Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 08:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/byggen-i-nationalstadsparken-handlar-inte-om-godtycke/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Byggen i Nationalstadsparken handlar inte om godtycke”

REPLIK DN DEBATT 14/11.

Före detta chef på Stockholms stadsbyggnadskontor: Djurgården omfattas av ett starkt lagligt skydd.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Många som läste DN Debatt i söndags blev nog oroade. Författaren och journalisten Claes Britton räknade upp en rad förmenta hot och skrev att nationalstadsparken kan bli söndertrasad för all framtid. Men är det sant?

Det som händer i nationalstadsparken är inte fråga om något godtycke. Tvärtom regleras vilka åtgärder som får eller inte får vidtas av ett av de starkaste skydden som finns i svensk lagstiftning. Ny bebyggelse och nya anläggningar får endast komma till stånd om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas (4 kap. 7 § miljöbalken).

När detaljplaneförslag utarbetas för byggprojekt i nationalstadsparken krävs omfattande utredningar. Om kommunen gör en felaktig bedömning kan beslutet upphävas av länsstyrelsen eller överklagas och prövas av domstol.

Ett av de exempel som nämns i Brittons debattartikel är Hasselbacken. Där pågår en planutredning om kompletteringar på tomten där det tidigare stått byggnader, Moriska paviljongen från 1872 som brann ner 1923, en tidigare musikpaviljong samt Gubbhyllan från 1816 som flyttades till Skansen 1963. Målet är att stärka nationalstadsparkens värden på södra Djurgården genom att återställa Hasselbacken till det utflyktsmål det en gång var. För att säkerställa att det historiska landskapets natur- och kulturvärden inte skadas skyddas den befintliga byggnaden och den rika trädvegetationen.

Ett annat exempel som nämns är Liljevalchs nya konsthall som placerats intill den befintliga konsthallen på en tidigare parkeringsplats. Här handlar det om en detaljplan som godkänts av domstol och en byggnad som redan är invigd. Den innebär att en kulturinstitution från 1916 kan tillgodose dagens krav på klimatreglering och säkerhetsklassning, vilket gör det möjligt att ordna fler utställningar och låna in internationella konstföremål. Åtgärden förstärker ett av nationalstadsparkens viktigaste värden vid södra Djurgården.

Som vanligt vid uppförande av nya märkesbyggnader är kritiken delad vad gäller estetiken. Byggnaden är utformad enligt det vinnande förslaget i en internationell arkitekttävling med en sluten ljus betongfasad med ingjutna glas som kan reflektera ljuset och stora öppningar i bottenvåning mot gatan och det blivande torget framför byggnaden. Några njuter av den medan andra tycker den är fel. Planen överklagades, men domstolen konstaterade att den inte stred mot lagstiftningen.

Ett tredje exempel handlar om den stora parkeringstomten vid vattnet intill Gröna Lunds nöjesfält. Den har tidigare använts som ett nöjesfält och vid Stockholmsutställningen 1897 upptog den stora Maskinhallen större delen av tomten. Områdets inriktning mot folknöje är karaktäristiskt för denna del av nationalstadsparken. Stockholm har antagit ett planförslag som innebär att tomten på nytt får användas som nöjesfält. Planen har överklagats och fällts av Mark- och miljödomstolen, men domen har inte vunnit laga kraft. Domen är överklagad för att Mark- och miljööverdomstolen ska pröva om planen medför skada för nationalstadsparken eller inte.

Inget av dessa exempel gäller privatisering av allmän parkmark, som påstås i artikeln i DN Debatt. Tvärtom handlar det om att återanvända redan ianspråktagen mark. Skyddet för nationalstadsparken förbjuder intrång i parklandskap och naturmiljö. Det innebär att de vidsträckta i huvudsak obebyggda delarna av nationalstadsparken inte kan naggas i kanten.

Inom redan bebyggda delar av nationalstadsparken tillåts inte heller några åtgärder som innebär att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. Påståendet att nationalstadsparken är på väg att slitas sönder är fel. Den omfattas fortfarande av ett skydd som hindrar sådana åtgärder. Nationalstadsparken kommer att finnas kvar även i framtiden som en klenod att värna om.

Debattartikeln innehåller även grundlösa utfall mot namngivna personer. Det är en vanlig härskarteknik att ta till när andra argument tryter. Det är också vanligt att försöka misstänkliggöra att myndigheter och andra organisationer inte tillvaratar stadsinvånarnas intressen utan ”understödjer profithungriga privata exploatörer”.

Plan- och bygglagen ställer krav på att både enskilda och allmänna intressen ska beaktas vid planering. I förarbetena till lagstiftningen har man särskilt betonat att ”En självklar utgångspunkt är (…) att gemensamma och långsiktiga intressen bör väga tyngre än privata och kortsiktiga ” (proposition 1985/86:1 sid 57). Även om Claes Britton inte vill tro det är detta en ledstjärna för detaljplaneringen. Det innebär inte att det alltid blir som Claes Britton vill.

Ämnen i artikeln

Djurgården

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt