Sex av tio tillfrågade svenskar, 61 procent, har hittills fortsatt att jobba under coronakrisen, enligt en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Institutet för framtidsstudier, Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola. Det är bara 7 procentenheter färre än andelen som normalt arbetar i Sverige. Lite drygt hälften av de som jobbar har åkt till sin arbetsplats som vanligt medan den andra knappa halvan har arbetat hemifrån.

Närmare en tredjedel (32 procent) av de tillfrågade är oroade för att Sverige som land blir allvarligt skadat av denna kris, medan en dryg femtedel (22 procent) tror precis tvärtom – att vi går kraftigt stärkta ur krisen. Övriga är osäkra.

Här finns uppenbara risker för en polarisering som kan komma att påverka inte bara den politiska debatten, utan också vår syn på framtiden, vår vilja att tänka och planera post-corona – inte minst inom näringsliv och utbildning. Undersökningen bekräftar bilden av ett samhälle där tilliten till myndigheter och hälso- och sjukvården är mycket stor. Hela 56 procent av de tillfrågade är inte oroliga för att själva drabbas av viruset. Dessutom tror 17 procent av de tillfrågade att de redan haft sjukdomen och var tredje uppger att de har haft lindriga symtom. Risken är därmed uppenbar att den nödvändiga försiktigheten och respekten för pandemin viker.

När vi har delat upp svaren mellan de som arbetar hemma och de som går till jobbet som vanligt, hittar vi i den senare gruppen i första hand de som är verksamma inom vård och omsorg (åtta av tio) men även inom transport, handel, service och bygg/anläggning.

Hela 56 procent av de tillfrågade är inte oroliga för att drabbas av viruset. Risken är därmed uppenbar att den nödvändiga försiktigheten viker.

De som arbetar hemifrån återfinns inom medierna, reklam, bank, försäkring, data/it, konsulter, kultur, idrott och offentlig förvaltning. Inom utbildningssektorn är det mer jämnt fördelat, med en viss övervikt för att arbeta som vanligt, vilket är logiskt med tanke på att delar av utbildningsväsendet har förblivit öppna.

Undersökningen har en bra representativitet vad gäller bakgrundsvariabler såsom ålder, kön, utbildning och yrke. Däremot saknas ett representativt urval av utrikes födda. Om dessa ingick, skulle sannolikt andelen som arbetar som vanligt vara ännu högre, med tanke på att många utrikesfödda arbetar inom service, handel samt vård och omsorg.

I gruppen som arbetar hemifrån återfinns fler som är högutbildade, har högre inkomster och som arbetar inom staten och den ideella eller idéburna sektorn. De innehar dessutom oftare chefsbefattningar – en mer priviligierad grupp på arbetsmarknaden, skulle man kunna fastslå. Detta är sannolikt en av förklaringarna till en tydlig skillnad i synen på hur myndigheterna skött sitt arbete; gruppen som går till jobbet som vanligt anser i mindre utsträckning att hälso- och sjukvården liksom Folkhälsomyndigheten har skött sig mycket bra.

På flera andra sätt är skillnaderna stora mellan de som arbetar som vanligt och de som arbetar hemifrån. De som arbetar som vanligt är mer oroade över att Sverige skadas av corona­krisen. När det handlar om politiska prioriteringar anser en majoritet av alla tillfrågade att det i första hand är den svenska regeringen som borde lösa problemen som följer av corona­krisen (60 procent), medan 40 procent anser att problemen bör lösas genom globalt samarbete. Även här återfinns skillnaderna mellan de två grupperna. De som arbetar som vanligt anser i högre grad att vi själva bör lösa vårt eget lands problem, medan de hemarbetande i väsentligt högre grad anser att problemen bör lösas i samarbete med andra länder.

På frågan hur de läser av dagssituationen upplever de allra flesta i båda grupperna att samhällsklimatet präglas av mer solidaritet. Hos de som upplever en solidaritet människor emellan under coronakrisen finns en rungande majoritet som också vill lösa problemen globalt tillsammans med andra nationer – 95 procent. De har också en mer positiv syn på de långsiktiga konsekvenserna av krisen och har generellt sett högre tillit till andra. Ur ett folkhälsoperspektiv framträder en intressant skillnad i upplevd ”arbetsglädje” mellan grupperna. De som går till jobbet som vanligt under corona­krisen uttrycker mindre problem med ensamhet och ointresse för att göra saker än gruppen som arbetar hemifrån.

På liknande vis har 78 procent svarat att politikerna har hanterat situationen mycket eller ganska bra, medan 70 procent anser att press, radio och tv hanterat situationen mycket eller ganska bra. Sociala medier får däremot generellt sett mycket låga betyg.

När det gäller den omdebatterade svenska stoltheten (DN Kultur 14/5) visar undersökningen inte på någon skillnad mellan grupperna – över 90 procent i båda grupperna är stolta över att vara svenskar utan att för den skull uttrycka patriotism. Båda grupperna ställer sig också bakom landets covid-19-strategi med sin allmänna uppslutning bakom myndigheter, politiker och medier. Hela 94 procent av deltagarna har stort förtroende för sjukvården och anser att den hittills har hanterat krisen bra eller mycket bra. Nästan lika många, 88 procent av de tillfrågade, anser att samhällsinformationen kring hur vi bör bete oss har varit mycket eller ganska bra. På liknande vis har 78 procent svarat att politikerna har hanterat situationen mycket eller ganska bra, medan 70 procent anser att press, radio och tv hanterat situationen mycket eller ganska bra. Sociala medier får däremot generellt sett mycket låga betyg.

Sammanfattningsvis visar dessa resultat att en förhållandevis stor andel av Sveriges befolkning arbetar. Hur vi uppfattar krisen och dess konsekvenser hänger samman med om man arbetar hemifrån eller går till jobbet som vanligt. Något det dock råder enighet om är att myndigheter, politiker och medier har hanterat situationen bra. Det är uppmuntrande nyheter i en svår tid. Tillit, trygghet och tolerans är begrepp som när orden blir till handling bygger samhällen.

Människors beredskap att ta till sig ny kunskap, att ta sitt ansvar, förutsätter gott omdöme och en vilja att verka för det gemensammas bästa, även i tider då livet och samhället utmanas – om än av ett aldrig så litet virus. Därför blir det mycket viktigt för samhällsforskare och beslutsfattare att följa den underliggande polariseringen som vissa resultat pekar på och som berör konflikter och skilda livsvillkor i det svenska samhället. I det arbete blir det viktigt att alla gruppers röster blir hörda – även de som kommit till Sverige de senaste åren.

Undersökningens resultat ger en nulägesbild av coronakrisen sett genom den svenska allmänhetens ögon. I nästa fas genomförs via World values survey jämförelser med Tyskland, Storbritannien och ett antal länder i andra världsdelar som samtidigt som Sverige genomfört samma värderingsundersökning. Hur skiljer sig deras svar på de frågor som nu redovisats när det gäller Sverige? Dessa kunskaper behövs för att återhämtningen efter coronapandemin ska bli framgångsrik – med bibehållet förtroende från medborgarna.