Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 02:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/coronakrisen-gor-behovet-av-ett-heltackande-skuldregister-akut/

DN Debatt

DN Debatt. ”Coronakrisen gör behovet av ett heltäckande skuldregister akut”

I skuggan av Coronakrisen med isolering och ökad arbetslöshet måste vi skydda människor från överskuldsättning och psykisk ohälsa, skriver artikelförfattarna.
I skuggan av Coronakrisen med isolering och ökad arbetslöshet måste vi skydda människor från överskuldsättning och psykisk ohälsa, skriver artikelförfattarna. Foto: Marcus Ericsson/TT

DN DEBATT 2/5.

Eva Redhe och Erika Eliasson: Nu måste Sverige omgående införa tvingande rapportering av samtliga beviljade krediter till privatpersoner.

Vi står annars inför en betydande risk att låntagare försätts i påfrestande överskuldsättning. Coronakrisen har förvärrat situationen och behovet av ett fullständigt skuldregister har blivit akut.

I oktober 2019 skrev vi på DN Debatt att Sverige behöver en mer gedigen kreditbedömning och att en viktig del i lösningen är ett fullständigt skuldregister. I februari 2020 föreslog Finansinspektionen i sin årliga Konsumentskyddsrapport att regeringen tillsätter en utredning för att göra det möjligt för kreditgivare att få en helhetsbild av konsumenternas befintliga skulder.

Men under tiden frågan utreds riskerar enskilda individer att hamna i överskuldsättning, vilket är förödande för både individen och samhället. Coronakrisen medför att risken för överskuldsättning ökar. Därför bör regeringen snabbutreda frågan. En lösning är att ge Finansinspektionen i uppdrag att införa krav på att företag som har tillstånd att ge krediter till konsumenter tvingas rapportera dessa.

En grupp som är särskilt utsatt för risk att hamna i en djup skuldproblematik är personer med spelberoende. Men krisen medför även att många andra grupper i samhället utsätts för ökad risk för att hamna i en överskuldsättning.

Enligt uppgifter från Kronofogde­myndigheten kan de se en markant ökning av spelrelaterade skulder de senaste fem åren bland de som söker skuldsanering. Coronakrisen riskerar att eskalera problemen med psykisk ohälsa. Enligt Spelinspektionen kan man se en markant ökning av registreringar och inloggningar på onlinespel den senaste tiden.

Regeringen bör snabbutreda frågan om ett centralt skuldregister. En snabbare lösning är dock att Finans­inspektionen inför krav på bolag som har licens att ge krediter att de måste rapportera all utlåning.

Isolering och den stigande arbetslösheten medför ökad risk för problematiskt spelande. Den 7 april meddelade TT att antalet registreringar och inloggningar på onlinespel ökat med 33 procent. Statistiken gäller bara 17 spelbolag av totalt närmare 60, men ger en fingervisning om hur coronapandemin påverkar spelandet. Och före påskhelgen kunde SVT rapportera att antalet hjälpsamtal till Spelberoendes förening i Göteborg ökat med 30 procent.

Anders Håkansson, professor i beroendemedicin på Lunds universitet, uppmärksammar i en studie publicerad den 23 april 2020 i ”The international journal of environmental research and public health” att det behövs ett ökat fokus på sambandet mellan finansiella problem och spelberoende. Håkansson belyser även problemen med spelberoende och överskuldsättning i en rapport till Kronofogdemyndigheten. Omkring en halv procent av befolkningen i Sverige uppskattas ha ett spelberoende.

Professor Håkanssons studie bekräftar bilden av nätkasino som särskilt förknippat med svåra konsekvenser av spel om pengar. Det är också den vanligaste spelformen hos personer som söker vård på en mottagning för spelberoende i sjukvården. Självmordstankar är vanligt hos personer som söker vård för spelberoende och förekomsten av fullbordat självmord är 15-faldigt förhöjd hos personer med spelberoendediagnos jämfört med befolkningen i övrigt.

Även utanför området spelberoende bedöms ekonomiska skulder vara en viktig prediktor för psykisk ohälsa och suicidtankar. Det ligger därför i samhällets intresse att möjliggöra en säker kreditprövning, speciellt vid utlåning till redan utsatta personer.

Coronapandemin innebär att behovet av en säkrare kreditbedömning blir akut. Den svenska marknaden för konsumtionslån är cirka 239 miljarder kronor och den absoluta merparten av lånen är utgivna av bankerna.

Vid ingången av 2019 var 12 miljarder kronor utgivna av kreditgivare som har tillstånd av Finansinspektionen att enligt Lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter (LVK) ge ut krediter. Sedan förmögenhetsbeskattningen avskaffades 2007 finns ingen övergripande information om hushållens samlade tillgångar eller skulder.

Sverige har i grunden goda förutsättningar för att bedriva en gedigen kreditbedömning. Man kan identifiera de som ansöker om lån genom personnummer, mobilt BankID samt en stor mängd data som är samlad hos kreditupplysningsföretagen.

Samhället och konsumenternas beteenden har dock dramatiskt förändrats de senaste tio åren vilket innebär att man även måste uppdatera synen på gedigen kreditbedömning. Sedan den senaste finanskrisen har onlinehandeln ökat dramatiskt och rekordlåga räntor har ökat intresset att låna. Kreditupplysningsföretagens information är bra men den är inte tillräcklig. Då det inte är tvingande för samtliga kreditgivare att rapportera in utlåning saknas alltså en fullständig bild av låntagarens totala skulder.

De mest riskfyllda skulderna, som till exempel sms-lån, rapporteras i de flesta fall inte in till något kreditupplysningsföretag. Det innebär att dessa lån inte beaktas vid en kreditbedömningsprocess. Det medför att krediter kan beviljas till personer som redan är överskuldsatta.

För att säkerställa att kreditgivarna har en fullständig bild av den sökandes skulder bör ett centralt skuldregister införas. Ett register dit samtliga kreditgivare är tvingade att rapportera all utlåning. Det bör omfatta alla typer av krediter, både med och utan säkerhet.

Kreditupplysningslagen tillåter redan delning av kreditdata, det som saknas är alltså tvingande inrapportering av samtliga givna krediter. En viktig fråga som lyfts fram då det gäller ett fullständigt skuldregister är integritetsfrågan. Genom att kreditgivare och kreditupplysningsföretag redan i dag har rätt att dela information om privatpersoners skulder kan integritetsfrågan redan anses vara passerad, men utan fördelarna av en samlad bild av låntagarnas skulder.

Kreditgivare är enligt lag skyldiga att genomföra en gedigen kreditbedömning. Men då en samlad bild av den sökandes totala skulder saknas riskerar kreditgivare att bryta mot lagen.

Sverige måste utforma regler för kredit­givning som skyddar låntagarna och skapa förutsättningar för kreditgivare att följa lagen. Ett fullständigt skuldregister som ger en helhetsbild av den sökandes totala lånesituation är nödvändigt för en gedigen kreditbedömning. I skuggan av coronakrisen med isolering och ökad arbetslöshet måste vi skydda människor från överskuldsättning och psykisk ohälsa.

Regeringen bör därför snabbutreda frågan gällande ett fullständigt skuldregister. En lösning är att ge Finansinspektionen i uppdrag att införa krav på att företag som har tillstånd att ge krediter till konsumenter tvingas rapportera dessa. Exakt utformning av ett fullständigt skuldregister kan med fördel tas fram av branschen i samarbete med Finansinspektionen.

Ämnen i artikeln

Sms lån
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt