DN Debatt. ”Cirkulär ekonomi bra både för jobben och för miljön”

Diskussionen om jobben i framtiden behöver breddas. Debatten i dag förs som om vi fortfarande levde kvar i industrisamhället och jobben automatiskt skulle öka med tillväxt i BNP. Men några sådana garantier finns inte längre. Digitaliseringen av ekonomin ställer många av den konventionella ekonomins postulat på huvudet. Investeringarna i robotar och automatisering ökar snabbt och gör att människor ersätts av maskiner. Nya jobb kommer visserligen till men inte alls i samma takt.

Parallellt med den snabba teknikutvecklingen – med dess många fascinerande möjligheter – blir spänningen mellan ekonomi och miljö allt allvarligare. Det är ingen överdrift att påstå att den konventionella tillväxten är på kollisionskurs med naturen. Ett alltmera instabilt klimat och överutnyttjade ekosystem och naturresurser är de mest tydliga exemplen.

Förslag till miljöåtgärder har hittills ofta setts som ett hot mot både konkurrenskraft och jobb. Samtidigt är det uppenbart att energi och materialanvändningen inte kan fortsätta som förut. Priserna för olika råvaror har ökat snabbt. Materialkostnaderna uppgår i vissa branscher till 40–50 % av kostnadsmassan. Därtill kommer de snabbt ökande kostnaderna för samhället för klimat- och miljöpåverkan samt att vissa resurser uppvisar klara knapphetsproblem.

Med en växande befolkning i världen och en helt nödvändig ökning av levnadsstandarden i låginkomstländerna kommer trycket på naturen att fortsätta öka. En effektivare resursanvändning skulle spara både pengar och natur. Därtill skulle jobben öka, som vi strax ska visa. Slutsatsen är att jobb- och miljöagendan måste giftas ihop. Sverige har goda förutsättningar gå före.

Dagens ekonomi bygger i allt väsentligt på principen ”köp och släng”. Logiken under de senaste femtio åren har varit att ju snabbare vi ersätter våra prylar, desto bättre för företagen och ekonomin. Det kommer inte att hålla i längden.

Det allra mesta av de produkter som kasseras i dag representerar stora värden som skulle kunna utnyttjas igen – och igen. I dag hamnar alltför mycket i förbränningsugnarna, ofta utan att sorteras först, och med risk för allvarliga föroreningar till både luft och vatten.

För att utvecklingen ska bli ekologiskt hållbar krävs att vi satsar på en ekonomi där energianvändningen baseras alltmer på förnybar energi, är maximalt effektiv och produkterna är utformade både för att hålla längre och underlätta återvinning, demontering, återanvändning och rekonditionering. Ett exempel är flervåningshus i trä som binder kol under hela det ingående virkets totala livslängd. Ett annat är elektronik som designas för längre livslängd och för att enkelt kunna plockas isär så att ingående komponenter kan utnyttjas igen. Ett tredje exempel är möbler av återvunnen plast, som i sin tur kan recirkuleras.

Förändringar i design måste förenas med att nya affärsmodeller utvecklas. Att även sälja tjänster och service är en vinnande formula. Michelin hyr ut däck till tunga fordon och tar betalt per km. Däcken återvinns och regummeras. Renault tar tillbaka gamla motorer, renoverar dem och använder i nya fordon. Hos Mud Jeans och Houdini kan man hyra kläder i stället för att köpa. Digital Lumens erbjuder smart belysning som en service som ett alternativ till köp.

Inte bara forskarna, utan också företag och fack, som vill värna sina affärer och jobb, riktar nu intresset mot att radikalt höja effektiviteten i resursanvändningen under alla led av en varas livscykel.

Utveckling mot en mer cirkulär ekonomi kommer inte av sig själv. Politiken måste hjälpa till med både smarta styrmedel och offentliga investeringar för att möjliggöra övergången. Miljöskatternas andel av den totala skatteuppbörden i Sverige ligger i dag strax under 6 procent och sjunker räknat i miljarder. Skatten på arbete utgör 60 procent så här finns stora möjligheter att skatteväxla för att göra det enklare att anställa och bryta ohållbara mönster. Det goda arbetet ökar yrkeskunnandet, ger livet mening och bygger upp samhället till skillnad från miljöpåverkan och överuttag av naturen som försvårar kommande generationers förutsättningar till ett bra liv.

För att nå ett samhälle med låg miljö- och klimatpåverkan krävs också att det byggs allt från räls och kollektivtrafiklösningar till smarta elnät – investeringar som den offentliga sektorn måste initiera. Genom rätt typ av investeringar – runt 100 miljarder om året, motsvarande ungefär 2–3 procent av BNP årligen skulle vi efter femton år vara på god väg mot en mer cirkulär ekonomi.

Romklubben har nyligen låtit göra en simulering av den svenska ekonomin. Hur skulle Sverige sett ut i dag om vi redan vore mer energieffektiva, hade högre andel förnybar energi samt en långt effektivare materialanvändning? Var och en av dessa åtgärder skulle enligt modellkörningen föra med sig en betydande minskning av koldioxidutsläppen, totalt skulle det bli nära 70 procent. Dessutom visade analysen att mer än 100.000 nya jobb skulle skapas. Det blir de facto många fler jobb i en ekonomi som vårdar och vidareutvecklar värdet av det som redan producerats än i en ”köp- och släng”-ekonomi.

Om vi vill styra mot en mer cirkulär ekonomi är politiska åtgärder helt nödvändiga – både på EU-nivå och nationellt:

1. Utveckla den förnybara energin, bredda ekodesigndirektivet – att omfatta både energi- och materialeffektivitet – och reformera handeln med utsläppsrätter så att det primära syftet uppnås, att styra bort från kol.

2. Skärp kraven för återvinning och återanvändning av material och restprodukter samt inför skatt på avfallsförbränning.

3. Använd offentlig upphandling för att locka fram nya affärsmodeller där fokus flyttas från att sälja produkter till att även sälja service och tjänster.

4. Skatteväxla: sänk skatten på arbete och höj den på miljöpåverkan och att överutnyttja naturen

5. Avskaffa momsen på återvunnet material.

Vi lever i en värld där klimathotet framstår som allt allvarligare. Samtidigt är arbetslösheten hög, inte minst bland unga. Digitaliseringen av ekonomin ställer oss inför både möjligheter och problem. Tekniken hjälper oss att använda resurserna mera effektivt. Samtidigt riskerar många människor att bli utan jobb när rader av arbetsuppgifter tas över av maskiner. Vi kan inte se några argument emot att genom ökade investeringar i hållbara energi-, transport- och materialsystem och en förskjutning av skattebördan från arbete till naturresurser stimulera utvecklingen mot att utnyttja naturen på ett mera ansvarsfullt sätt.