Läget har aldrig varit allvarligare än nu. Runt om i Europa öppnar kolgruvor och när EU nu stryper importen av fossil gas från Ryssland, då importeras den fossila gasen från andra länder istället. Situationen är så svår att flera av EU:s medlemsstater och deras hushåll inte vet om de kommer att ha tillgång till värme eller el i vinter.

Samtidigt som Europa befinner sig i ett så pressat läge har Sverige en exceptionell energikälla att tillgå – bioenergi. Energikällan gäller inte bara vårt lands försörjning, utan vi kan även exportera kunskap och vissa delar av varan. En möjlighet vi måste se till att ta vara på.

Flera av de energilösningar som gjorts i Sverige – och som gjort att vi i stort sett är oberoende av rysk gas och olja – tas däremot inte upp på allvar av EU-kommissionen. Vi menar att biobränslen, biodrivmedel, avfallsbränslen och bioeldad kraftvärme som driver fjärrvärme har en roll att spela i den gröna omställningen.

Vi är överens om att vi måste ställa om till förnybart. Den gröna omställningen ställer tuffa krav och vi har lovat att uppfylla dessa. Jobbet ska göras tillsammans och klimathotet är vår gemensamma fiende. Vi står inför vårt största och viktigaste uppdrag någonsin. Vi har lovat att ställa om till ett klimatneutralt EU 2050 och till 2030 ska vi i EU ha minskat våra utsläpp med 55 procent.

Att ta hand om avfall är ett viktigt uppdrag. Biogas som görs av hushållsavfall, gödsel och industrin är en del av omställningen till förnybart.

Men omställningen till förnybar energi har inte kommit tillräckligt långt. Vi måste därför se över våra möjligheter, och vi måste ställa tuffare krav. Att ta hand om avfall är ett viktigt uppdrag. Biogas som görs av hushållsavfall, gödsel och industrin är en del av omställningen till förnybart.

Den mänskliga påverkan på naturen är reell. Biologisk mångfald är essentiell för att vi ska kunna ta hand om planeten och människan. Det är självklart för oss att exempelvis skogsbruket ska ta stor hänsyn till den biologiska mångfalden. All mänsklig verksamhet tenderar att påverka sin omgivning, att däremot måla upp en motsättning mellan skogsbruk och biologisk mångfald, är inte bara onödigt, utan dessutom felaktigt. Det största hotet mot biologisk mångfald är klimatförändringen. Där kan skogsbruket bidra mycket mera än som bara en statisk kolsänka.

Mer än en fjärdedel, 27 procent, av den svenska skogen är undantagen från skogsbruk. Detta genom formellt skydd och frivilliga avsättningar, samt lågproduktiv skog som inte ska brukas och så kallade hänsynsytor som lämnas i samband med avverkning till fördel för djur och natur.

Bioenergi bidrar inte till att några träd med naturvärden försvinner ur skogen. För många marklevande arter är det bra att marken rensas på rester – som grenar och toppar – efter en avverkning. I vissa fall utvinns bioenergi från rester när man röjer vägkanter, betesmarker med mera. Det håller landskapet öppet och bidrar till att gynna de naturvärden som finns på platsen.

Det största hotet mot en levande skog är att hamna i ett läge där skogen betraktas vara utan värde, då kommer skogen att skövlas och skogsmarken användas till annat.