Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-20 07:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/bostadsmarknaden-maste-vakna-och-se-klimatriskerna/

DN Debatt

DN Debatt. ”Bostadsmarknaden måste vakna och se klimatriskerna”

På bostadsmarknaden råder aningslöshet snarare än ångest vad gäller klimatförändringarna, skriver artikelförfattarna. Foto: Johan Nilsson/TT

DN DEBATT 24/7. Det råder stor okunskap på bostadsmarknaden om klimatrisker och klimatförändringar. I Sverige beräknas effekterna av den globala uppvärmningen bli tydligt märkbara redan från 2050. Marknadsvärdet på bostäder i låglänta, havsnära och översvämningskänsliga områden kommer att gå ner kraftigt framöver, skriver två chefer på SBAB.

En ny enkätstudie, som SBAB låtit göra, och annan information visar på mycket låg medvetenhet om de risker klimatförändringarna har för den svenska bostadsmarknaden. Där det i andra sammanhang verkar råda klimatångest, tycks i stället aningslösheten vara utbredd på bostadsmarknaden. Det finns ett stort behov av att öka kunskaperna om de risker klimatförändringarna har för bostadsmarknaden. Men med fokus på nödvändiga åtgärder i stället för att spä på klimatångesten.

I sin senaste rapport uppskattar FN:s klimatpanel IPCC vilken effekt en uppvärmning av jorden med 1,5 respektive 2,0 grader kan komma att ha i form av havsnivåhöjning, torka, ökad nederbörd och ekonomiska kostnader. Om ökningen i medeltemperaturen kan begränsas till 1,5–2 grader visar IPCC:s beräkningar på fullt hanterbara ekonomiska kostnader sett ur ett globalt ekonomiskt perspektiv (enstaka procent av global bnp) men att enskilda länder och regioner kan komma att drabbas mycket hårt.

Av drygt 1 000 tillfrågade villaägare svarar nästan 30 procent att de inte vet vad klimatrisker är för något.

Det finns samtidigt en mycket stor osäkerhet i dessa bedömningar. En forskningsartikel av Howard och Sterner, som med en metaanalys sammanfattar resultaten av en mängd olika studier, indikerar att de ekonomiska kostnaderna kan komma att bli betydligt högre än IPCC:s bedömning och att skillnaden i en uppvärmning på 1,5 och 2 grader kan utgöra en mycket stor skillnad avseende de negativa konsekvenserna.

Länderna som ingått Parisavtalet har därför som mål att den globala temperaturökningen ska hållas ”väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader”. Som ett led i detta arbete har ett mål satts upp om noll i nettoutsläpp till 2050. Det målet kan nås på olika sätt. Antingen med successiva åtgärder eller med mer fram- eller baktunga insatser. Professor Johan Rockström med flera har i en artikel i tidskriften Science förespråkat en mer framtung strategi (a new ”carbon law”) där de globala utsläppen av klimatgaser halveras vart tionde år fram till 2050. EU:s mål är att minska utsläppen med 40 procent till 2030. Utifrån de nationella åtaganden som olika länder hittills gjort är en bedömning att medeltemperaturen kan öka med hela 3 grader till år 2100.

Problemen kan tyckas vara i det närmaste olösliga. Men det är de inte. Bättre kunskaper kring detta kan förhoppningsvis bidra till att minska klimatångesten.

Forskning visar att det med den teknik som redan finns i dag och med överkomliga kostnader för både individer och samhälle går att begränsa ökningen i medeltemperatur till 1,5 grader. Till exempel visar en alldeles ny nationalekonomisk svensk studie av professor John Hassler med flera att om alla länder skulle införa en koldioxid­skatt på samma nivå som Sverige redan har, skulle sannolikt jordens medeltemperaturökning kunna begränsas till just omkring 1,5 grader under detta århundrade. De politiska och ekonomiska förutsättningarna för att göra detta kan dock förstås variera mellan olika länder.

Även om målet att begränsa den globala uppvärmningen till runt 1,5–2 grader i bästa fall nås, och trots att Sverige inte bedöms tillhöra de länder som kommer att drabbas värst, kan vi inte bortse från konsekvenserna. I Sverige beräknas effekterna av den globala uppvärmningen bli tydligt märkbara redan från omkring 2050.

Vi som jobbar med bostadsfinansiering har ett särskilt ansvar att bedöma vilka konsekvenser den globala uppvärmningen sannolikt kommer att ha för bostadssektorn, kreditgivningen och våra låntagare. Men också för att informera om och öka kunskapen om detta. Det är framför allt två risker som sticker ut: havsnivåhöjningen i södra och delar av mellersta Sverige och den ökade risken för översvämning i nederbördskänsliga områden vid mer extrem nederbörd än i dag.

2050 kan låta långt bort men med tanke på att standardlöptiden för ett bolån är 30 år så befinner vi oss enbart en låneperiod ifrån då effekterna av den globala uppvärmningen bedöms bli påtagliga i Sverige. Och de nya bostäder som byggs i dag i klimat­utsatta områden har en betydligt längre teknisk livslängd än så. Marknadsvärdet på bostäder i låglänta, havsnära och översvämningskänsliga områden kommer att gå ner kraftigt och inte bara först den dag effekten av den globala uppvärmningen blir tydlig, utan långt tidigare.

De svenska bankernas riskavdelningar sitter redan och räknar på risken för kreditförluster till följd av detta. Vi ser dessutom redan nu exempel där försäkringsbolag inte går med på att försäkra nyproduktion i klimatutsatta lägen. Går det inte att försäkra ett hus går det heller inte att belåna.

Tyvärr pekar en enkätundersökning som SBAB beställt av Synoint – och som vi publicerar i dag – på en mycket stor omedvetenhet och okunskap om vilka risker klimatförändringarna kan medföra vid bostadsköp. Av drygt 1 000 tillfrågade villaägare svarar nästan 30 procent att de inte vet vad klimatrisker är för något. Strax över 70 procent vet inte var man vänder sig för att få information om klimatrisker och drygt 80 procent har inte tagit hänsyn till klimatriskerna då de köpte sin fastighet. Knappt 70 procent av de tillfrågade villaägarna svarar dessutom att de inte har fått någon information från sin kommun, länsstyrelsen eller andra myndigheter om klimatrisker.

Dessvärre verkar det även som om det finns en utbredd aningslöshet om detta bland många kommuner, som enligt länsstyrelserna ger bygglov till bostäder i utsatta områden. Länsstyrelserna går nu med hänvisning till klimatriskerna in och stoppar vissa bostadsbyggen i södra Sverige.

Enligt Boverket saknas det också en gemensam strategi för hur myndig­heterna ska bedöma klimatriskerna. För bara några veckor sedan gav regeringen Statens geotekniska institut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att identifiera områden i Sverige där det finns risk för klimat­relaterade ras, skred, erosion och översvämningar. I uppdraget ingår också att beskriva sannolikheten för dessa händelser och de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Att bättre förstå vilken betydelse klimatförändringar kan komma att få för nyproduktionen av bostäder, men också för befintliga fastighetsägare i utsatta lägen, är sammanfattningsvis helt centralt när vi banker bedömer risken för framtida kreditförluster. Men detta är inte bara viktigt för bankernas riskavdelningar. Vi banker kan i betydligt större utsträckning än vad som görs i dag också hjälpa till med att sprida information om dessa risker till våra befintliga och potentiella kunder. Men också till en bredare allmänhet. Då ökar sannolikheten för att bostadssektorns alla aktörer ska kunna fatta välinformerade beslut och också i god tid kunna vidta relevanta åtgärder med hänsyn tagen till klimatriskerna.