Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-30 02:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/debatt/coronakrisen-kraver-ett-starkare-eu-samarbete/

DN Debatt

DN Debatt. ”Coronakrisen kräver ett starkare EU-samarbete”

Sverige är ett exportberoende land och 70 procent av den svenska exporten går till andra EU-länder. Därför är det viktigt för oss att också den italienska och spanska ekonomin är stark, skriver Stefan Löfven (S).
Sverige är ett exportberoende land och 70 procent av den svenska exporten går till andra EU-länder. Därför är det viktigt för oss att också den italienska och spanska ekonomin är stark, skriver Stefan Löfven (S). Foto: Eva Tedesjö

DN DEBATT 9/5.

Stefan Löfven (S): Det råder ingen tvekan om att solidariteten och koordineringen inom EU stundtals brast i början av coronakrisen. 

Så ska inte EU-samarbetet fungera. Men efter de inledande problemen har EU-samarbetet visat sig stå starkt även i kristid. Låt oss nu säkerställa att det europeiska samarbetet står ännu stadigare i framtiden.

Ett vanligt år hade Europadagen uppmärksammats och firats runt om i Europa i dag. Den högtidlighålls till minne av den deklaration som skrevs år 1950, om att skapa ett enat Europa för att bevara freden efter andra världskriget och säkra välstånd. Men i år är det inte ett vanligt år. Europa befinner sig i kris till följd av coronapandemin. Samtidigt som vi har fullt fokus på att hantera den krisen måste EU blicka framåt och planera för tiden efter krisen. Angelägna frågor som klimatet, ekonomin och vår säkerhet kommer att finnas kvar när väl pandemin är över.

Europa har sett många kriser genom årens lopp. Krig, förödelse, dödliga sjukdomar. Finanskriser, massarbetslöshet och stängda gränser. Vi har övervunnit dem alla till slut. Är det något vi har lärt oss av tidigare kriser är det att samarbete är vårt bästa botemedel. Vi behöver ett starkt EU, där vi håller ihop. Både i vardag och i kris.

Ett välfungerande EU är avgörande för ekonomi, jobb och välfärd också i Sverige. Tillsammans blir vi starkare.

EU:s krishanteringssystem bör utvecklas så att vi kan klara kommande kriser ännu bättre. Vi bör se över hur vi bygger upp fungerande beredskapslager så att Sverige och andra länder är väl förberedda.

Det nya coronaviruset har slagit hårt mot hela världen, liksom mot Europa. Alla länder har drabbats, överallt har människors vardag påverkats. Det har prövat det europeiska samarbetet eftersom det är svårt att dela med sig av skyddsutrustning till andra när det råder brist i det egna landet.

Vi har sett vårdpersonal i europeiska länder som inte har kunnat ta sig till sitt arbete i grannlandet på grund av stängda gränser. Medicinsk utrustning till sjuka patienter har fastnat när några länder infört exportrestriktioner. Det råder ingen tvekan om att solidariteten och koordineringen inom EU stundtals brast i början av krisen. Så ska inte EU-samarbetet fungera.

Men efter de inledande problemen har EU-samarbetet visat sig stå starkt även i kristid. Nära 15.000 miljarder kronor har hittills mobiliserats för att stimulera ekonomin, inte minst i de länder som drabbats värst. Det är summor som saknar motstycke i europeisk historia.

När belgiska arbetare avslutar ett skift i Gent, eller en svensk arbetare åker in till sitt jobb i Älmhult är det viktigt inte bara för individen eller företaget utan för hela den europeiska välfärden.

Gemensamma insatser har satts in för att få hem medborgare som strandsatts i länder utanför EU – över en halv miljon EU-medborgare har fått hjälp att ta sig hem. Länder som inte är så hårt drabbade har delat med sig av både skyddsmateriel och intensivvårdsplatser. Även svenska intensivvårdsplatser har erbjudits till vårt grannland Finland. En sak är säker, vi hade stått betydligt sämre rustade utan EU-samarbetet.

Det är viktigt att komma ihåg att vi fortfarande är mitt uppe i arbetet med att bekämpa smittan och dess konsekvenser. Liv, hälsa och jobb är fortfarande hotade och det kan behövas ytterligare åtgärder för att hantera pandemin. Samtidigt har vi tillsammans i EU påbörjat diskussionen om hur vi ska bygga upp den europeiska ekonomin igen. EU måste hålla ihop och det är viktigt att vi gör vad vi kan för att hålla den europeiska ekonomin igång.

Sverige är ett exportberoende land och 70 procent av den svenska exporten går till andra EU-länder. Därför är det viktigt för oss att också den italienska och spanska ekonomin är stark. När belgiska arbetare avslutar ett skift i Gent, eller en svensk arbetare åker in till sitt jobb i Älmhult är det viktigt inte bara för individen eller företaget utan för hela den europeiska välfärden.

Att få igång ekonomin handlar om strategiskt långsiktiga val som att stärka den inre marknaden, men också om mer akuta åtgärder. Just nu diskuteras ytterligare ett återhämtningspaket i EU. Det är bra. Ett sådant stöd bör vara tidsbegränsat och bygga på en analys av vilka länder och sektorer som behöver det mest.

Det är viktigt att kommissionen följer upp att de åtgärder som har satts in i medlems­staterna under krisen verkligen respekterar de demokratiska fri- och rättigheter som vi bygger vårt samarbete på.

Sverige ska fortsätta stå sida vid sida med våra europeiska vänner. Tillsammans och med rätt åtgärder kommer vi klara även denna kris.

Vi behöver redan nu börja driva på utvecklingen i den riktning vi vill se. Jag vill lyfta några områden där jag ser ett särskilt behov av samarbete för att EU ska ta sig starkare ur coronakrisen:

1 EU:s krishanteringssystem bör utvecklas så att vi kan klara kommande kriser ännu bättre. Vi bör se över hur vi bygger upp fungerande beredskapslager så att Sverige och andra länder är väl förberedda.

2 EU behöver en stark och stabil ekonomisk återhämtning, som är grön och bygger på goda arbetsvillkor. Genom att bygga stabila hållbara ekonomier kan vi också investera i sjukvården och andra områden som behöver stärkas i medlemsländerna.

3 Den inre marknaden ska fördjupas och digitalisering, innovation och grön omställning ska stärkas. Det ger förutsättningar för framgångsrika företag, en forskning i framkant och internationell konkurrenskraft.

4 EU:s grundläggande värderingar ska följas också i kris. Det är viktigt att kommissionen följer upp att de åtgärder som har satts in i medlems­staterna under krisen verkligen respekterar de demokratiska fri- och rättigheter som vi bygger vårt samarbete på.

5 EU behöver stärka sin roll i världen. Den europeiska unionen ska vara en röst för demokrati och jämlikhet men också för att våra internationella regelverk respekteras. Genom en aktiv dialog och insatser ska EU bidra till fred och stabilitet i vår omvärld.

I dagsläget är det svårt att överblicka de globala konsekvenserna av corona­krisen. Oavsett vilka utmaningar EU står inför är samarbete den bästa vägen framåt. I en osäker omvärld kan vikten av ett välfungerande och sammanhållet EU inte överskattas, och det är uppenbart att det är inom EU som vi har störst förutsättningar att påverka vår framtid.

Europadagen är en påminnelse om allt vi har klarat oss igenom tillsammans genom historien. Låt oss nu säker­ställa att det europeiska samarbetet står ännu stadigare i framtiden.