Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 09:03 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/bygg-nytt-operahus-och-lagg-nobel-center-i-operahuset/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Debatt

”Bygg nytt operahus och lägg Nobel Center i Operahuset”

DN DEBATT 19/10. Efter att byggandet av Nobel Center på Blasieholmen stoppats av den nya politiska ledningen i Stockholm behövs en ny lösning. Det finns en utväg som är smidig, snabbt genomförbar och kostnadseffektiv: placera Nobel Center i nuvarande Operahuset och bygg ett nytt operahus i Masthamnen, skriver frilansjournalisten Per Axel Nordfeldt.

Planerna på Nobel Center har onek­ligen rört upp starka känslor i olika läger. Turerna har varit många och pågått under flera decennier, för att till slut landa i arkitekten David Chipperfields omdiskuterade förslag för Blasieholmen. I maj upphävdes detaljplanen av Mark- och miljödomstolen, och den nya majoriteten i Stadshuset fattade förra fredagen beslut om att definitivt stoppa bygget på Blasieholmen.

Men ett Nobel Center behövs, och nu krävs andra lösningar. Det nya stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson, som varit en varm förespråkare för planerna på ett Nobel Center på Blasie­holmen, är nu den som måste hitta en annan lösning. Häromdagen lanserade han en intressant tanke: placera Nobel Center i en redan existerande byggnad i Stockholm City.

Idén är intressant, särskilt som det finns en utmärkt lösning: placera Nobel Center i Operahuset vid Gustav Adolfs torg, invigt 1898 och ritat av arkitekt Axel Anderberg. Det är en fantastisk byggnad från den tid Nobel själv verkade, och den skulle smidigt kunna anpassas till en ny funktion som Nobel Center.

Det går betydligt snabbare att bygga om ett befintligt hus än att hitta en ny placering, och arbetet kring detaljplaner blir enklare. Självfallet blir också kostnaderna helt andra än för ett nybygge. Byggnaderna är ytmässigt ungefär lika stora.

Fördelarna med att använda en existerande byggnad är många, bland annat att Nobel Center skulle kunna vara på plats redan inom några år. Det går betydligt snabbare att bygga om ett befintligt hus än att hitta en ny placering, och arbetet kring detaljplaner blir enklare. Självfallet blir också kostnaderna helt andra än för ett nybygge. Byggnaderna är ytmässigt ungefär lika stora.

Men Operan då, där pågår väl verksamheten för fullt? Jovisst, men sedan länge finns ett stort behov av ett nytt och modernt operahus i Stockholm. Även denna diskussion har pågått en avsevärd tid. År 2013 menade dåvarande kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth att det nuvarande operahuset skulle byggas om i stället för att bygga nytt. Statens fastighetsverk fick i uppdrag att utreda förutsättningarna. En översiktlig studie presenterades 2014 och en mer teknisk något år senare.

En ombyggnad av Operahuset är inte någon bra idé och det skulle vara ett stort slöseri med skattemedel. Trots att väldigt stora ingrepp skulle behöva göras i den befintliga byggnaden så skulle det ändå inte gå att skapa en modern operabyggnad här. Exempelvis är scenen för smal för att kunna ta emot utländska gästspel, salongen är hopplöst obekväm för publiken (cirka en tredjedel av platserna har skymd sikt), arbetsmiljön mångomvittnat dålig för sångare och musiker med bland annat svårlösta akustiska problem. Hur man än bygger om går dessa saker inte att lösa på ett tillfredsställande sätt. Inte ens hälften av de krav som operaledningen själva ställer skulle kunna uppfyllas genom en ombyggnad. Dessutom är huset k-märkt både exteriört och interiört, vilket starkt begränsar möjligheterna till ombyggnad. Även Operakällaren är k-märkt.

Bättre då att bygga ett nytt operahus där alla funktioner för ett modernt operahus är inplanerade från början. Ett väl genomarbetat förslag finns som skulle kunna dras i gång tämligen omgående: Masthamnsoperan. Bakom detta projekt står en rad personer med långvarig erfarenhet och unika kunskaper om opera, såväl vad gäller det tekniska och konstnärliga som det administrativa.

