Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-07 06:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/coronakommissionen-har-landat-fel/

DN DEBATT REPLIKER

DN Debatt Repliker. ”Coronakommissionen har landat fel”

SLUTREPLIK DN DEBATT 13/11.

Sju forskare och läkare: Något samband mellan svensk senfärdighet och smittspridning har inte bevisats.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Coronakommissionens ordförande Mats Melin och dess huvudsekreterare Joakim Sonnergård hävdar i en replikvår debattartikel i DN att vi i stort ”landar i samma slutsatser” som coronakommissionen. Så är det inte alls.

Vi delar inte kommissionens slutsats om likartad smittspridning i de nordiska länderna tidigt under pandemin, vilket utgör grunden för betänkandets mest citerade slutsats: ”Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet. De inledande skyddsåtgärderna var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen i landet.”

Vi menar tvärtom att något samband mellan en förment svensk senfärdighet och smittspridning inte har bevisats, och att det ännu är okänt vilka ”skyddsåtgärder” som på något avgörande sätt hade kunnat minska smittspridning. Däremot håller vi med om att Sverige, liksom alla andra länder i Europa, tyvärr misslyckades med att ”stoppa” smittspridningen.

Kommissionen visar i sin rapport att pandemin tidigt var utbredd i Sverige – man skriver om ett ”isberg” av smitta. Det vi kritiserar är att man inte nämner att detta isberg sannolikt var väsentligen mindre i Norge och Finland redan innan mer omfattande nationella restriktioner hade genomförts. Härmed ger kommissionen läsaren ett felaktigt intryck av att skillnaden i utfall mellan de nordiska länderna måste vara resultatet av skillnader i vidtagna åtgärder.

Av Melins och Sonnergårds replik – som till stor del berör omständigheter som vi inte har diskuterat – framgår att kommissionen fortfarande inte tycks anse att antalet dödsfall är ett tillförlitligt mått på pandemins utbredning under våren 2020. Vi vidhåller dock att dödstalen, i brist på säkra och jämförbara mått på smittspridning, är den mest robusta indikationen på smittans tidiga omfattning.

Som vi nämnde i vår debattartikel utgör antalet tidiga dödsfall i europeiska länder – innan restriktioner hade trätt i kraft – ett mycket starkt mått på hur pandemin senare utvecklades. För att en värdering av åtgärders effektivitet ska bli relevant måste kommissionen beakta att Sverige sannolikt hade ett svårare utgångsläge än andra nordiska länder.

Vi hoppas att coronakommissionens slutbetänkande blir mer nyanserat och att uttryck som ”haveri”’, ”senfärdighet” och ”på tok för långsamt” reserveras för agerande där negativa konsekvenser av den specifikt svenska strategin är bevisade snarare än förmodade.

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt