Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-07 00:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/cirkular-ekonomi-ar-en-komplex-fraga-som-kraver-samarbete/

DN Debatt Repliker

DN Debatt Repliker. ”Cirkulär ekonomi är en komplex fråga som kräver samarbete”

SLUTREPLIK DN DEBATT 18/7.

Företagsledare och experter inom hållbarhet och sophantering: Frågan har bollats runt utan att få en tydlig förankring på myndighetsnivå.

I sin replik till vår debattartikel skriver Sofia Arkelsten och Parul Sharma; ”Ja, för en man med en hammare ser varje problem ut som en spik” och antyder att vi ser ett självändamål i att ha så många myndigheter som möjligt. Så är det naturligtvis inte. Däremot är vi övertygade om att nya tider och nya utmaningar kräver nya arbetssätt och nya verktyg.

Behovet av att ställa om till en mer resurseffektiv ekonomi är ett typexempel på ett komplext samhällsproblem som spänner över flera politik- och verksamhetsområden. Frågans komplexitet kräver samverkan över myndighets- och departementsgränser och samarbete mellan det offentliga Sverige och företag och organisationer.

Cirkulär ekonomi som begrepp har bollats runt på ett styvmoderligt sätt utan att få en tydlig förankring på myndighetsnivå; ansvarsfördelningen mellan har varit oklar och det har saknats ett tydligt politiskt ägarskap. Det finns därför flera starka skäl att inrätta en dedikerad expertmyndighet. Ett är att olika aspekter på resurseffektivitet traditionellt har hanterats i stuprör – där materialanvändning och hantering av restprodukter och produkter setts som en ren miljöfråga. På senare tid har allt fler börjat inse att frågan är betydligt mer mångfacetterad och att resurseffektivitet även har en central betydelse för näringslivsutveckling och industriell konkurrenskraft

En ny myndighet skulle bli ett viktigt stöd för hela samhället i omställningen från linjär till cirkulär ekonomi. 

Den nya myndigheten skulle få mycket att göra, till exempel genomföra analyser av lämpliga styrmedel, stödja och sprida kunskap kring testbäddar för olika praktiska lösningar, stöd och ledning för utveckling och utformning av både av nya affärsmodeller och av produkter som är mer resurseffektiva och cirkulära, initiera samarbeten mellan olika led i värdekedjan. Det finns flera internationella föredömen som Sverige skulle kunna inspireras av. I Storbritannien finns Wrap som arbetar med att identifiera och främja synergier mellan miljöpolitiska mål och industriell konkurrenskraft. Häromåret utnämndes finländska Sitra till världens ledande offentliga aktör inom cirkulär ekonomi. Förklaringen till de finländska framgångarna ligger till stor del i ett starkt och brett sektorsövergripande samarbete mellan offentliga och privata aktörer.

Arkelsten och Sharma har rätt i att arbetet med strategin för en cirkulär ekonomi har gått långsamt. Vi hade gärna sett högre tempo från regeringen. Noterbart är att Finland antog en nationell strategi redan 2016 och Nederländerna strax därefter. Nu är äntligen Sveriges nationella strategi på plats. 

Vi ser fram emot att regeringen och dess företrädare kliver fram i debatten och konkret berättar vad de tänker göra för att förverkliga strategin och hur de ser på förslaget om en ny myndighet. Vi vill ju förhoppningsvis alla mot samma mål – ett mer resurseffektivt och välmående samhälle baserat på resurseffektivitet och cirkularitet.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt