Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-05 07:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/bradskar-med-atgarder-mot-dem-som-hotar-folkvalda/

Svensk politik

Svensk politik. ”Det brådskar med åtgärder mot dem som hotar folkvalda”

Mona Sahlin talade i sitt sommarprogram åtskilligt om de omfattande hot som hon blivit utsatt för innan hon lämnat politiken. Hot som också riktades mot hennes barn, skriver Olle Wästberg.
Mona Sahlin talade i sitt sommarprogram åtskilligt om de omfattande hot som hon blivit utsatt för innan hon lämnat politiken. Hot som också riktades mot hennes barn, skriver Olle Wästberg. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

DN DEBATT 7/7.

Olle Wästberg: Mona Sahlin berättade i sitt sommarprogram om de hot hon utsattes för som politiker. Efter programmet fördömdes hon i sociala medier, inte hoten. Det visar på en allvarlig utveckling i Sverige. De omfattande hoten mot folkvalda underminerar demokratin och måste nu leda till en rad åtgärder.

Sverige är unikt genom att en statsminister och en utrikes­minister mördats. Det skedde innan det var självklart att ledande politiker följdes av livvakter. Olof Palme hade som statsminister livvakt, men ansåg sig ofta kunna avstå. Anna Lindh gick och handlade på egen hand. Sedan dess har det fysiska skyddet för ministrar och partiledare kraftigt ökat.

Samtidigt har hot mot folkvalda blivit allt mer utbrett. I sitt sommarprogram strax efter midsommar talade Mona Sahlin åtskilligt om de omfattande hot hon blivit utsatt för innan hon lämnat politiken; hot som också riktades mot hennes barn.

När jag själv på Facebook refererade till detta och kommenterade det i P1-programmet ”God morgon, världen”, dök en mängd inlägg upp på Facebook där Mona Sahlin fördömdes, inte hoten. Det illustrerar den allvarliga utvecklingen i Sverige.

I slutet på förra året kom Brottsförebyggande rådet (Brå) med rapporten ”Politikernas trygghetsundersökning”. Den har genomförts fem gånger och visar hur hot och trakasserier mot folkvalda ökar. Under senaste valåret, 2018, blev var tredje förtroendevald utsatt för våld, hot eller trakasserier. De sociala medierna har blivit ett forum för allt fler hot.

De folkvalda som blivit utsatta för våld, skadegörelser eller stöld har polis­anmält det. Däremot har de politiker som enbart hotats oftast avstått därför att de inte tror att anmälan kommer att leda till något. Det är inte ogrundat. Nyligen avgjorde Svea hovrätt ett mål som väckts av Stockholms socialborgarråd Jan Jönsson (L), en politiker som blivit svårt hotad eftersom han vill använda sociala förfaranden för att bekämpa ungas kriminalitet. En 17-åring skrev till honom: ”Åk till Rinke­by och ha allvarssamtal med folk. Du kommer få en pistol upp i ditt rövhål din lilla bög”.

Eftersom 17-åringen inte sagt att det var just han som skulle ta till pistolen frikändes han. Det visar att lagstiftningen inte ger grund för att fälla den som enbart hotar.

En gång ville jag föra fram ett ärende till Olof Palme. Jag gick in i kansli­huset på Mynttorget och frågade vaktmästaren var Palme satt. ”Två trappor upp, ­andra dörren till vänster” ­svarade han, och släppte in mig.

Hot och våldsdåd är något som ökat kraftigt. För länge sedan (på 1960-talet) när jag satt i ledningen för elevorganisationen Seco skulle jag få politiker att ställa upp bakom elevdemokratin. Jag gick in i riksdagen med ett förslag till motion och hejdade ett antal ledamöter som jag bad skriva under. Riksdagen höll öppet och det gick bra för medborgare att komma in och spontant träffa folkvalda. Det är omöjligt i dag.

