Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 09:53 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/bostadssegregationen-ska-brytas-till-ar-2010/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

"Bostadssegregationen ska brytas till år 2010"

Mona Sahlin presenterar ett nytt bostadspolitiskt program som ska rädda allmännyttan. Senast år 2010 ska en välbehövlig upprustning av förortsområdena ha påbörjats. Vi måste särskilt satsa på att bryta segregationen, skriver samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. Satsningen är en del av kampen för att rädda de allmännyttiga bostadsföretagen. Regeringen tillsätter nu en utredning som ska se över villkoren och förutsättningarna för allmännyttan, särskilt i förhållande till EU:s regler, skriver Mona Sahlin.

Det tornar upp till strid om en hörnsten i bostadspolitiken: de allmännyttiga bostadsföretagen. Moderaterna i Stockholm och andra större städer vill sälja ut de allmännyttiga bostadsföretagen och ombilda till bostadsrätter. Allmännyttan har spelat ut sin roll, säger Fredrik Reinfeldt. Samtidigt har privata fastighetsägare anmält Sverige till EU-kommissionen för att man tycker att reglerna för hyressättningen i Sverige inte ger de privata fastighetsägarna tillräckligt stora vinster. En juridisk prövning pågår och jag ska inte föregripa den. Men vår politiska utgångspunkt är kristallklar: vi ska värna och utveckla allmännyttan, inte avveckla den.

De allmännyttiga bostadsföretagen som kommunerna byggde upp har tagit ett stort ansvar för bostadsförsörjningen i vårt land. Men vi behöver göra mer för framtiden. Jag vill därför se om inte en kursomläggning så i alla fall en nystart av den sociala bostadspolitiken. Den ska stärkas som välfärdens fjärde ben, vid sidan av vården, skolan och omsorgen. En sådan bostadspolitisk offensiv bärs upp av flera viktiga grundpelare.

För det första: vi ska fortsätta bygga nytt i en takt som möter människors behov.

Målet om 120 000 nya bostäder under denna mandatperiod klaras med råge. Ett tillräckligt byggande framöver kräver långsiktigt stabila spelregler för finansieringen. Ett arbete med detta pågår och ska resultera i förslag från regeringen under våren 2006.

Ytterligare en möjlighet för bostadsbyggandet är att använda den ofta attraktivt belägna mark som staten äger men inte längre behöver för sin verksamhet.

Som exempel kan nämnas områden som inte längre används av försvaret. Här kan vi nu använda mark för spännande bostadsprojekt. Regeringen prövar nu hur detta kan utvecklas.

För det andra: Vi ska bygga om, bygga billigare och bygga energismart

Under de närmaste 15 till 20 åren kommer mellan 500 000 och 1 300 000 lägenheter i flerbostadshus att behöva åtgärda installationer och tekniska system som stammar, el och ventilation men också fönster, balkonger och fasader. Det är samtidigt ett tillfälle vi ska ta för att rusta upp våra bostadsområden, inte minst i storstädernas förortsområden.

Bostäder och lokaler står för nära 40 procent av energianvändningen. Därför är det en stor utmaning att effektivisera energianvändningen. Det är också ett viktigt inslag när vi ställer om vårt energisystem och gör det långsiktigt hållbart.

Därför ska vi passa på vid upprustningar att också bygga energismart. Regeringen kommer att presentera ett nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande i en proposition under våren 2006.

Ombyggnad kan också ta sikte på att vi ska minska trångboddheten. Ofta har det byggts för kärnfamiljen. Samtidigt har familjebilden ändrats. Fler lever ensamma. Fler familjer är större än den traditionella kärnfamiljens två vuxna och två barn. Det är viktigt att ett program för ombyggnad också kan bidra till en bättre bostadsstandard för dessa hushåll.

För att stimulera billigare byggande inrättade regeringen i februari 2001 Byggkostnadsforum som genom information, upplysning och utveckling medverkar till lägre byggkostnader och därmed förutsättningar för lägre boendekostnader. Här är det mycket angeläget att mycket arbete läggs ned för att minska mängden byggfel. Här måste branschen agera kraftfullt.

"Felkostnaderna" ligger i realiteten på en ohållbar nivå och utgör cirka 20 procent av produktionskostnaderna. Det finns inte många konsumenter i andra delar av samhällsekonomin som accepterar den typen av kostnader. Det är en stor utmaning för byggsektorn.

För det tredje: Vi ska utveckla våra städer och bostadsområden och bryta segregationen,

Vi behöver ett nationellt program för hur vi ska utveckla goda och trygga bostadsområden, med bra kommersiell och offentlig service, med arbetsplatser och kommunikationer. I detta arbete behöver vi också de boendes aktiva medverkan.

Jag vill att vi sätter målet att de som bor i förortsområden senast 2010 ska kunna se konkreta exempel på att välbehövlig upprustning har påbörjats, naturligtvis i en takt som också är ekonomiskt möjlig.

Att utveckla bostadsområden måste ha en särskild bäring på att äntligen bryta segregationen. Det kan aldrig klaras av bostadspolitiken isolerat.