Masthamnsoperan är tänkt att ligga nedanför Fåfängan vid Stockholms inlopp. I dag används den för viss kryssningstrafik och som containerhamn. Platsen fungerar utmärkt för placeringen av ett operahus och passar mycket väl in i planerna för en expansion av nord­östra Södermalm.

Det unika med projekt Masthamns­operan är att allt i förslaget utgår från funktionen (de krav musikteaterverksamheten ställer) och inte en arkitektonisk idé. Varje detalj är utarbetad för att ge maximala förutsättningar för högkvalitativ operakonst. Förslaget inkluderar förutom scener även ateljéer, repetitionslokaler, verkstäder, magasin, restauranger med mera. Även lokaler för Operahögskolan ingår. Allt under ett tak alltså, till skillnad från dagens situation då flera delar av verksamheten ligger utanför Operahuset, på andra platser runt om i Stockholm med omnejd (så skulle det vara också efter en eventuell ombyggnad). Dessutom är ateljéerna i Gäddviken uppsagda.

Möjligheterna till internationella ut­byten tillgodoses i projekt Masthamnsoperan eftersom scenen byggs med internationella mått, med möjlighet att enkelt ta in utrustning och dekor direkt från gatuplanet. Lokalerna är också förberedda för direktsändningar i tv eller på biograf. Förslaget omfattar även flera sidoscener (något som Operahuset saknar). Här kommer bland annat en scen för barn- och ungdomsopera att finnas, liksom en ”black box” för utbildning och experiment. En stor utomhusscen är också inplanerad.

Publikmässigt erbjuder Masthamnsoperan en avsevärd ökad tillgänglighet. Totalt antal besökare i projektet är för huvudscenen 1 400, studioscenen 400 och barn- och ungdomsscenen 200–300, plus 3 000 för utomhusscenen. Det nuvarande Operahuset rymmer 1 153 platser, en ombyggnad beräknas öka publikplatserna med maximalt 200.

Även hållbarhetsmässigt är Masthamnsoperan väl tänkt. Alla tunga transporter (byggmaterial, utrustning med mera) kan göras miljövänligt och gå över vattnet. Detta medför också att störningar i stadstrafiken under byggarbetet minimeras.

Kostnaderna är också intressanta att jämföra. Ombyggnaden av Opera­huset beräknas till mellan 2 och 4 miljarder kronor med reservation för att ombyggnader har en tendens att bli betydligt dyrare än beräknat. Kostnaderna för ombyggnaden av Staatsoper i Berlin blev exempelvis tre gånger så hög som beräknat. Kostnaderna för att bygga Masthamnsprojektet beräknas till totalt 3,5–4 miljarder (inklusive all teknik). Hur mycket anpassningen av operahuset för Nobel Center skulle gå på vet vi förklarligt nog ännu inte, men sannolikt skulle det vara en mindre summa än ombyggnad för en operaverksamhet.

Det är politiska beslut som ska till för att dessa olika projekt nu ska kunna genomföras. Låt oss utnyttja denna unika historiska chans och smidigt lösa flera problem samtidigt. Nobel Center skulle få en mycket vacker byggnad så centralt det bara går i Stockholm, perfekt anpassad för verksamheten. Stockholm och Sverige skulle få en helt ny nationalscen för opera, dans och musikteater, som skulle bli en av de modernaste i världen. Allt detta skulle kunna bli verklighet under den kommande mandatperioden.

Detta skulle ge Stockholm och skattebetalarna en mycket god utdelning för en i sammanhanget högst rimlig kostnad. Är det då ens försvarbart att inte ta tillvara en sådan möjlighet?

DN Debatt.19 oktober 2018

Debattartikel

Per Axel Nordfeldt, frilansjournalist:
”Bygg nytt operahus och lägg Nobel Center i Operahuset”

Repliker

Rasmus Wærn, arkitekt och arkitekturhistoriker:
”Risk för ett mer missanpassat hus på Blasieholmen”

Slutreplik från Per Axel Nordfeldt:
”Utnyttja den historiska möjligheten för Operahuset”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.