En gång ville jag föra fram ett ärende till Olof Palme, som då – långt innan han blev statsminister – satt i flera skolutredningar och jobbade åt Tage Erlander. Jag gick in i kanslihuset på Mynttorget och frågade vaktmästaren var Palme satt. ”Två trappor upp, andra dörren till vänster” svarade han, och släppte in mig. På den tiden hade heller inte några politiker livvakter. Att riksdagen och Regeringskansliet är omgivna av vakter illustrerar hur Sverige förändrats.

Under Almedalsveckans första decennier kunde man ständigt stöta på partiledare och ministrar på gatan, mingel eller kaféer. I dag är det sällsynt, eftersom de måste övervakas.

De som blev utsatta för hot och trakasserier under 2018 var främst yngre kvinnor. Samma sak gällde inför 2014 års val. En undersökning som 2014 års Demokratiutredning gjorde visade att kvinnor i högre grad än män lämnade sina politiska uppdrag under mandatperioden.

Hoten spelade en viktig roll för detta. Effekten av att hoten skrämmer bort vissa valda är att fler förtroendevalda är hårdhudade karriärister och färre ideella fritidspolitiker, något som minskar det politiska systemets legitimitet. Undersökningen 2014 visade också att en av fyra hotade uppger att de censurerat sig själva på grund av rädslan. Det innebär att hoten får effekt på yttrande­friheten.

Den vanligaste konsekvensen av utsatthet, eller oro för att utsättas, var att den förtroendevalda undvikit att engagera eller uttala sig i en specifik ­fråga, främst att plädera för humanitär flyktingpolitik. Brå:s trygghetsundersökning visar också att utrikes födda politiker är mer utsatta för hot, våld och trakasserier än de med svensk bakgrund. Brå har också frågat de utsatta vilka det är som hotad dem. Det genomsnittliga svaret är att förövaren var en medelålders man och att han oftast uppfattades tillhör en höger­extremistisk grupp.

Politiker bör vara synliga och tillgängliga för väljarna. Effekten av de omfattande hoten är att förtroendevalda håller sig mer isolerade. Svenska politiker är tämligen frånvarande på sociala medier trots att de sociala medierna spelar en allt större roll i opinionsbildningen.

Ett av skälen till detta kan vara att hoten främst kanaliseras via de sociala medierna. De politiskt valda som är mest aktiva på sociala medier blir också mest hotade. Det bidrar till den ökade klyftan mellan väljare och valda.

Att de omfattande hoten mot folkvalda underminerar demokratin måste leda till en rad åtgärder.

1 Den kartläggning Demokratiutredningen redovisade visade att över 60 procent av kommunerna och runt vart tredje landsting saknar handlingsplan för att motverka hot och våld mot förtroendevalda. Demokratiutredningen föreslog att det ska ingå i kommunallagen att kommunerna och regionerna har ansvar för ett trygghetsskapande arbete. När en ny kommunallag beslöts 2017 inkluderades detta märkligt nog inte. Ett tillägg bör göras nu.

2 Om detta genomförs bör samtliga kommuner utse en anställd som är kontaktperson för de förtroendevalda som hotas. Kontaktpersonen ska kunna förmedla information, ge praktiskt stöd både i säkerhetsfrågor och för att polisanmäla hot. Rutiner för att hantera hot bör också upprättas.

3 I USA har nyligen kampanjen ”Stop Hate for Profit” startat med upp­maning till företag att sluta annonsera på Facebook om inte Facebook börjar blockar hatiska inlägg, något som flera storföretag slutit upp bakom. Det borde ske också i Sverige.

4 Lagstiftningen bör bli tydligare kring att hot om folkvalda är brottsligt. Straffen för hatbrott borde skärpas. Dessutom bör Rikspolisen få en särskild avdelning för att hantera anmälningar om hat, våld och trakasserier mot politiskt valda.

Åtgärderna brådskar. Om ett drygt år börjar partiernas interna nomineringar. De kommer att begränsas om många avstår på grund av risken för hot. 2022 års val kommer sannolikt – i corona-krisens spår – att på flera sätt vara starkt kontroversiellt. Det gör det nödvändigt att förebygga hot.

Ämnen i artikeln

Mona Sahlin
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt