Blocköverskridande uppgörelser har varit hörnstenar i den svenska miljö- och energipolitiken. När Sverige som första land i världen införde en koldioxidskatt 1991 var det en central del i skatteuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet.
Samtidigt beror den kraftigt ökande andelen förnybar elproduktion i hög grad på den energiuppgörelse som gjordes mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 1997.
Tyvärr har den svenska blockpolitiken sedan dess blivit ett allt större miljöproblem. Miljöpolitiken behöver en bred, blocköverskridande överenskommelse om vi ska kunna förhindra oreparerbara skador på planeten vi bor på. Varje dag ökar kostnaden för att inte göra de nödvändiga åtgärderna.
Många politiska områden präglas av att ett visst parti eller block ”äger” frågan. Miljöpolitiken har varit ett lysande exempel på motsatsen.
När Folkpartiet redan på 1960-talet lade fram förslaget om den första koldioxidskatten fick de kritik från vänstern för att förorenaren kunde köpa sig fri. I dag vill vänstern gärna utnyttja detta effektiva ekonomiska styrmedel.
Trängselskatten i Stockholm infördes av en rödgrön majoritet. I somras ville Fredrik Reinfeldt höja denna prismekanism som hans parti tidigare motarbetade.
Historien visar att de miljöpolitiska styrmedel som faktiskt fungerar också är de som politiker tenderar att samlas kring, såväl i Sverige som i övriga Europa. Det finns inte en uppdelning i primärt vänster- och högerpolitik utan uppdelningen är snarare mellan de styrmedel som fungerar och de som är relativt verkningslösa.
I riksdagen finns i dag en majoritet för flera viktiga miljöbeslut. Några av de allra mest tydliga exemplen är:
● Centerpartiet är tillsammans med oppositionen överens om att införa ett rabattsystem som gynnar bränslesnåla bilar. Kostnaden får betalas av dem som väljer att köpa törstiga bilar med stora utsläpp, ett slags miljösmart Robin Hood-system även kallat ”Bonus-Malus”.
● I Danmark har man infört ett nettodebiteringssystem för de hushåll som producerar egen förnybar el. Centerpartiet tillsammans med Moderaterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har alla tagit ställning för att införa ett system med nettodebitering.
● Moderaterna anser att Sverige borde följa Frankrike och förbjuda det hormonstörande ämnet bisfenol A (BPA) i alla material i kontakt med livsmedel. Centerpartiet går längre och föreslår en total utfasning av BPA och andra bisfenoler. Oppositionen backar upp liknande skärpningar i regelverk.
Alla riksdagspartier i Miljömålsberedningen menar nu att nationella begränsningar kan påverka EU i positiv riktning.
● Återinförd kadmiumskatt på handelsgödsel. Folkpartiets Jan Björklund sade i somras att partiet nu vill återinföra det viktigaste styrmedlet för att minska de redan höga kadmiumnivåerna i våra livsmedel. Oppositionen vill också ha skatten.
● LRF (Lantbrukarnas riksförbund) och andra har länge efterlyst ett stöd till gödselbaserad biogasproduktion på lantbruk runt om i landet. Samtliga partier utom Moderaterna har uttalat sitt stöd för införandet av ett sådant stöd.
● Det finns också en majoritet i riksdagen för att tillåta att kommuner som vill gå före ska ha rätt att kräva tuffare energikrav på nybyggda bostäder.
● Införandet av ett system med så kallade vita certifikat som skulle gynna de energibolag som tar sitt ansvar för att minska energianvändningen i hela samhället. Ett liknande system finns i Danmark, Storbritannien, Frankrike och Italien. I och med Centerpartiets stöd finns en riksdagsmajoritet för att rivstarta arbetet med en smartare energikonsumtion.
● Också många problem och lösningar som rör förlust av biologisk mångfald i skogen finns det blocköverskridande enighet om. På en utfrågning i Almedalen i fjol ansåg företrädare för en riksdagsmajoritet att den kritiserade Skogsstyrelsen bör läggas ned.
● I samma utfrågning ansåg samtliga deltagande riksdagspartiers partiledare eller miljötalespersoner att Sverige behöver skärpa den svenska klimatpolitiken, endera målen för temperaturökning eller för utsläppsminskning.
Den sammanlagda effekten av dessa förslag är oerhört viktig för att kunna rivstarta en offensiv miljöpolitik som gör skillnad i människors vardag. Flera åtgärder är till och med kostnadsneutrala för statskassan, men ändå genomförs de inte.
Efter nästa val är sannolikheten stor för att vi än en gång kommer att få en minoritetsregering. Detta ställer högre krav på både oppositionen och regeringsunderlaget att komma upp ur blockpolitikens diken. Partierna behöver i mycket högre grad tillåtas komma överens över blockgränserna i frågor som är avgörande för vår framtid.
De nya regler som finns i grundlagen efter nästa val kommer att tvinga den som vill leda en ny regering att hitta majoritet. Detta innebär en maktförskjutning tillbaka till riksdagen, något som kommer att ställa ännu hårdare krav på samarbete och kompromissvilja partierna emellan. Miljöfrågorna är en sådan viktig fråga att samlas omkring.
Miljön har varken tid eller råd med en parlamentarisk situation som låser in det politiska reformtempot.
Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen
Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