Där måste en rad andra politikområden samverka för att pressa tillbaka arbetslösheten, öka integrationen och möta social utslagning. Men bostadspolitiken kan och måste bidra till exempel genom att bygga villor i hyresrättsområden och lägenheter i villasamhällen.

För det fjärde: Vi ska stärka ungdomars situation på bostadsmarknaden och göra bostadsförmedlingen smidigare och öppnare.

Regeringen har tillsatt en bostadssamordnare med uppgift att under en treårsperiod arbeta för att ta fram förslag på konkreta åtgärder för att underlätta för ungdomar på bostadsmarknaden.

Samordnaren skall kartlägga hinder för ungdomar att skaffa sig ett eget boende och se över behovet av information om lediga bostäder och hur den kan bli bättre. Samordnaren ska också se över vilka insatser som behövs för att stimulera omflyttning och därmed få i gång flyttkedjor.

Uppdraget skall vara slutfört senast den 18 december 2007 då samordnaren skall lämna en slutredovisning.

För det femte: Bostadsmarknaden ska vara ren, öppen och tydlig. Diskriminering är oacceptabel! Under senare tid har medierna uppmärksammat flera händelser som visar att bostadssökande blir utsatta för diskriminering. Bland annat mot denna bakgrund tycker jag att det är olyckligt att så många kommuner har avvecklat sin bostadsförmedling.

Jag kommer därför att under våren 2006 till riksdagen lägga förslag om en tydligare lagstiftning om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen.

För det sjätte: De bostadsföretag som vi medborgare äger - de kommunalt ägda allmännyttiga bostadsföretagen - har en nyckelroll. Vi ska stärka allmännyttan för att upprätthålla människors valfrihet: för oss socialdemokrater är det viktigt att inte minst ungdomar har möjlighet att välja att hyra en bostad av ett företag som hyr ut till självkostnad, inte till hyror som pressas uppåt av krav på vinst till sina ägare.

Det är mot den här bakgrunden som regeringen nu tillsätter en utredning för att se över de villkor och förutsättningar som gäller för allmännyttiga bostadsföretag. Utgångspunkten är att vi ska slå vakt om kärnan i den svenska sociala bostadspolitiken där allmännyttan har en tydlig roll, inte minst som hyresnormerande och som tar ett starkt bostadssocialt ansvar.

Kritik har förts fram av hyresgästernas företrädare som menar att kommuner tar ut en för hög utdelning från sina bostadsföretag och menar att detta strider mot principen att hyrorna i deras bostadsbestånd ska sättas utifrån självkostnad. Det finns därför anledning att se över hur självkostnadsprincipen ska kunna behållas och hur de regler som begränsar de allmännyttiga bostadsföretagens utdelningar till sina ägare blir tydligare.

Den anmälan mot allmännyttan som gjorts av fastighetsägarna signalerar också behov av att se över hur vi som EU-medlem kan bedriva en social bostadspolitik i vårt land. För oss är bostaden en rättighet, och inte en handelsvara. För oss är bostadspolitiken en nationell fråga.

Därför ser jag behov av en genomgång av hur vår bostadspolitiska dagordning förhåller sig till EU:s.

En rapport från Boverket 2002 visar att under perioden 1990 -2001 ombildades 47 500 lägenheter, varav 72 procent i Stockholm stad. I hela Stockholmsregionen var det 38 400. Under samma period ombildades 2 800 lägenheter i Göteborg, 1 100 i Malmö, 400 i Uppsala, 300 i Sundsvall och 100 lägenheter i Norrköping. 10 procent av alla ombildningar skedde utanför storstadsområdena. Dessa siffror visar hur viktigt det är att slå vakt om allmännyttan, särskilt i områden med stor efterfrågan på bostäder.

Allmännyttan behövs för valfriheten! Jag vill därför tydliggöra de regelverk som ger tillstånd för försäljning av kommunala bostadsföretag. Det måste också i framtiden vara möjligt att hyra sin bostad till självkostnad i allmännyttans bestånd.

Att svensk bostadspolitik har varit lyckosam beror till stor del på att de allmännyttiga bostadsföretagen har använts som verktyg i en aktiv bostadspolitik. Så vill jag också att det ska vara i framtiden. Men allmännyttan konkurrerar på en bostadsmarknad där också privata aktörer verkar. Därför behöver vi se över hur våra förväntningar på att allmännyttans företag tar ett vidare socialt ansvar förhåller sig till konkurrensens principer.

Målet om en god bostad för alla kräver en vilja att använda politiken som verktyg inom bostadsområdet. Här är skillnaderna mellan de politiska alternativen betydande. Högeralliansen saknar helt bostadspolitiska ambitioner. Då vet vi att det är moderaterna som får bestämma. Beskedet till ungdomar och andra bostadssökande är trist och tydligt: Med en moderatledd regering blir det ingen politik för bostadsbyggande och upprustning.

I stället blir det en politik som främjar utförsäljning av allmännyttan och ombildning till bostadsrätt.

Därför blir inte bara EU:s prövning av frågan om allmännyttan utan också den kommande valdebatten inför 2006 års val viktig för att svenska folket ska kunna se de tydliga alternativ som finns också inom bostadspolitiken.

MONA SAHLIN
Samhällsbyggnadsminister

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.