Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-09-24 18:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/bio-ccs-ar-en-forutsattning-for-att-klara-parisavtalet/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Bio-CCS är en förutsättning för att klara Parisavtalet”

REPLIK DN DEBATT 9/9.

Professor Björn Kjellström: Att avråda från bioenergi och koldioxidinfångning riskerar att leda till att nödvändig utveckling försenas.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

I en debattartikel i DN 9 september presenterar Christina Moberg och Lars Walløe, som representerar EASAC, de europeiska akademiernas vetenskapliga råd, ett budskap som riskerar leda till att nödvändig utveckling försenas.

De avråder från utnyttjande av koldioxidinfångning vid de kraftvärmeanläggningar som levererar processvärme till industrier eller fjärrvärme till tätorter och som använder biobränsle från skogen. De menar att det saknas vetenskapligt stöd för att detta ger klimatnytta. Det är faktiskt omöjligt att förstå hur en sådan ståndpunkt kan försvaras.

För det första är det faktiskt så att den koldioxid som släpps ut vid förbränningen av biobränsle från ett skogsbruk i balans mellan tillväxt och avverkning, tas upp i samma takt av växande skog. Och det gäller i Sverige. De återbetalningstider på årtionden för kolbalansen som Moberg och Walløe hänvisar till är inte relevanta på systemnivå. Det är som att tro att det tar 100 år för att Sverige skall få nya hundraåringar, om alla hundraåringar skulle avlida. I själva verket ersätts de ju med nittionioåringar under kommande år. Svårt att förstå?

Fram till dess att Europas elproduktion är helt fossilfri, ersätter kraftvärmeverken på systemnivå fossilbaserad elproduktion, med netto-nollutsläpp av koldioxid till atmosfären. Om man dessutom separerar koldioxid från rökgaserna för permanentlagring leder det till att atmosfärens koldioxidhalt minskar. Utsläppen från europeiska kraftverk uppstår inte och den koldioxid som bands in i bränslet när skogen växte hamnar i ett geologiskt lager istället för att återgå till atmosfären. Det handlar om enkla massbalanser som knappast kan ifrågasättas.

Det handlar om enkla massbalanser som knappast kan ifrågasättas.

Även om man väljer att bortse från koldioxidupptaget i växande skog, vilket ur vetenskaplig synpunkt förefaller märkligt, innebär inte biobränslets större koldioxidutsläpp per enhet bränsleenergi, att biokraftvärme är klimatskadligare än europeisk kondenskraft. Bränsleförbrukningen per producerad kWh el är nämligen ungefär hälften i en kraftvärmeanläggning.

Den utredning av förutsättningarna för en omställning av Sveriges energisystem som jag just avslutat och som kan laddas ner från Luleå tekniska universitets publikationsportal visar att potentialen för koldioxidinfångning efter omställningsperioden kan uppskattas till 29 Mton per år. Där framgår också att, även om användning av kol, olja och fossilgas kan upphöra 2030, kommer de ytterligare koldioxidutsläppen fram till dess att bli ungefär dubbelt så stora som den svenska andelen av utsläppsutrymmet för att klara 1,5 gradersmålet. Därför blir det nödvändigt att kompensera under kommande år med negativa utsläpp.

Bio-CCS, som Moberg och Walløe avråder från, kommer att behövas. Det finns konkreta planer för införande och en utbyggnad som ger kapacitet på 20 Mton per år 2045 förefaller realistisk.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Parisavtalet
Biobränsle

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt