Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-11-29 23:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/coronakommissionen-ger-fel-bild-av-smittspridningen/

DN DEBATT

DN Debatt. ”Coronakommissionen ger fel bild av smittspridningen”

Coronakommissionen, med ordförande Mats Melin i mitten, presenterade sitt andra delbetänkande i riksdagen den 29 oktober.
Coronakommissionen, med ordförande Mats Melin i mitten, presenterade sitt andra delbetänkande i riksdagen den 29 oktober. Foto: Christine Olsson/TT

DN DEBATT 13/11.

Sju läkare: En ny beräkning visar att spridningen av covid-19 i början av pandemin var högre i Sverige än övriga Norden.

Spridningen av covid-19 mer än dubbelt så hög som i Danmark, fem gånger högre än i Norge och 15 gånger högre än i Finland. Detta måste Coronakommissionen ta hänsyn till i sin slutrapport.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Både de som är kritiska till regeringens och Folkhälsomyndighetens agerande under covidpandemin och de som försvarar den svenska linjen bör kunna enas om vikten av att så långt möjligt klarlägga varför Sverige och andra europeiska länder drabbades hårdare än våra nordiska grannar.

I coronakommissionens andra delrapport adresseras denna fråga med fokus på pandemins första våg mellan senvintern och sommaren 2020. Kommissionen framhåller att åtgärderna för att motverka smittspridning var mindre genomgripande i Sverige än i till exempel Norge och att den svenska ”senfärdigheten” är en avgörande förklaring till varför pandemin drabbade Sverige mer än Danmark, Norge och Finland.

I mitten av mars i fjol införde de nordiska grannländerna omfattande åtgärder för att minska smittspridningen. I Norge stängdes skolor, flygplatser och hamnar samtidigt som resande från utlandet sattes i karantän. De svenska åtgärderna var mindre drastiska, men inbegrep bland annat inreseförbud från många länder. Skolor förblev dock öppna och karantän tillämpades inte.

En utgångspunkt för kommissionens analys är att våra grannländer vid denna tidpunkt hade ”ungefär lika många konstaterade smittfall som Sverige” (sidan 718). Kommissionen tycks dock bortse från att antalet konstaterade smittfall i mitten av mars i fjol inte ger någon rättvisande bild av epidemins sanna utbredning, eftersom omfattningen av tidig provtagning varierade mellan nordiska länder. Norge bedrev till exempel mer omfattande testning än Sverige, vilket bidrog till att smittspridningen framstod som förhållandevis hög.

Om de länder som jämförs har likvärdig sjukvård och rapportering av avlidna – vilket kan antas gälla inom Norden – utgör antalet dödsfall ett mer tillförlitligt mått på pandemis omfattning. Givet att tiden från covidsmitta till symtom i genomsnitt är 5-6 dagar, och tiden från symtomdebut till död är cirka 15 dagar, utgörs säkraste måttet på hur utbredd pandemin var i mitten av mars 2020 av antalet dödsfall i början av april, det vill säga cirka tre veckor efter smittillfället.

Vi har därför kartlagt covidsmittan i de nordiska länderna i mitten av mars genom att analysera antalet avlidna i covid-19 fram till de första dagarna i april 2020. Kartläggningen visar att den tidiga smittspridningen i Sverige var mer än dubbelt så hög som i Danmark, mer än fem gånger högre än i Norge och mer än 15 gånger högre än i Finland.

Kommissionens slutsats att de nordiska länderna hade ungefär lika många konstaterade smittfall är alltså miss­visande. Andelen smittade i Sverige var på samma nivå som i Storbritannien och alltså betydligt högre än i något annat nordiskt land.

Vi har även analyserat sambandet mellan pandemins omfattning vid tiden för införande av restriktioner och antalet dödsfall under de därpå följande fyra månaderna i 17 europeiska länder. Sambandet mellan skattad smittspridning före införandet av restriktioner och antal avlidna i covid-19 under kommande månader var mycket starkt (sannolikheten att denna korrelation skulle uppkomma av en slump är lägre än en på 100 000). Det mått som coronakommissionen baserar sin analys på, antalet konstaterade smittfall, förutsäger däremot inte antalet dödsfall under pandemins första våg.

Smittspårning initierades tidigare i Norge än i Sverige. Men i början av mars 2020 hade bara en låg andel av det verkliga antalet fall diagnostiserats. Tidig testning kan därför inte förklara den stora skillnaden i smittspridning i mitten av månaden.

Inte heller de rekommendationer om skydd av äldreboende som Norge tidigt utfärdade eller skillnader i rekommendationer om resor utomlands kan förklara skillnaden. Att pandemin var mindre utbredd i Norge och Finland har dock sannolikt haft avgörande betydelse för att den första vågens smittspridning så effektivt kunde begränsas i dessa länder.

Coronakommissionen konstaterar att den tidiga smittspridningen i Sverige dominerades av virus som hade förts in i landet med hemvändande resenärer från Italien och Österrike. En delförklaring till att Sverige drabbades i högre grad än våra grannländer skulle därför vara att många svenskar besökte Alperna under sportlovet. Det förekom dock troligen import av virus till Sverige även från andra länder.

Sverige drabbades, liksom många andra europeiska länder, hårdare än våra nordiska grannar av covid-19 även under andra vågen. Detta kan inte förklaras av import av virus under våren eftersom den andra vågens smittspridning orsakades av en ny virusvariant som först påvisades i Spanien under sommaren 2020.

Förklaringen kan inte heller vara de brister som kommissionen menar förklarar skillnader under den första vågen, som otillräcklig smittspårning och avsaknad av skyddsutrustning, eftersom dessa då i hög grad var åtgärdade. Dessutom påpekar kommissionen att regering och myndigheter inför andra vågen hade beslutat om ”flera nya och mer kraftfulla åtgärder” vad avser restriktioner.

Det bör alltså finnas andra förklaringar till att smittspridningen i Sverige blev så mycket mer omfattande än i Norge och Finland. Att finna dessa förklaringar är en viktig uppgift i kommissionens fortsatta arbete.

Restriktioner är viktiga för att minska smittspridning: i Sverige upphörde spridning av RS-virus och influensa­virus nästan helt i vintras, vilket talar för att de åtgärder som rekommenderades hade effekt. Det är inte osannolikt att mer långtgående svenska restriktioner hade varit av värde, men kommissionen misstar sig om den menar att sådana hade lett till en lika gynnsam utveckling som i Norge och Finland.

För att besvara den centrala frågan om vilka åtgärder som är viktigast för att bromsa spridningen av covid-19 i ett skede när det redan föreligger en omfattande samhällsspridning – vilket gällde för Sverige i mitten av mars 2020 – måste data om spridningens verkliga omfattning vara korrekta. Coronakommissionens felaktiga påstående att smittspridningen var ungefär lika stor i nordiska länder i mitten av mars 2020 gör att dess slutsatser kan ifrågasättas.

Av detta kan man dra följande slutsatser:

● Pandemins utbredning var innan omfattande restriktioner hade införts betydligt större i Sverige än i Norge och Finland.

● Coronakommissionens analys av effekter av vidtagna åtgärder utgår felaktigt ifrån att den tidiga smittspridningen var likartad i de nordiska länderna.

● Det är även med långtgående restriktioner svårt att stoppa smitta när den nått en kritisk nivå av samhällsspridning.

● Inresebegränsningar och karantän i ett mycket tidigt skede framstår som avgörande framgångsfaktorer för att skydda länder och regioner.

● Ett effektivt internationellt alarmsystem som aktiverar dessa tidiga åtgärder måste utvecklas.

● Coronakommissionen bör beakta dessa aspekter i sin slutrapport.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt