Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-08-17 13:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/brott-mot-aldrefriden-maste-straffas-hardare/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Brott mot äldrefriden måste straffas hårdare”

Brotten sker även utomhus, där äldre kan ha svårt att värja sig mot fickstölder, väskryckningar eller bedragare, skriver artikelförfattarna.
Brotten sker även utomhus, där äldre kan ha svårt att värja sig mot fickstölder, väskryckningar eller bedragare, skriver artikelförfattarna. Foto: Magnus Hallgren

DN DEBATT 23/7.

Moderaterna: De som har jobbat och bidragit till samhället i hela sitt liv måste kunna känna sig trygga. Ett nytt äldrefridsbrott ska införas som innebär att straffet skärps avsevärt när en äldre person är brottsoffer. Polisens resurser för att bekämpa brott mot äldre behöver öka betydligt och rätten till måls­ägandebiträde bli densamma som vid sexualbrott.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Otryggheten ökar i Sverige. 2022 ser ut att bli ett tragiskt rekordår för antalet dödsskjutningar och nyrekryteringen till gängen visar inga tecken på att avta, tvärtom. När kriminaliteten flyttar fram sina positioner är det alla skötsamma människor som får betala priset. Otryggheten ökar och friheten minskar.

Samtidigt är problemen mångfacetterade. I skuggan av skjutningarna läser vi nu allt oftare om rån mot äldre. Bland annat genom att okända personer tränger in i bostaden för att stjäla pengar eller värdesaker. Brotten sker även utomhus, där äldre kan ha svårt att värja sig mot fickstölder, väskryckningar eller bedragare som lurar till sig bankomatkort och kod. Också telefonbedrägerierna ökar kraftigt i antal.

I början av året rapporterade SVT om en ny våg av rån mot äldre i Malmö, där gärningsmännen utgett sig för att vara poliser. Flera liknande brott mot äldre har inträffat på andra platser i landet, bland annat i Göteborg. Samtidigt har vi sett en våg av anmälningar om telefonbedrägerier. Så kallad ”vishing” är en brottslighet som främst riktas mot just äldre, där denna grupps sårbara situation utnyttjas systematiskt. Enligt siffror från Polisen är medelåldern bland målsägandena 76 år.

Men även om otryggheten i dag är Sveriges allvarligaste problem, så är situationen inte hopplös. Det går att göra Sverige till ett tryggare och friare land.

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) från 2018 har 17 procent – eller var sjätte person – i ålders­kategorin 65–84 år eller äldre blivit utsatta för brott under det föregående året. Av samma rapport framgår att var femte kvinna över 74 år inte går ut under sena kvällar på grund av otrygghet.

Studien visar även att konsekvenserna av brottet ofta är betydligt mer långtgående för äldre än när yngre personer drabbas. Inget tyder på att situationen förbättrats sedan rapporten skrevs.

Majoriteten av de intervjuade vittnade om långvariga psykiska efterverkningar i form av oro, ängslighet och misstänksamhet. Att inte kunna sova eller inte våga lämna sitt hem är vanliga konsekvenser. De som har blivit lurade i samband med ett bedrägeri upplevde dessutom stora skamkänslor och hade svårt att prata med sina närmaste om vad som hänt.

I Sverige ska alla människor kunna känna sig trygga, inte minst de som är äldre. En ny, borgerlig regering efter höstens val kommer aldrig acceptera en situation där den som har jobbat och bidragit till samhället under hela sitt liv inte kan känna sig trygg. Vi kommer vända den dystra utvecklingen genom ett samlat reformpaket i fyra steg.

1. Ett nytt ”äldrefridsbrott” ska införas.

Sverige bör stärka skyddet för äldre genom att införa ett helt nytt äldrefridsbrott. Konkret handlar det om en ny typ av straffskärpningsregel som träffar alla typer av brott där brottsoffret är en äldre person. Regeln kommer innebära att straffet skärps avsevärt för brott då en äldre person är brottsoffer. Skärpningen ska inte bara öka i proportion till brottets art utan också till brotts­offrets ålder.

När regeln används ska det uttryckligen anges i domen – exempelvis ”misshandel medelst brott mot äldrefrid” eller ”bedrägeri medelst brott mot äldrefrid”. Det nya äldrefridsbrottet ska gälla oavsett om den höga åldern faktiskt har utnyttjats i det enskilda fallet.

Med andra ord ska det vara tillräckligt att gärningsmannen varit medveten om brottsoffrets ålder. I dag kan brott mot äldre i vissa fall omfattas av en annan bestämmelse i brottsbalken, som används för sällan och i regel inte leder till någon större straffskärpning.

2. En nationell satsning för att utreda bedrägeribrott och annan brottslighet mot äldre.

En viktig del av arbetet för att utreda bedrägeribrott mot äldre utförs av den så kallade Circa-gruppen, Polisens specialgrupp som utreder seriebrottslighet mot äldre. Gruppen består i dag endast av ett fåtal medarbetare. Gruppen är organiserad under Polisregion Väst, men bistår även andra polisregioners arbete.

Vi ser positivt på att det finns en särskild polisenhet som arbetar med seriebrottslighet mot äldre. Samtidigt är det uppenbart att resurserna inte räcker till. För att kunna möta den kraftiga ökningen av anmälda telefonbedrägerier mot äldre är det viktigt att denna enhet ges bättre möjligheter att stödja och bistå samtliga polisregioner.

Circa-gruppen behöver tillföras ökade resurser för att kunna växa i den utsträckning som brottsutvecklingen kräver.

3. En stödlinje för äldre brottsoffer.

Vid sidan av det psykiska lidandet ger ungefär hälften av intervju­personerna i Brås studie uttryck för svårigheter att hantera de praktiska konsekvenserna av att ha blivit utsatt för brott. Det gäller vilka man bör tala med, vilka papper som måste fyllas i och olika myndigheters uppgifter i förhållande till brottsoffer. Samtliga dessa intervjupersoner uppger att de har varit beroende av hjälp av andra för att kunna navigera i rättsprocessen.

Det finns i dag vissa ideella stödlinjer som bistår äldre som utsatts för brott. I länder som Norge, Storbritannien och Australien har staten tagit ett ansvar för att ge brottsutsatta äldre stöd med praktisk rådgivning och information, bland annat om rättsprocessen och om vilka myndigheter den hjälpsökande kan kontakta. Vi vill pröva om en liknande statlig stödlinje bör införas i Sverige.

4. Rätten till målsägandebiträde för äldre brottsoffer ska utökas.

I dag är det inte självklart att äldre som utsätts för brott får ett målsägandebiträde. Moderaterna vill att samma regler ska gälla för äldre som för brottsoffer som utsatts för ett sexualbrott.

Detta innebär att om förundersökning har inletts eller återupptagits ska ett målsägandebiträde förordnas för den som har fyllt 67 år, oavsett vilket brott misstanken avser, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde.

Socialdemokraterna har haft åtta år på sig att få bukt med brottsligheten. Verkligheten visar att Magdalena Andersson och Morgan Johansson har misslyckats med denna helt fundamentala uppgift. Men även om otryggheten i dag är Sveriges allvarligaste problem, så är situationen inte hopplös. Det går att göra Sverige till ett tryggare och friare land.

En ny regering kommer göra vad som krävs för att återupprätta medborgarnas trygghet. Detta är särskilt viktigt när det gäller människor som är extra utsatta, och som av olika anledningar har svårt att värja sig. Med vår politik kommer Sverige få äldrefrid.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt