DN Debatt. ”Branschen har fått styra för mycket i digitalradiofrågan”

En granskning från Riksrevisionen som publiceras i dag visar att det finns betydande risker med den planerade övergången till marksänd digitalradio och att ett antal frågor behöver besvaras innan ett eventuellt beslut om att släcka FM fattas.

Sverige har haft radiosändningar via det analoga FM-bandet sedan 1947. En övergång från analog marksänd radio till digital marksänd radio har utretts i olika omgångar under 20 års tid och i december förra året lämnade en digitalradiosamordnare tillsatt av regeringen en plan för hur den svenska övergången ska ske. Enligt planen ska de analoga FM-sändningarna ersättas helt av digitala DAB+-sändningar år 2022.

Sveriges regering och riksdag står inför ett stort beslut som kommer att få omfattande konsekvenser. Riksrevisionen har granskat om staten har bidragit till en effektiv övergång till marksänd digitalradio utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och ett lyssnarperspektiv. Granskningen ska också ge riksdagen ett underlag som belyser konsekvenser av och alternativ till att släcka FM-nätet.

1. Regeringens förberedelse av övergången har brister. Trots flera utredningar har regeringen inte förberett övergången till digitalradio tillräckligt allsidigt och grundligt. Regeringen har bland annat formulerat snäva och begränsande direktiv till utredningar och expertmyndigheter. De utredningar som gjorts tar inte hänsyn till den teknikutveckling som sker, där internet och mobilnäten står i fokus, och som leder till förändrade medievanor hos framför allt unga lyssnare. Även om webbradio i nuläget inte har så många lyssnare är det ett alternativ till DAB+-radio i framtiden, särskilt kompletterad med FM-radio.

Regeringen har heller inte analyserat övergången till marksänd digitalradio ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. Radiobranschens aktörer, som själva har starka intressen i att bevara marksänd radio, har i hög utsträckning fått definiera problembilden och utreda en möjlig övergång.

En övergång till digitalradio borde enligt Riksrevisionen baseras på mer nyanserade underlag, annars uppstår betydande risker i genomförandet. Regeringen borde till exempel i högre grad ha låtit andra aktörer – forskare, företag från andra branscher och andra medieexperter – bidra i utredningarna.

2. Ett tydligt lyssnarperspektiv saknas i analyserna. En risk med övergången till DAB+-radio är att regeringen inför en ny standard för radiolyssnande som varken är efterfrågad eller behövd av lyssnarna. Det saknas uppdaterade undersökningar om vad lyssnarna vill ha och behöver. En stor majoritet har redan tillgång till bredband och smarta telefoner, en utveckling som kommer fortsätta. Digitalradiosamordnaren menar att det är kostsamt att lyssna på radio via internet eftersom det krävs ett abonnemang, en mobiltelefon eller ett trådlöst nätverk. Riksrevisionen anser att problemet överskattas eftersom ingen skaffar sig internet eller en smart telefon enbart för att lyssna på radio, det får man på köpet.

En släckning av FM-nätet kommer att få ekonomiska konsekvenser för dem som vill lyssna på traditionell radio. Att byta ut alla FM-mottagare mot DAB+-mottagare kan komma att kosta en hel del för hushållen. Att byta ut alla radioapparater i bilparken kommer också att bli en stor och kostsam utmaning. 3,6 miljoner fordon kan komma att sakna DAB+-mottagare 2022 när FM-nätet släcks. Risken är stor att vägarna kommer att trafikeras av många fordon utan möjlighet att ta del av trafiknyheter, viktigt meddelande till allmänheten och annan samhällsinformation.

Det finns dessutom en stor risk med att släcka FM-nätet under en relativt kort tidsperiod eftersom det kommer att ställa stora krav på att lyssnarna investerar i ny radioutrustning. Tidigare utredningar kan ha överskattat lyssnarnas benägenhet att köpa nya radioapparater. När det gäller framtida radiolyssnare är risken ännu större eftersom barn och ungdomar ofta formar sina medievanor på internet och med andra plattformar som smarta telefoner och surfplattor.

3. Regeringens tekniska bedömningar har svagheter. Det finns en risk att de tekniska bedömningar som ligger till grund för planen om att släcka FM-nätet och gå över till marksänd digitalradio har överskattat den yttäckning DAB+ ger. Yttäckningen är viktig för att kunna lyssna på radio mobilt, till exempel i bil. För att åtgärda en sämre yttäckning än med FM kommer den investering som krävs i ett DAB+-nät troligen att bli avsevärt högre än beräkningarna som finns i dag.

Riksrevisionen anser att det, främst av beredskapsskäl, är viktigt att ha ett radionät som inte är beroende av internet eller mobilnäten. FM-nätet uppfyller de beredskapskrav som ställs – det är robust och når i princip alla invånare.

4. En övergång är troligen inte samhällsekonomiskt lönsam. Trots att regeringen har understrukit behovet av en resurseffektiv digitalisering av radion, finns det ingen samhällsekonomisk analys av övergången. Riksrevisionen har därför gjort en samhällsekonomisk skattning. Även om vi inte gör anspråk på att ha gjort en fullständig analys, tyder den på att övergången till DAB+-radio medför stora samhällsekonomiska risker. Det är tveksamt om investeringen kan bli lönsam ens efter 50 år. Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen är det inte sannolikt att DAB+-radio kommer att vara rådande lika lång tid som FM-nätet har varit dominerande.

Riksrevisionen anser också att det är viktigt att frekvensresurserna används på ett sätt som ger största möjliga samhällsnytta över tid. Radiospektrum är en begränsad resurs och de frekvenser som är avsatta för DAB+ kan ha ett högt alternativt värde för andra områden. De frekvenser som används av FM-bandet har däremot ett litet alternativt värde. Att överge FM-bandet och övergå till DAB+ innebär att regeringen lämnar ett frekvensutrymme som inte har någon alternativ användning och intecknar frekvensresurser som kan ha ett högt alternativt värde i framtiden. Det är tveksamt om det är förenligt med god hushållning av de gemensamma resurserna.

Meningarna är delade om en övergång från FM till DAB+ är rätt väg att gå. Sveriges Radio och de kommersiella radioföretagen anser att en övergång är en förutsättning för utvecklingen av svensk radio. Bilden i Europa är inte entydig. Flera länder har kommit en bra bit på väg mot en övergång medan andra inte har kommit lika långt i processen. Finland har beslutat att inte satsa på DAB+ i nuläget och i Danmark vill flera radioföretag skjuta på övergången tillsvidare.

Riksrevisionens granskning visar att det finns betydande risker med den planerade övergången. Det är tveksamt om digital marksänd radio svarar mot både dagens och framtidens krav på radion. Enligt Riksrevisionen framstår det därför som rimligt att behålla FM-nätet där alla lyssnare, oavsett ekonomiska resurser, kan fortsätta att lyssna på radio.