradition ofta är grunderna.

Med en ny aktör skulle kravet på offentlig upphandling säkerställas. Det skulle också ge en aktör som inte vårdar jakttillfällen snarare än vården av det vilda när det ekologiska systemet är hotat och vi befinner oss i början av en sjätte massutrotning av arter.

Viltvård handlar om mycket mer än jakt på djur. Acceptansen för fungerande ekosystem är vital. När nuvarande aktörer jämför jakt med att ”skörda kantareller” och hävdar att arter som inte har gynnsam bevarandestatus ändå ska jagas med skäl som ”långa traditioner och kulturhistoriska kopplingar” visar detta på ett behov av en ny aktör i det vårdande uppdraget.

I en undersökning av Statens lantbruksuniversitet (SLU) om vilka som har störst stöd hos allmänheten för att handha frågor kring rovdjursförvaltningen har samtliga stora naturvårdsorganisationer ett långt större stöd än jägarintresset. Efter Naturvårdsverket på första plats kommer Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen på delad andra plats, världsnaturfonden WWF på femte plats följd av Rovdjursföreningen. Jägarintresset hamnar först på 14:e plats, och då ska man ha i beaktande att viltvård handlar om många andra djur än rovdjur där naturvårdsorganisationerna torde ha ett ännu större stöd.

Detta utgör ett starkt underlag för att en jaktorganisation gemensamt drivet av naturvårdsintresset skulle ha goda möjligheter att med etik och biologisk mångfald som riktmärke fullgöra uppdraget i enlighet med dess mål, samtidigt som man har ett brett folkligt stöd.

En jaktorganisation i naturvårds­intressets regi skulle:

• Bygga på att vårda naturen, inte det personliga intresset av att jaga. Huvudsyftet skulle vara en natur i balans. Det ekologiska systemet skulle få en större roll där rovdjur och bytesdjur i möjligaste mån balanseras naturligt – ett arbete med naturen i stället för emot.

• Arbeta med stor hänsyn till rödlistade arter. Den senaste rödlistan som SLU släppte i fjol påvisade ett nedslående resultat med fler djur rödlistade och där ett flertal arter som listas också utsätts för en omfattande jakt.

• Ha acceptans och en forsknings­baserad inställning till de stora rovdjurens förekomst. De stora rovdjuren är en viktig del i ekosystemet och för biologisk mångfald. Ett förebyggande arbete skulle prioriteras högt för att förekomma att problem uppstår, där skyddsjakt som sista alternativ kan vara nödvändigt när andra metoder visat sig verkningslösa.

• Aktivt arbeta för ett totalstopp för bly i ammunition. En rapport visade nyligen att den uppmätta blyhalten hos skandinaviska björnar är 8–10 gånger högre än EU:s tröskelvärde för skador på nervsystemet hos människor.

• Hysa stor respekt för EU:s lagar och förordningar. Eftersom samsynen ­mellan naturvårdens organisationer och EU:s regelverk och arbete för ­biologisk mångfald ofta går hand i hand skulle samarbetet med EU ­väsentligt förbättras.

• Säkerställa ett det finns en jakt­organisation som medverkar till regeringens utredningar. Vid utredningar skulle detta vara en medverkande aktör ­eftersom grunden för allt arbete är fakta och evidensbaserad forskning.

• Ge staten valfrihet till det allmänna uppdraget. Efter 83 år är det dags att uppdraget inte per automatik går till en intresseorganisation bara för att det saknas andra utövare.

Listan kan göras längre med till exempel stopp för poängtävlingar i samband med jakt, nolltolerans mot jaktbrott och ett aktivt arbete mot illegal jakt i nära samarbete med samtliga berörda myndigheter.

Tiden är inne för att naturvårdsorganisationerna samlar sig och tillsammans bildar en egen jaktorganisation.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt